SÖDERTÄLJE (HOCKEYSVERIGE.SE)
VM i Danmark närmar sig med stormsteg. Damkronorna är relativt erfarna från tidigare turneringar, men förbundskaptenen Erika Holst och hennes assisterande är nya och har inte jobbat tillsammans på isen tidigare. Hockeysverige.se satte sig ner med trion Erika Holst, Pernilla Winberg och Johan Andersson för en intervju om vilka förväntningar de har på sitt samarbete.
– Jag ville såklart ha med mig coacher som har en enorm kompetens och erfarenhet. Sedan är det människor som jag gillar att ha runt mig, berättar Erika Holst för hockeysverige.se och fortsätter:
– Vi har lite olika energinivåer och kompletterar varandra. För mig var det två självklara val.
Vad ser du för egenskaper hos Pernilla Winberg och Johan Andersson som gör att ni kompletterar varandra på ett bra sätt?
– Om jag bortser från en enorm hockeykompetens och erfarenhet så pratar jag och Johan om vårt lugn. Då behöver vi få in ”Pillas” energi.
Hur blir era roller i båset under matcherna?
– Johan har hand om backarna och ”PK” (penalty killing). Jag har hand om forwards och matchning. ”Pilla” har powerplay och tekningar.
– Det är uppdelningen. Sedan är det väldigt mycket dialog sinsemellan. Vi jobbar också i olika delar tillsammans.
Jobbade med Grönborg i Zürich
Johan Andersson gjorde sin första landslagsturnering 2011, då som videocoach för ett juniorlandslag. Efter det har han jobbat i olika roller både inom Tre Kronor och Juniorlandslaget hela vägen förutom under fyra säsonger då han var assisterande coach i Zürich åt Rikard Grönborg.
– Jag var på direkt, säger Johan Andersson när hockeysverige.se frågar hur tankarna gick då han fick frågan om att vara assisterande tränare till Erika Holst i Damkronorna.
– Jag jobbade med Erika för, det måste vara 15 år sedan, på Förbundet när vi jobbade med att utveckla flickhockeyn. Vi har en historia där och har jobbat bra ihop. Sedan har vi under åren hållit lite kontakt till och från.
– Jag kände, som sagt var, direkt att det här var något jag ville hoppa på. Dels för att få jobba med Erika och ”Pilla”, dels med själva uppdraget eftersom det här är det finaste vi har i svensk hockey: att få jobba med ett seniorlandslag. Jag behövde ingen betänketid alls, utan det var bara att köra.
Har coachat två år i PWHL
Pernilla Winberg är en av Sveriges främsta spelare genom alla tider, men hon har även en spännande resa som coach då hon förutom att ha varit assisterande på U18-landslaget även har gjort två säsonger i samma roll i PWHL för Boston Fleet.
– Framför allt ville jag ta chansen att få jobba med härliga människor som är extremt kompetenta och då även i det sociala. Det tycker jag också är en viktig del om man hoppar på något uppdrag.
– Jag brinner för att få vara med och utveckla damhockeyn. Att kunna vara med på högsta nivån och tillsammans med Johan och Holst bidra med våra erfarenheter. Jag har spelat med Holst tidigare och vet vilket ledarskap hon står för. Då kändes det extra speciellt att nu få jobba med henne.
– När jag sedan träffade Johan och vi fick in hans kompetens, både hockeymässigt och hur bra han är utanför för att få ihop och jobba med en grupp, kändes det superärofullt att få vara med på den resan.
Du har coachat två säsonger i PWHL. Vilka erfarenheter tar du med dig därifrån till Damkronorna?
– Framför allt smarta taktiska delar. Att få se de bästa spelarna i världen i skarpt läge – det är klart att jag tar delar av det in i det här.
– Sedan finns det redan mycket kompetens här. Johan har varit med herrarna på högsta nivå och Holst har själv spelat mot de bästa spelarna i världen. Sedan kan vi spetsa till det med vad jag har sett där borta.
Styrkan: "En enorm hunger"
Ska laget gå långt i turneringen, krävs det att gruppen är stark mentalt och att den håller ihop när det stormar som mest.
Johan Andersson:
– Det var det första vi startade med i somras, grupprocessen innan vi drog i gång med de taktiska delarna. Vi känner oss väldigt trygga med där gruppen är just nu.
