Foto: Simon Eld och Bildbyrån (montage).
NYKÖPING (HOCKEYSVERIGE.SE)
Ottawa Senators överraskade hela hockeyvärlden när man i somras valde Jonas Lagerberg Hoen redan i första rundan av NHL-draften – forwarden från Vansbro AIK som inte spelat en match på åtta månader, som försökte kämpa sig tillbaka för att ta en plats i Leksands IF och Hockeyallsvenskan.
Nu, tio matcher efter återkomsten från skada, är Lagerberg Hoen också tillbaka i blågult. Frågan är om det är för sent?
– Det är kul att spela med så bra spelare och såklart att spela för Sverige, ja det är bara kul, säger 19-åringen när hockeysverige.se möter honom efter en av Juniorkronorna matcher i Nyköping.
Samlingen är den sista innan JVM, och för Lagerberg Hoen är det en efterlängtad comeback efter att han 2024/25 varit en del av 07-gruppen under flera landslagssamlingar.
– Det är klart, man har verkligen velat få vara med och spela här, så ja, jag har längtat mycket, säger han och fortsätter om huruvida hoppet hållits uppe kring att bli blågul igen.
– Ja, lite har man väl haft det. Det gick ju bra innan jag blev skadad, så jag har bara hoppats att jag kan hitta tillbaka till det.
Hur har du jobbat med det mentala för att kanske visualisera att stå här igen?
– Jag har inte kunnat göra så mycket mer än att bara träna så gott det går hela tiden på det man har kunnat. Det har hjälpt med det mentala, och det är det enda man har kunnat göra.
Hävelid: "I allra högsta grad med och konkurrerar"
Första matchen tillbaka från skada kom 3 oktober, efter ett års frånvaro, och nätet hittade Lagerberg Hoen direkt. Fyra matcher med A-laget, och fyra poäng är det som sedan trillat in hittills. Därefter har Leksand gett löftet möjligheten att hitta form i U20.
– Det är sjukt kul. Det är en ny nivå från året innan när jag spelade, så det är bara kul det också, säger han själv.
– Man får mycket speltid och så, så det är skönt att få spela loss lite där, fortsätter han om matcherna med juniorerna.
Leksands sportchef, Jesper Ollas, menade också inför HA-säsongen att den unge forwarden har spetsgenskaperna för att kunna göra mycket poäng i andraligan.
– Där har du någon som sitter på lite mer en spetsfaktor, en x-faktor, genom att vara väldigt duktig på att göra mål, vara avig, ta sig till lägen, bra skott i anfallszon. Får Jonas Lagerberg Hoen ett stäm så skulle han kunna göra ganska mycket mål, redan i år, sa Ollas till hockeysverige.se inför premiären.
Foto: Ronnie Rönnkvist och Bildbyrån.
Frågan är om talangen hittar sin högstanivå i tid, för att också kunna ta en plats i JVM. Just nu är han kanske mer av en joker i den offensiva kortleken förbundskapten Magnus Hävelid har att tillgå.
– Ja, jag har inte jobbat med honom tidigare, så det är kul att lära känna honom. Han har många spetsegenskaper, varit borta ett helt år mer eller mindre med knäskadan där, och kom tillbaka ganska sent nu, men vi vill såklart prova honom och lära känna honom. Han är i allra högsta grad med och konkurrerar. Sen får vi se vad det blir när han kommer hem också, säger Hävelid till hockeysverige.se.
Inte på topp – ännu: "Finns en del kvar att hämta"
Jonas Lagerberg Hoen medger också själv att han är en bit ifrån sin egna toppnivå.
– Det är klart, det är en bit kvar. Det är mycket som ska klaffa innan man känner sig som man gjorde innan. Det finns en del kvar att hämta, säger han.
När tror du att du är tillbaka där du vill vara?
– Det vet jag inte. Så fort som möjligt.
Vid Juniorkronornas första match i Nyköping var Lagerberg Hoen uppskriven som extraforward, men i 9–2-festen mot Schweiz tog han en plats i tredjekedjan. Det intill Casper Juustovaara Karlsson och Leo Sundqvist.
– Det är klart att man sjukt gärna vill vara med, men det är bara upp till bevis att visa att man kan vara med och prestera, säger han själv om sina JVM-chanser.
Två matcher återstår av femnationsturneringen, och för Leksandstalangen kan det vara den sista chansen att övertyga landslagsstaben.
– Ja, så är det. Det tror jag inte att man ska tänka så mycket på. Det är bara att gå ut och göra så gott man kan, avslutar Jonas Lagerberg Hoen.
