STOCKHOLM (HOCKEYSVERIGE.SE)
Nu avslutar ytterligare två Lidströmare sina karriärer på isen för att sadla om till det civila livet. Sedan tidigare har Kevin lagt skridskorna på hyllan, men nu blir det även så för Samuel, 26, och Adam, 30. Vi pratar alltså om söner till den kanske bästa back svensk hockey har fått fram – Nicklas Lidström.
– Det kanske kan vara jag, säger Samuel Lidström med ett skratt när hockeysverige.se träffar honom och Adam på ett hotell intill Humlegården i Stockholm och frågar vem som är den största hockeynörden i familjen.
– Jag är nog den som tittar på mest hockey och är intresserad av allt, både runt omkring hockeyn och på isen.
Adam Lidström:
– Jag håller med. Samuel är nog den som tittar mest på hockey och är mest insatt i lagen, spelarna och så vidare.
– Jag försöker titta på en hel del hockey i alla fall, men det går lite i perioder. Mestadels är det de roliga matcherna jag tittar på – slutspel, finaler, derbyn och sådana saker. Jag har lite svårt att hinna med i vardagen eftersom jag även har andra saker att göra.
Växte upp i Detroit
Adam, ni är uppväxta i Rocklundahallen. Hur ofta är du där i dag?
– Nu blir det inte så ofta i och med att vi bor i Stockholm. När vi är i Västerås försöker vi gå på någon VIK-match här och där, käka lite innan och se lite hockey. Ett par gånger per säsong blir det i alla fall.
Samuel, är Västerås fortfarande er klubb?
– Ja, det tycker jag. Det är ändå den klubb vi spelade i under ungdoms- och juniortiden fram till seniorhockeyn. Västerås är det lag som ligger närmast hjärtat här i Sverige.
Vi backar bandet till garageuppfarten i Detroit där bröderna bodde sina första år när pappa Nicklas spelade för Red Wings.
Samuel Lidström:
– Då var det verkligen full fart. Vi var ute och lekte mycket och höll på med sport. Det var inte bara hockey, utan det kunde vara basket, baseboll eller andra sporter. Alla sporter man orkade hålla på med.
Bland vännerna fanns bland andra en annan svensk Stanley Cup-mästares barn.
– Det var Tomas Holmströms grabbar som bodde närmast och som vi kanske umgicks mest med. Sedan hade vi andra kompisar som bodde i vårt område. Vissa spelade hockey medan andra inte gjorde det.
Samuel och Adam Lidström har ett känt efternamn
Adam, var det ändå givet att det skulle bli hockey för er?
– Ja, det tror jag. Alla vi bröder har testat massvis av olika sporter. Vi hade provat basket, baseboll och till och med lacrosse, men någonstans var ändå hockeyn roligast och det som alla fyra fastnade för.
På era matchtröjor har det alltid stått Lidström. Hur har det påverkat er?
– Lite har man fått höra ändå, men det är någonting som jag i alla fall har jobbat bort, säger Samuel Lidström och fortsätter:
– Jag har försökt blockera bort det där och vara min egen person och spelare. På senare tid har det inte varit något jag tänkt på direkt och inte heller något som stört mig. Så klart hörde jag det ändå lite då och då.
Adam Lidström:
– Det är lite samma sak för mig också, särskilt i yngre ålder. Jag har försökt jobba bort det och hantera den frågan. Det har varit tufft, och man kan väl säga att det har varit stora skor att fylla.
– I hockeyn har jag varit en annan spelartyp och haft en annan position där jag hittat en trygghet. Jag har också haft en annan spelstil som jag har anammat och hittat mig själv i.
– Vi är två helt olika individer. Visst har det varit tufft att ha Lidström på ryggen, men jag har inte sett några nackdelar med det, utan bara fördelar. Jag har haft ett väldigt bra bollplank att ställa frågor till. Jag försöker se det positiva i det, för det är något positivt.
"Blir en helt annan upplevelse"
Vad kan ni sakna från Detroit?
Samuel Lidström:
– Det är nog kompisarna som jag saknar mest. Umgänget jag hade där och alla aktiviteter jag gjorde med kompisarna.
Har du kontakt med kompisarna där borta fortfarande?
– Ja, de närmaste har jag fortfarande kontakt med.
Vad kan du sakna, Adam?
– Också kompisarna. Vissa av dem står jag fortfarande väldigt nära. En annan sak jag kan sakna är hockeymatcherna där borta, eftersom det är en helt annan typ av evenemang. Det är mycket mer showbusiness, så det blir en helt annan upplevelse att gå och titta. Jag kan sakna att se på sport överlag där borta.
Hyllar Hockeyettans utveckling: "Blir bättre och bättre"
Bröderna har spelat många säsonger i Hockeyettan och tycker att ligan i dag håller en hög nivå.
Adam Lidström:
– Jag tycker att ligan blir bättre och bättre för varje år. Yngre och hungrigare spelare kommer in. När spelare från J20 Nationell, den högsta juniorligan, kommer in kan det ta ett tag för dem att komma in i spelet.
– Tempot är kanske inte lika högt som i J20, men jag tycker att spelförståelsen och spelsinnet hos spelarna i ligan håller en betydligt högre nivå än tidigare. Ligan har utvecklats mycket de senaste åren. Det kommer in bättre spelare samtidigt som det blir tuffare för varje säsong, så det går åt rätt håll.
Hur tänker du kring det nya seriesystemet med två serier?
– Både positivt och negativt. Det negativa är för föreningarna – det kostar mer med fler och längre resor. Det blir en belastning på ekonomin, säger Adam Lidström och fortsätter:
– Det positiva är för spelarna. Det blir roligare matcher under hela säsongen, och man slipper det här avbrottet mitt i samt en ny serie som börjar. Nu blir det en lång säsong där man slåss om varje poäng, och det blir mycket roligare för spelarna.