– Det är också något vi har jobbat hårt med och framför allt då vår mentala rådgivare på den seniora sidan, Senior adviser Susanne Pettersson, som har jobbat med Erika tidigare. Hon har gjort ett jättejobb med att få ihop gruppen utanför isen som vi kan ta med oss in på isen.
Erika, vad ser du som styrkan i spelargruppen?
– En enorm hunger. Den här gruppen är hungrig på att vinna medaljer. Alla är redo att köra.
Damkronorna kommer närmast från Lidl Hockey Games där man vann alla tre matcherna utan att släppa in något mål.
– Vi gillar att vinna turneringar, säger Erika Holst med ett lätt leende och fortsätter:
– Sammanfattningen är att vi spelade riktigt bra i tre matcher. Väldigt, väldigt bra defensiv och släppte inte till något mål. Målvaktssidan var enormt stabil. Under veckan har vi skruvat på vissa saker som jag tycker att vi nu har justerat lite grann.
– Vi har den här veckan haft möjligheten att vara här och nu och vunnit de här tre matcherna samtidigt som vi har kunnat planera för VM:et som kommer.
– Det har varit en väldigt bra vecka, såklart, resultatmässigt, men vi har också haft möjligheten att jobba med gruppen och detaljerna i spelet.
Hur är skadeläget i truppen?
– Helt under kontroll.
Tydliga målet: Ska ta medalj
Erika Holst och Pernilla Winberg har båda varit med om att vinna mästerskapsmedaljer och har en erfarenhet som krävs för att gå långt.
– Framför allt att få ihop gruppen. Att alla har samma målbild och att man gör jobbet varje dag. Att man har den inställningen, säger Pernilla Winberg och fortsätter:
– Sedan kommer det in taktiska delar som också blir en viktig del, så man har helheten. Men att man är mentalt inställd på vad man vill göra där ute. Det är också en del av varför jag ville hoppa på detta: att Holst har det här drivet och vet vad nästa steg är.
– Jag vet också att tjejerna vill ta sig upp till medaljerna igen, så det handlar om en inställning också.
Maria Rooth har tidigare berättat om just Pernilla Winbergs inställning då det kom till semifinalmatch mot USA i OS 2006.
– Vi var sjukt bra tränade och trodde på det. Just det här med tro – dagen innan OS-semin satt vi och tittade på Ryssland mot Sverige, herrarna. När vi gick hem därifrån gick jag med Pernilla Winberg. Jag frågade Pernilla: ”Hur ska vi lyckas vinna imorgon?”. Då började Pernilla, som den Limhamns-malmötjej som hon är, ”Vi ska skjuta mer, åka mer skridskor…”
– Hon var exalterad, men jag stoppade henne i den tanken. ”Vänta, Pernilla, vi säger alltid de här grejerna. Tror du inte vi har en bättre chans om vi på riktigt ser oss själva vinna? Om du sluter ögonen, tänker dig sista sekunderna i matchen, ser att vi verkligen vinner, du kan se dina föräldrar jubla på läktaren, få in popcornsmaken och se vad som händer i det ögonblicket vi vinner”
– Pernilla blev helt knäpptyst. Vi fortsatte att gå mot OS-byn. Precis innan vi kom fram hörde jag steg bakom mig. Hon sprang i fatt mig. Ryckte mig i armen, tittade på mig och sa på sin skånska ”Rooth, vi kan ju vinna”.
– Håret reste sig på mig. Kunde vår yngsta deltagare tro på det så… Du kan inte vinna om du inte riktigt tror på det. Vi hade ett möte på kvällen om hur viktigt det är att tänka igenom och se att möjligheten fanns. Annars skulle vi komma därifrån med en hedersam 1–2-förlust.
Pernilla Winberg minns såklart den här händelsen:
– Det är lite speciellt när man tror på det. Har man gjort jobbet och man får känslan av att det går, då är det häftigt, säger den idag 37-åriga assisterande coachen som vid OS 2006 var 16 år.
Hur långt kan det här laget räcka i VM?
– Vi vill ha en medalj med oss hem, vilket är vårt tydliga mål. Det är vad vi går för och vad som gäller. Något annat finns inte, avslutar Johan Andersson samtidigt som Erika Holst och Pernilla Winberg nickar instämmande.








