Den här texten publicerades ursprungligen på Daily Faceoff och är översatt till svenska.Originaltexten kan du läsa här!
Jag behöver inte berätta för dig hur viktig ett prisvärt kontrakt är för ett NHL -lag. I en liga med lönetak, där det är avgörande att spara så mycket som möjligt för att vinna, kan det göra stor skillnad att plocka in en spelare som är värd långt mer än vad hans lönetaksträff indikerar.
Så nu när försäsongen börjar och lagen spikar sina trupper inför säsongen samtidigt som de försöker hålla sig under lönetaket, låter oss titta runt om i ligan på några av de mest prisvärda kontrakten för den här säsongen.
För att göra detta kommer jag att använda samma kontraktvärderingssystem som användes i min serie med lönetaksrankningar tidigare i somras för att avgöra värdet på varje spelares kontrakt och hur mycket värde lagen får ut av dem. För en förklaring av hur kontraktvärderingssystemet fungerar kan du läsa mer här. Men eftersom det finns fler forwarder än backar och målvakter innebär det att forwarder har ett högre tak för sina kontraktvärderingar, så backarnas och målvakternas värderingar kommer att justeras upp baserat på hur många spelare båda positionerna har jämfört med forwarderna.
En viktig skillnad med det här systemet är att det strikt tittar på avvikelsen mellan spelarens värde på isen under de senaste tre säsongerna och deras lönetaksträff för den här säsongen. Avtalstiden kommer därför inte att spela någon roll i detta, främst på grund av min oförmåga i nuläget att projicera spelarnas framtida inverkan i förhållande till den framtida marknaden. Det innebär att ett mycket prisvärt avtal med ett år kvar kommer att ha samma värde som ett med flera år kvar. Det inkluderar inte heller förlängningar som getts till spelare utöver deras nuvarande avtal; det tar bara hänsyn till lönetaksträffarna för säsongen 2026-27.
De enda kraven för att en spelare ska ta plats på den här listan är att de var tvungna att tillbringa mer tid i NHL än i AHL förra säsongen, att de var tvungna att etablera sig som en ordinarie NHL-spelare i slutet av säsongen, och att de inte får vara på sitt rookie-kontrakt.
10. Maxwell Crozier, Tampa Bay Lightning
Lönetaksträff: 875 000 dollar (två år kvar)
Justerad kontraktvärdering: +293,56
Mitt i skador på nyckelbackar i Tampa Bay Lightning som Victor Hedman, Ryan McDonagh och Erik Cernak behövde Lightning att deras breddspelare klev fram och stoppade Blödningen så mycket som möjligt. Crozier är en av två Tampa-backar på den här listan, vilket borde visa att dessa ersättare inte bara stoppade blödningen utan utmärkte sig. Crozier gjorde det i en begränsad roll och spelade bara 35 matcher, men han lyckades ge värde, särskilt med sin förmåga att dämpa skottförsök och målchanser. Till skillnad från de flesta spelare på den här listan har han faktiskt tid kvar på sitt avtal, så Lightning kommer att behålla detta värde under de kommande två säsongerna. Det borde åldras väl i takt med att hans roll växer under dessa två säsonger.
9. Matthew Robertson, New York Rangers
Lönetaksträff: 850 000 dollar (ett år kvar)
Justerad kontraktvärdering: +299
New York Rangers backbredd har varit ett problem under de senaste säsongerna, där general manager Chris Drury har byggt om besättningen vid flera tillfällen under de senaste två åren. Men en back som inte var en del av det problemet förra säsongen var Robertson. Han etablerade sig inte bara som en ordinarie NHL-spelare utan var också tyst effektiv i sin roll i Rangers tredje backpar. Det finns ingenting med hans spel som verkligen imponerar på dig, men det finns inte heller någonting som skrämmer dig, och det är mer än vad New York har fått från några av sina backar de senaste åren. De tar det gärna, särskilt till en ligaminimilön. Även om minuterna var något tacksamma etablerade prestationen åtminstone en grundnivå för vad man kan förvänta sig av honom och öppnar kanske dörren för en större roll i händelse av en skada.
