Torontos förbannelse: "Det kostade dem minst en titel"

Han är klubbens största spelare: "Kommer aldrig att finnas någon som igen i Toronto" Förbannelsen: "Konspirationsteoretikern inom mig säger…" Det talar för årets lag: "Mer byggt för slutspelet i år" {{ PAYWALL LIMIT }} 1. Mats Sundin, Börje Salming, William Nylander… Vi har haft många bra svenskar i organisationen, men vem är egentligen nummer ett och varför? Och kanske mest underskattade svensk som spelat i organisationen? Hanna Thompson: – är den enda stora svenska stjärna jag har fått följa i Toronto Maple Leafs. Så mitt val faller på “Willy Styles”. En spelare som inte bara är en otroligt talangfull och skicklig spelare, utan som även har en tendens att alltid hålla huvudet kallt. Sättet som han kan stänga ute allt surr och granskande ögon från media för att enbart fokusera på vad som sker på isen är fascinerande. Uffe Bodin: – Det är på det berömda håret... Eftersom jag är aningen för ung för att ha upplevt Börje Salmings storhetstid måste jag säga . Han var den stora spelaren för mig när jag växte upp och ledde laget i vått och torrt i nästan 14 år. Han innehar fortfarande mål- och poängrekorden i klubbens historia. – Gällande underskattad är det kanske ännu svårare. Klubben har haft en ocharmig tendens att slösa bort riktigt bra svenskar innan de nått sin fulla potential. Jag tänker inte minst på Anton Strålman, Alexander Steen, Fredrik Modin, Viktor Stålberg och Calle Gunnarsson. Lyckligtvis för fyra av dem – sorry, Anton! – innebar det att de vann Stanley Cup. Foto: Ronnie Rönnkvist & Arkiv. Börje Salming är en av Torontos största spelare någonsin. Robin Olausson: – Om man ska se till vem som sannolikt var den bättre spelaren är svaret nog Mats Sundin. Men för mig är det utan tvekan att Börje Salming är störst av svenskarna i Toronto med sin stora betydelse för både klubben och synen på européer under den tiden. Toronto har haft, och kommer att ha, spelare som efterliknar Sundin, men det kommer aldrig att finnas någon som igen i Torontos historia och därför är han etta. – Hierarkin bland Torontos svenskar är ganska tydlig som jag ser det och både Jonas Höglund och Inge Hammarström är för bra för att anses vara "underskattade". Därför skulle jag nog svara Jonas Gustavsson. "Monstret" kom till Toronto i en tid då klubben var i botten av NHL och förväntningarna blev för höga innan han flyttade dit. Därför anser jag att Gustavsson är underskattad i Toronto då jag tycker att han fick orimligt mycket kritik sett till vad han faktiskt presterade. 2. Senast Toronto vann Stanley Cup var 1967. Dave Keon var lagets stora stjärna, varför har man haft så tufft att bygga ett lag som tar hem cupen ånyo? Pressen att prestera? Svaga lagbyggen? Eller hur tänker du kring det? Hanna Thompson: – Det är väl en kombination av faktorer. Toronto är ingen lätt stad att spela i. Det finns en makalös hängivenhet och intresse hos supportrar för klubben, men det medför även en stor dos av press. Mediekulturen i staden är hårdare än på andra platser och det har dröjt så pass många år sedan den senaste mästerskapstiteln. Så jag skulle säga att de mentala bitarna har spelat en stor faktor i att fälla klubben från att ta ytterligare Stanley Cup-titlar. Uffe Bodin: – Sedan säsongen 1966/67 har NHL gått från sex lag till dagens 32. Den främsta orsaken är alltså att konkurrensen hårdnat avsevärt. Bortsett från det har Leafs under olika eror haft klumpiga ledare som tagit dåliga beslut. Tidigare ägaren Harold Ballards lynnighet kostade dem sannolikt minst en titel i slutet av 1970-talet. Därefter har man haft ytterligare perioder med dåliga draftfacit och mindre lyckade trejder. På senare år har det nog snarare handlat om hjärnspöken. I grund och botten har Leafs haft lag som borde kunnat utmana om titeln de senaste fem åren, men förmågan att prestera som bäst med kniven mot strupen har inte funnits där hos vissa av nyckelspelarna samtidigt som man ofta saknat rätta djupet i sina trupper. Torontos förbannelse har fortsatt de senaste åren.Foto: AP Photo/Nick Wass. Robin Olausson: – Konspirationsteoretikern inom mig säger att det måste vara en förbannelse. Men det korrekta svaret är att Toronto inte har haft helheten för att gå hela vägen, åtminstone inte de senaste åren. Toronto präglas av sina stjärnspelare, men alldeles för mycket placeras på stjärnornas axlar. Det hjälper ju inte heller att stjärnorna tar upp nästan hälften av Torontos lönetak vilket gör att de blir bakbundna i bygget av resten av truppen. – Kort och gott har Toronto aldrig haft målvaktsspel i världsklass, backspel i världsklass och en offensiv i världsklass samtidigt. De har konstant haft en lagdel som inte håller måttet för att gå hela vägen. Sedan ligger det troligtvis också något i den enorma pressen som finns i Toronto. Då blir det svårare att prestera, jämfört med exempelvis Florida eller Vegas där det inte finns samma tryck utifrån. 