Heltidsjobb och hockeysatsning
Samuel, hur har det fungerat att få ihop livspusslet som spelare i Hockeyettan när du haft ett jobb vid sidan av men ändå tränat mer eller mindre lika mycket som spelare i SHL och Hockeyallsvenskan?
– Det har varit jättetufft. För att få ihop vardagen måste man ha ett heltidsjobb vid sidan av. Först jobbar man hela dagen, och sedan ska man iväg och träna.
– Jag har behövt ta igen en del av jobbet när jag kommit hem sent på kvällen efter träningarna för att få ihop timmarna. Det tar otroligt mycket på både kroppen och psyket.
Adam Lidström:
– Jag håller med och har märkt de senaste åren att det tar på både kroppen och energin att jobba heltid och sedan spela hockey på eftermiddagarna. Man tränar i princip lika mycket som lagen i Hockeyallsvenskan, även om det inte är lika många matcher.
– Ett tips jag verkligen vill skicka med till alla i Hockeyettan är att försöka plugga vid sidan av. Då frigör man åtminstone lite tid och bygger samtidigt upp något utanför hockeyn. Det är något vi alla har gjort när vi spelat i Hockeyettan, och jag tror att det har varit väldigt bra för mig eftersom jag då haft lite mer tid och energi till träningen.
Samuel och Adam Lidström avslutar spelarkarriärerna
Ni båda har nu valt att avsluta era karriärer, trots att ni ”bara” spelat i Hockeyettan och inte nått hela vägen till SHL eller NHL. Hur tänker ni kring det i dag?
Samuel Lidström:
– Klart att jag hade som mål att nå de högre serierna. Det är otroligt tufft att komma dit, och man ska inte underskatta Hockeyettan, som också är en väldigt bra liga med många skickliga spelare.
– Man märker att det är stora steg upp till Hockeyallsvenskan och ännu större till SHL.
Adam Lidström:
– Jag känner lite samma sak. Klart att det är tufft att jag inte tagit mig längre. Jag hade målsättningen och drömmen att komma så långt som möjligt. Samtidigt är jag nöjd med min karriär och vart den har tagit mig.
– Jag har fått träffa otroligt många fina människor längs vägen och haft väldigt roligt, så jag är supernöjd med min karriär och det jag har gjort. Sedan hade jag förstås hoppats på att komma längre, men så är det ibland.
Tror ni att vi får se lillebror Lucas i SHL framöver?
Adam Lidström:
– Det hoppas vi verkligen. Han jobbar på riktigt bra, så det tror jag.
Vem är den största talangen av er fyra?
– Ska vi ge den till Lucas? säger både Adam och Samuel samtidigt.
Kommer inte att lämna hockeyn helt
Nu har ni båda valt att sluta. Vad ligger bakom besluten?
Samuel Lidström:
– Att spela i Hockeyettan tar otroligt mycket tid eftersom man måste ha ett heltidsjobb vid sidan av för att få ihop vardagen.
– Sedan har jag gnuggat på i ett antal år i ettan och känner att det inte händer så mycket längre. Någonstans landade jag i beslutet att i stället lägga all den tiden på min civila karriär.
Adam Lidström:
– Jag slutar faktiskt av samma anledning. Man kan säga att jag kommit till ett vägskäl. Jag har hittat ett bra civilt jobb som jag vill satsa mer på. Tiden och energin finns inte till hundra procent för att ge allt till laget, vilket man måste kunna göra för att det ska bli bra för alla parter.
– Det är tufft att lämna hockeyn som spelare, men jag kommer inte att lämna den helt. Jag kommer även att vara med i Enköpings sportråd. Sedan får vi se vart det bär av längre fram.
Bröllopsplanering tar över
Samuel, kommer du också att jobba vidare inom hockeyn?
– Inte just nu. Jag trivs där jag är, men stänger absolut inga dörrar för framtiden. Det är också något jag skulle kunna tänka mig att göra längre fram, men just nu vill jag satsa på jobbet som redovisningskonsult på heltid.
– Det är ett jobb jag trivs med och jag har ett intresse för företagande, så det känns kul att vara inne på den banan nu.
Adam Lidström kommer, som sagt, att fortsätta inom hockeyn.
– Det känns inte som att det kommer att bli mindre att göra, skrattar Adam Lidström och fortsätter:
– Jag jobbar just nu heltid på bank som rådgivare. Dessutom är det full fart med bröllopsplaneringen, som snart går av stapeln. Det är det som ligger närmast i tiden.
– Vidare ska jag lära mig den delen av hockeyn genom sportrådet i Enköping. Fokus kommer främst att ligga på den civila karriären, men sedan vet jag inte hur det blir med hockeybiten och om jag väljer att gå vidare med den också.
Utesluter inte en ny USA-flytt
Har du ett intresse av att framöver jobba som exempelvis sportchef?
– Ja, jag har samlat på mig ganska mycket erfarenhet under alla år som spelare. Jag ser att det finns saker som jag skulle vilja förbättra och förändra i hockeykulturen.
– Jag har ett ganska starkt driv att gå den vägen också. Sedan får vi helt enkelt se vart det bär av, men intresset finns.
Lockar USA?
Samuel Lidström:
– Lite grann skulle jag säga, eftersom det finns vissa möjligheter till jobb inom hockeyn där också. Men inte just nu i livet.
Adam Lidström:
– Vi får se. Just nu är det Stockholm som gäller. Man vet aldrig, och jag stänger inte den dörren helt. Samtidigt finns det andra saker att ta hänsyn till. Det är inte bara jag, utan även min blivande fru. Sedan får vi se om det längre fram blir familj också.