8. Jakob Dobes, Montreal Canadiens
Lönetaksträff: 965 000 dollar (ett år kvar)
Justerad kontraktvärdering: +307,54
Ingen målvakt ger mer värde för sitt lag än vad Dobes gör för Montreal Canadiens just nu. Han hade en solid debut för Montreal 2024-25, men han höjde verkligen sitt spel under de sista månaderna av säsongen 2025-26 för att etablera sig som förstemålvakt. Även om min modell inte tar hänsyn till slutspelsprestationer skulle Dobes troligen ha rankats ännu högre på den här listan om den gjorde det. Han har ett år kvar på detta kontrakt innan en treårig förlängning med en lönetaksträff på 5 357 575 dollar träder i kraft, vilket skulle sänka hans kontraktvärdering till +45,56. Det är inte en dålig sak, men det visar hur värdefulla sexsiffriga årslöner är i en värld där lönetaket stiger.
7. Jordan Harris, Boston Bruins
Lönetaksträff: 850 000 dollar (ett år kvar)
Justerad kontraktvärdering: +324,37
Harris tar sig visserligen in på den här listan eftersom han har spelat mot lättare motstånd under åren. Han har aldrig varit ordinarie i en NHL-uppställning (delvis på grund av skador), och när han har varit det har han inte fått särskilt mycket speltid. Men den snåla speltiden har fungerat till hans fördel i det här fallet, eftersom han faktiskt har producerat ganska bra trots dessa minuter. Samtidigt som han snittat under 14 minuter per match har han lyckats göra 0,68 primära poäng i 5 mot 5 per 60 minuter under de senaste tre säsongerna, vilket är bättre än spelare som Devon Toews, Mikhail Sergachev och Brock Faber. Med tanke på att dessa försvarare tjänar minst 7 miljoner dollar är det ett bra värde för Boston Bruins att få den typen av produktion för bara 850 000 dollar. Han driver också spelet väl, så även om det sker under tacksamma minuter ger en back som kan spela på en elitnivå i dessa minuter en värdefull bredd om han används på rätt sätt.
6. Alex Turcotte, Los Angeles Kings
Lönetaksträff: 850 000 dollar (ett år kvar)
Justerad kontraktvärdering: +324
Turcotte går nu in i sin åttonde säsong sedan han valdes som femma totalt i NHL-draften 2019, och det går säkert att säga att han inte riktigt har levt upp till den draftstatusen. Med bara 43 poäng och 162 NHL-matcher under bältet tog det honom ända till hans sjätte säsong att ens bli en ordinarie NHL-spelare. Men under de senaste två åren har han faktiskt visat sig vara solid på att driva spel och skapa chanser, även om det inte har synts i hans produktion. Det skedde samtidigt som han spelade tillsammans med spelare som Kevin Fiala, Adrian Kempe, Anze Kopitar och Andrei Kuzmenko under de senaste två åren, men kanske bevisar det att han förtjänar en plats högre upp i uppställningen med bättre spelare framöver. Med tanke på att Los Angeles Kings centerbredd utöver Quinton Byfield består av Erik Haula, Scott Laughton och Samuel Helenius ser jag inte varför de inte skulle kunna testa Turcotte högre upp i kedjorna i stället.
5. Jamie Benn, Dallas Stars
Lönetaksträff: 850 000 dollar (ett år kvar)
Justerad kontraktvärdering: +337
Som du kommer att se senare på den här listan älskar min modell tidigare elitveteraner som fortfarande spelar på en hög nivå medan de står under ligaminimikontrakt. Benn är inte den Art Ross Trophy-vinnare han en gång var, men det beror på att han inte längre är ett primärt alternativ i Stars powerplay. I spel fem mot fem producerar han fortfarande i samma takt som några av ligans bästa. Bara i sitt eget lag har han levererat 0,01 poäng i 5 mot 5 per 60 minuter mindre än Wyatt Johnston och 0,09 mer än Mikko Rantanen. Det är den typen av produktion till det priset som Dallas Stars behöver just nu när de slår emot lönetaket. Ja, de har fördelen av hans lojalitet, då Benn har spelat i Stars under hela sin karriär och gör vad som krävs för att vinna Stanley Cup, men varje fördel är en bra fördel.