3. Hur ser du på Torontos första del av den här säsongen? Hanna Thompson: – Överlag känns det lovande. Inga makalösa rubriker har skapats som tidigare år men Toronto sitter, i skrivande stund, på en fin förstaplats i Atlantic Division. Defensiven ser bättre ut och majoriteten av tiden har Joseph Woll och Anthony Stolarz kunnat bidra med fina insatser mellan stolparna. Offensiven och målskyttet skulle kunna vässas till. Laget har även drabbats av många skador denna säsong, men kort och gott har första halvan av säsongen sett stabil ut. Uffe Bodin: – Man har definitivt kunnat se en skillnad i spelet efter att Craig Berube tagit över som coach efter Sheldon Keefe. Leafs är inte alls lika roliga att titta på, men spelar antagligen en hockey som kommer att fungera bättre i slutspel än det lite naiva spel som stundtals gäckade dem under Keefes ledning. Med det sagt är grundserien helt oväsentlig för Toronto i år. Om de vinner President's Trophy eller kommer in som wild card-lag är sak samma. I det här skedet handlar ALLT om att visa att man kan leverera i slutspelet. Foto: Ronnie Rönnkvist. Mats Sundin spelade nästan hela karriären i Toronto utan att vinna en Stanley Cup. Robin Olausson: – Det är väl ungefär vad man kan förvänta sig av Toronto. De är ett givet slutspelslag och toppar även Atlantic Division. De är inte topp fem i NHL men får ändå ses som en utmanare till att gå längre i ett slutspel. Det är rimliga förväntningar och hittills ser de ut att hålla den prognosen. Det som är mest positivt kring Toronto är ändå målvaktsspelet. Anthony Stolarz och Joseph Woll har bildat ett av NHL:s bästa målvaktspar och Toronto är med i toppen sett till räddningsprocent, det är något som laget inte har haft på många, många år. 4. Vad krävs det om Toronto ”äntligen” ska gå hela vägen och tror du att man har möjligheten att lyckas? Hanna Thompson: – Svårt att säga. De har ett “tuffare” lag som är mer byggt för slutspelet i år men samtidigt har det sagts de senaste säsongerna. Troligtvis är det just den mentala biten som spelar en stor roll i huruvida de ska nå hela vägen eller om det blir ytterligare uttåg. Förmågan att kunna stänga ute brus i form av vad som sägs i media, av supportrar och staden i stort kommer att vara av största vikt. Att inte låta sig påverkas av press eller tänka på tidigare “slutspelsförbannelser”, och vad som brukar ske i den sjunde matchen mot Boston Bruins. Att spela med känslorna under kontroll är svårare än det låter. Uffe Bodin: – Nummer ett är att bli kvitt hjärnspökena som tycks hemsöka dem i april varje år. Stjärnor som och måste bevisa att de kan ta över matcher även i slutspelet och inte bara grundserien. I övrigt tror jag att nyckeln är att få lite mer hjälp från bottenkedjorna och fortsätta vara svåra att göra mål på. Jag tycker att årets upplaga av Leafs checkar många av boxarna för vad som krävs för att vinna. Men det är de inte ensamma om. Auston Matthews måste kliva fram i slutspelet.Foto: Dan Hamilton-Imagn Images Robin Olausson: – Jag är inte säker på att Toronto på allvar kan gå hela vägen med den här kärnan. Det känns som att det är samma historia varje säsong, samma misstag sker år efter år och resultaten förändras aldrig. Därigenom är Toronto inmålade i ett hörn. Jag tror därför att Toronto behöver byta riktning sett till sitt lagbygge och kunna bygga ett starkare djup snarare än att förlita sig på spetsen. Någon gång måste någonting förändras, annars kommer "förbannelsen" bara att fortgå.

Torontos förbannelse: "Det kostade dem minst en titel"

Månadsvis

Årsvis

Senaste Nytt

Stjärnmålvaktens jättekrav för ett nytt kontrakt

Legendarens nummer pensioneras – hissas till taket

Power rank: Så står sig lagen i SHL – just nu

OS-hjältens framtid osäker – ryktas vilja bort

Uppgifter: Färjestad nära kanadensisk tränare