Firade med premiärministern – nu är pokalen i Sverige

STOCKHOLM (HOCKEYSVERIGE.SE)

Walter är i stan.

Det är inte vem som helst som tagit den till Stockholm, utan det är Sveriges första PWHL-mästare, Lina Ljungblom. Men det var inte en alldeles optimal inledning på säsongen för henne i Montréal.

– Mina förväntningar inför säsongen var att åka dit och hitta tillbaka till mig själv efter första året som varit tufft, säger Lina Ljungblom då Hockeysverige.se träffar henne för en intervju på ett hotell i centrala Stockholm, dit hon har med sig pokalen, La Coupe Walter.
 – Jag tvivlade ändå lite. På ett sätt var jag taggad att åka över och, som jag sa, hitta tillbaka lite till mig själv. Sedan blev det inte den bästa starten med körtelfeber, men allt kanske har en mening.

Missade medalj i OS

Efter att Lina Ljungblom kommit igång med säsongen efter körtelfebern svarade hon i grundserien för fyra mål och totalt nio poäng på 21 matcher.

– Jag spelade några matcher innan det var dags att åka till OS. Då blev det ett break igen. Efter OS var det något som hände. Jag började känna mig mer och mer som mig själv samtidigt som jag fick mer och mer förtroende från tränarna.
 – Det var mycket som gick väldigt bra efter OS om man tittar på hur jag är som hockeyspelare.

Vad gjorde OS med dig som person och hockeyspelare?
– Det var naturligtvis en erfarenhet och jag ville ju vinna. Klart att det var en fantastisk upplevelse, men också ett inte så roligt slut, säger Lina Ljungblom, som syftar på att Sverige förlorade bronsmatchen mot Schweiz.

Blev magsjuk i slutspelet

Under säsongen i Montréal snurrade ofta coachen Kori Cheverie runt med spelarna i kedjorna.

– Jag har spelat med lite olika. Egentligen skulle jag säga att jag har spelat med alla. Väldigt roterande.
 – Ett tag fick jag spela med (Laura) Stacey och även med tjeckiskan Natálie (Mlýnková).

Har det varit svårt när du inte har fått spela i relativt samma omgivning under samma säsong?
 – Både och. Nu hade Jared (Cipparone) det under mina senaste år i MoDo. Han var inte heller rädd för att göra så. På så vis var jag ändå lite van vid det.
 – Klart att det ändå blir en utmaning om man känner att man aldrig hittar rätt i sin femma innan det hinner bli något nytt. Det är en utmaning det också. Man kanske ändå har nytta av det senare, att man då är van att spela på det sättet.

Under sina nio matcher i slutspelet svarade hon för ett mål och totalt två poäng.

– Min prestation i slutspelet tycker jag var bra. Sedan fick jag och några andra i laget magsjuka. Klart att det tog extremt mycket på krafterna mitt under ett slutspel.
– Under två av matcherna mot Minnesota orkade jag knappt stå på bänken. Det var jobbigt.
 – Det här var första gången jag spelade ett finalspel på det sättet och det var klart att jag ville mer, men det gick helt okej för mig.

Hyllades av staden: "Extremt stort"

Lina Ljungblom var också den spelare som satte den så kallade spiken i kistan med sitt 4–0-mål.

– Klart att jag redan kände någonting innan då det var 3–0 och inte så många minuter kvar. Att sedan ha fått göra det där målet var stort, men jättesvårt att beskriva hur känslan var just då.

Hur var poolpartyt efter vinsten hemma hos målvakten Ann-Renée Desbiens?
 – Det var bra, säger Lina Ljungblom med ett lätt skratt och fortsätter:
 – Det blev mycket firande. Poolpartyt var naturligtvis kul, toppenbra.

Montréal som stad hyllade också sina mästare på ett mästerligt sätt.

– Det var extremt stort. Jag trodde inte att det skulle vara så stort som det var. Samtidigt var det så mycket den veckan. Vi blev inbjudna till Formel 1-tävlingen och det var inga dåliga platser vi fick där.
– Montréal var fortfarande i NHL-slutspelet, så det var att hänga mycket på barer och titta på matcherna samtidigt som vi firade.
 – Dessutom träffade vi premiärministern i Kanada (Mark Carney), så det var mycket firande och saker som hände. Ibland hade man svårt att hålla reda på allting.

Hur bra är du på franska idag?
 – (skratt) Det är svårt och det har varit fullt fokus på så mycket annat. Lite ord försöker jag väl mig på ändå, men sedan kanske inte språk är min starkaste sida.

Tog med sig trofén till Sverige

Nu har du med dig din kompis Walter Cup-pokalen till Stockholm. Hur är känslan?
 – Det är fantastiskt kul att den får se Sverige för första gången. Jättekul att den får komma hit, säger PWHL-mästaren samtidigt som hon lägger armen på pokalen.

Vad tror du det betyder för unga tjejer och killar att det nu också är en tjej som har vunnit bästa ligan i världen?
– Jag hoppas det kan så frön ute i landet hos barn som ser upp till en och undrar vart man framför allt som tjej kan komma någonstans. Det går faktiskt att komma någonstans om man verkligen vill. Att det skapas drömmar genom det här.
– Därför tycker jag det är viktigt att få visa upp pokalen på så många ställen det faktiskt går. Jag hade själv inte den möjligheten att uppleva något sådant då jag var liten.
 – Klart det kom fram folk när jag hade med mig pokalen ute på stan här i Stockholm, vilket jag tyckte var kul. Jag tänker också att det är bra om det kan nå ut på kanaler där tjejer brukar vara som kanske inte tittar på hockey så jättemycket.

Hur ska du toppa det här nästa säsong?
 – Det är väl en medalj med Tre Kronor Dam, avslutar Lina Ljungblom med ett leende.