4. Charle-Edouard D’Astous, Tampa Bay Lightning
Lönetaksträff: 875 000 dollar (ett år kvar)
Justerad kontraktvärdering: +387,79
Charle-Edouard D'Astous är den andra av Lightnings genombrottsbackar som tar plats på den här listan, och medan Crozier mer var ett breddalternativ blev D’Astous faktiskt ett stående inslag i Tampas backbesättning. Under sin rookiesäsong producerade D’Astous som en back i ett förstapar (i förhållande till sina minuter) och drev dessutom spelet på en elitnivå, särskilt när det gäller att förhindra motståndarnas chanser. Han spelade inte supertuffa minuter, men de var inte heller lätta. Lightning var smarta som skrev en förlängning med honom till ännu en sexsiffrig lön för den här säsongen strax efter årsskiftet, för det är svårt att se honom tjäna så lite pengar igen efter det här året. Det här är den typen av kostnadseffektivitet Tampa behöver för att förbli en Cup-utmanare i det nuvarande skedet av sitt utmanarfönster.
3. Mike Reilly, Carolina Hurricanes
Lönetaksträff: 850 000 dollar (ett år kvar)
Justerad kontraktvärdering: +404,1
Reilly har alltid varit en statistik-favorit, så det är ingen överraskning att min modell anser att hans kontrakt är ett av de bästa i ligan just nu. Han producerar på en hög nivå i 5 mot 5 och driver spelet på en elitnivå, både när det gäller att skapa och förhindra chanser. Hurricanes är den perfekta miljön för en spelare som Reilly, och han fungerade utmärkt som en breddback som de kunde kasta in i uppställningen när skador krävde det. Det var därför Carolina Hurricanes inte tappade steget när Jaccob Slavin missade en stor del av grundserien. Reilly är tillbaka i Canes ytterligare en säsong till ett billigare pris, och med tanke på den nuvarande kontraktstvisten mellan Carolina och Alexander Nikishin kan Reilly få en större roll och göra skäl för sitt kontrakt i ännu högre grad än förra året.
2. Brent Burns, Colorado Avalanche
Lönetaksträff: 850 000 dollar (ett år kvar)
Justerad kontraktvärdering: +409,54
Burns är den enda spelaren som är kvar från förra årets lista, till stor del för att alla andra spelare på den listan antingen blev sämre, gick i pension eller tog steget till ett dyrare kontrakt. Samtidigt kommer Burns faktiskt in till ett billigare pris vid sin återkomst med Avalanche, eftersom han uppenbarligen avstår pengar i jakten på en Stanley Cup. Han var nära förra säsongen och ser att Avs har lika goda möjligheter som vilket lag som helst att ge honom hans Cup, så det är logiskt varför han väljer att komma tillbaka. Inte nog med det, Colorado Avalanche satte honom också i en mer lämplig roll än vad han hade i Carolina, vilket gjorde att han kunde spela närmare den nivå som en gång gav honom Norris Trophy än vad han har gjort på flera år. Det skedde uppenbarligen under tacksamma minuter, men Avalanche behöver inte att han möter det tuffaste motståndet med den backbredd de besitter.
1. Justin Sourdif, Washington Capitals
Lönetaksträff: 825 000 dollar (ett år kvar)
Justerad kontraktvärdering: +456
All hyllning till Washington Capitals stabb för proffsscouting. De har utvecklat ett rykte om sig att hitta guldkorn överallt, och Sourdif är deras senaste exempel. Andrarundsvalet som användes för att värva honom från Florida Panthers kändes förvånansvärt högt först, men så fort Sourdif klev ut på isen var det lätt att se varför de betalade vad de gjorde för att få honom. Hans tvåvägsspel håller redan på att utvecklas till ett av de mer inflytelserika i ligan, och det känns som att det fortfarande finns potential att addera mer produktion till de 35 poäng han gjorde förra säsongen. Hans kontraktvärdering var överlägset bäst, delvis för att han kommer att tjäna en lön under det nuvarande ligaminimumet när han slutför sitt tvåårsavtal. Caps har redan förbundit sig långsiktigt till Sourdif bortom detta år, och även om lönetaksträffen på 6,35 miljoner dollar för närvarande skulle värderas som -5 av min modell, finns det nio år för honom att addera värde till det.





