En svensk Stanley Cup-mästare laddar om: ”Man har inte fattat vad som hänt”

Efter en lång säsong, som slutade med att han fick lyfta Lord Stanleys pokal, laddar Patric Hörnqvist om tillsammans med Andreas Öhgren i Stockholm inför en säsong som kan bli ännu längre. Såväl World Cup-spel som NHL väntar för svensken.
– Det var tufft första passen här och det är jobbigt att komma tillbaka när grabbarna här har kört under fyra, fem veckor, säger Hörnqvist med ett leende till hockeysverige.se.

STOCKHOLM (HOCKEYSVERIGE.SE)

Det har varit en lång, slitsam och väldigt rolig säsong för World Cup-spelaren Patric Hörnqvist. En säsong som slutade med att han fick vara med och lyfta Stanley Cup- bucklan tillsammans med sina lagkompisar i Pittsburgh.

Nu handlar det för 29-åringen från Sollentuna om att snabbt återhämta sig och bli redo för World Cup-spel. Till sin hjälp har han bland annat tagit den erkänt skicklige personlige tränaren Andreas Öhgren som tidigare spelat hockey för Timrå.
– Vår kontakt började med att han kom ut och körde skridskofys ute i Segeltorp där vi kör med ”Pudding” (Anders Weiderståhl). Öhgren och hans grabbar körde alltid innan oss och sedan körde dom killarna med oss andra direkt efter. Dom kom ju till vår träning och var helt slutkörda. Då blev jag jäkligt intresserad så jag kollade om jag fick vara med och köra med honom, säger Patric Hörnqvist när hockeysverige.se träffar honom efter ett tufft träningspass på ett gym i Vasastan tillsammans med en rad NHL-stjärnor som Gabriel Landeskog, Niklas Kronwall, Jacob Josefson, Rickard Rakell och så vidare.
– I år är det första gången jag kör riktig fys med Öhgren och mina första intryck från hans träning är riktigt bra. Han är professionell och vet vad han pratar om. Sedan är det aldrig fel att bli för rörlig. Han kör mycket rörlighet och styrka och det är en bra kombination om man kan få in båda två.

Vad hoppas du få ut av den här träningen?
– Att bli kanske ännu lite mer explosiv och framförallt mer rörlig. Blir jag rörligare så blir jag också lite snabbare där ute, men jag hoppas även bli lite starkare överlag.

Du har haft en lång säsong, hur mår kroppen idag?
– Den känns bra faktiskt. Det var tufft första passen här och det är jobbigt att komma tillbaka när grabbarna här har kört under fyra, fem veckor, säger Hörnqvist med ett leende och fortsätter:
– Klart att jag ligger lite efter, men samtidigt är det en bra sporre att komma igång på en gång och gneta på.

Patric, Stanley Cup-mästare…
Hörnqvist spricker upp i ett stort leende innan han tar till orda:
– Det känns jäkligt bra när någon säger det, men jag har inte riktigt fattat vad som har hänt. Jag ser lite bilder då och då som polarna skickar och jag ser lite i tidningarna så det börjar sjunka in mer och mer. Jag har nog inte fått den här riktiga inblicken i allt som hänt ännu.

Du har aldrig tidigare spelat en så pass lång säsong som den här, hur upplevde du det fysiskt?
– Klart att kroppen tar mycket stryk mot slutet, men jag tyckte att vi hade så jäkla skönt go i laget så man lade alla skador och skavanker åt sidan. Du vet aldrig hur många chanser du kommer kunna få att gå till först en konferensfinal och sedan en Stanley Cup-final.
– Allt annat lades åt sidan, i alla fall var det så för mig. Det var bara att köra på samtidigt som vi hade ett bra lag. Vi visste att om vi spelade snabbt och på det sättet vi kan så blir det svårt att slå oss. Jag tror också att det kanske var det som gjorde att vi stod som vinnare i slutet. Vi var lite fräschare på grund av att vi visste att det var svårt att slå oss när vi spelar så här.
– Samtidigt var det ett väldigt skönt go i gruppen under hela slutspelet och det kanske blev så för att vi fick kriga oss in i det.

Hur upplevde du din finalserie?
– Bra, riktigt bra. Jag tycker att alla i laget krämade ut det sista av varandra, från målvakt via backar till forwards. Jag tror ingen kan säga ”fasiken, jag kanske kunde vara lite bättre”. Alla, som sagt var, krämade ut allting.
– Jag tycker att man såg det i sista perioden då vi vinner. San José skjuter två skott på mål när dom ligger under hemma i en match dom måste vinna för att ta det till match sju. Det säger ganska mycket om hur vi spelade som lag. Alla var strukturerade, täckte skott och gjorde det där lilla extra. Det var en jäkla känsla när slutsignalen gick.

De blågula mästarna.

Vad tillförde Carl Hagelin när han kom in i laget från en ganska misslyckad sväng i Anaheim?
– Otroligt mycket. Vi fick tre riktig bra kedjor i och med att han kom in. När man satte ihop (Nick) Bonino, (Phil) Kessel och Hagelin så blev det vår bästa kedja i slutspelet. Det säger ganska mycket när (Jevgenij) Malkin och (Sidney) Crosby spelade i dom andra två.
– Vi alla bar fram varandra men kedjan med Hagelin var nog den som var mest produktiv och man måste ju göra mål för att vinna. Dessutom är Hagelin är väldigt skön kille och det var nog det bästa nyförvärv vi kunnat få.

Kan du klä ord på paraden som ni fick uppleva på Pittsburghs gator några dagar efter triumfen?
– Det är svårt att sätta fingret på den känslan. Man står där på flaket och ser vågor av folk. Det var 400 000 ute och alla skriker ens namn när man kommer åkande fram på gatorna. Jag tror att man måste låta det sjunka in lite och kanske se någon film på det eller bilder. Då kanske man kan få fram den där känslan igen.

Hur ska du toppa det här nästa säsong?
– Genom att vinna igen!