Idag: Superjublet till finska presidenten Presschefens och Bromés kärlek till Örebro När Engelbert Strauss mötte Strauss Mann. {{ PAYWALL LIMIT }} TAMMERFORS (HOCKEYSVERIGE.SE) Dag 1 Under torsdagen begav vi oss till Finland, och vid 18-tiden (med god marginal för att hinna se Luleå - Färjestad som började 20:30 lokal tid) nådde jag Tammerfors flankerad av TV4:s stjärnreporter Kajsa Kalméus och TV4-fotografen Jessica Ivarsson. En mjukstart på det finska äventyret, kan man säga. Det var nämligen idag, under fredagen, VM verkligen började. Dagen inleddes med Tre Kronor-träning. Men den fick vi inte se. Under själva träningen satt jag tillsammans med Hockeynews Mattias Ek och TT:s Göran Sundberg i mediacentret några våningar upp - och först efter träningen fick vi se spelarna. Det är nämligen som så att inga journalister utom det sändande TV-bolaget (Viaplay i det här fallet) får se träningarna i den lilla träningsrinken. Detta av coronaskäl. Vi andra får bara se träningarna när de genomförs i den stora matcharenan här i Tammerfors. Så jag fick nöja mig med att se Norge och Finland värma upp inför fredagskvällens derbymöte. I Sverige har vi ju gått tillbaka till det som tidigare sågs som det normala. Det gäller även under matcherna i SHL, där reglerna för oss journalister så gott som är som de var innan pandemin. I Finland har jag uppfattningen att det vardagliga livet återgått till det normala - men tyvärr har IIHF en annan syn. När vi är i arenan är det munskydd som gäller. Och spelarna intervjuas i en mixad zon med dubbla (!) staket mellan oss och dem, för att avståndet på 1,5 meter ska hållas. Vi var även tvungna att testa negativt på ett PCR-test för att få vår ackreditering. Det är med andra ord inte helt lättjobbat när ett gäng journalister står på rad och intervjuar olika spelare, med munskydd och avstånd. Ljudnivån höjs, kan jag avslöja. Jag samtalade med , och - och ni kan se resultatet av de intervjuerna och . Jag kan även bjuda på en liten godbit som inte nådde hela vägen till texten med Mathias Bromé. När jag frågade varför han skrev på ett så långt kontrakt med Örebro (sex år!) bröt presschefen Linus Hugosson (mångårig Örebro-bo) in med ett: “Det är ju Örebro!”. Inga följdfrågor på det! Värt att notera från dagens intervjustund var också att spelarna kom till den mixade zonen i omgångar, eftersom de var tvungna att ta sig dit från den underjordiska träningsarenan i hiss. En HISSnande upplevelse. En annan godbit är att Rasmus Dahlin gled runt i den mixade zonen med någon sorts rullskridskor. ***** Den helt nybyggda arenan i Tammerfors, Nokia Arena, är förresten något i hästväg. Den är magnifik redan utanför, och gör en inte besviken inuti heller. Det är NHL-feeling på den. Den påminner lite om Malmö Arena, men några snäpp häftigare. Trycket kommer vara heeelt galet här inne när Tre Kronor och Finland möts på onsdag. Pressläktaren, för den som bryr sig, är för övrigt belägen högt upp på kortsidan. För mig som är van vid pressläktaren i Gävle, som ligger högst upp i arenan, är det inga konstigheter att sitta så här långt ifrån spelet. Faktum är att jag gillar den överblick man får. Snett nedanför oss finns Finlands och Sveriges VM-studios, som ni ser på bilden nedan. Notera även bilden på USA-keepern - och reklamen rakt bakom honom. Strauss x2! ***** Något som verkligen slagit mig är hur tydlig VM-pulsen är här i Tammerfors. Det går inte att undvika att VM är i staden. Överallt sitter det skyltar och banderoller som indikerar att det är ett mästerskap här, och turneringens slogan “Making miracles” är minst sagt återkommande. Överallt ses också supportrar. Finländarna älskar sin hockey och är stolta över sitt landslag, och visar det genom att bära matchtröjor och halsdukar. Annars är det främst lettiska supportrar som synts. En av statyerna. Till och med statyerna (!) i stan har fått på sig finska tröjor, med namn som Koivu och Lehtonen på ryggen. Jag måste säga att den typen av grejer gör väldigt mycket för att bygga hajp och pepp. Var jag inte taggad på hockey-VM när jag kom hit, blev jag det definitivt av det tydliga beviset för att det verkligen är en stan och ett land med hockeyfeber jag landat i. Det var ungefär 8000 åskådare på Lettland - USA (!) under fredagseftermiddagen och det indikerar att vi kommer få se en riktig publikfest här i Tammerfors de kommande 16 dagarna också. Är det någonstans man verkligen tar hockey-VM på allvar är det här i Finland. ***** Själva hockeyn då? Jag såg andra halvan av USA-Lettland och måste säga att Lettland var närmare än resultattavlan visade (USA-seger 4-1). Visst, USA gick säkert ned sig en del efter att tidigt ha gått upp till 3-0 men jag måste säga att jag inte är helt o-imponerad över letternas individuella skicklighet. Det finns gott om duktiga hockeyspelare i det laget och om målvakten Elvis Merzlikins når upp i sin normala nivå kommer Lettland kunna skrälla någon gång under mästerskapet. Där får ett land som Sverige se upp. Strauss Mann var i mitt tycke planens bäste spelare, men stjärnbacken Seth Jones utsågs till USA:s bäste. ***** Vilka är då de intryck jag tar med mig från Finland mot Norge? Well, det var tydligt att det finska laget var skärrade den första halvan av matchen. De var helt klart tagna av stundens allvar och Norge skapade lika många målchanser som Finland. Jukka Jalonens manskap var direkt slarviga i spelet med puck, ända fram tills dess att satte 1-0 i första periodens slutskede. I den andra spelade Finland upp sig, men det var överlag en dålig hockeymatch. Så pass trist att en tjeckisk journalist framför mig på pressläktaren valde att ställa in sitt lag i Fantasy Premier League i stället för att kolla på matchen. Andra intryck: President Sauli Niinistö höll ett tal inför nedsläpp och fick enorma ovationer både när hans namn presenterades och när han hade hållit klart sitt tal. Han hade länge fått kvällens högsta jubel (högre än när han zoomades in på jumbotronen), men marginellt lägre än när han zoomades in. Granlund har anslutit från Nashville men spelade inte i kväll. På tal om jubel: Det tog sju minuter innan kvällens första “vågen” drog igång. Det var långt ifrån den sista för kvällen, kan jag säga… ***** Imorgon blir det tidig uppstigning - eftersom Tre Kronor - Österrike spelar redan vid lunchtid. En nyckelmatch, eftersom Sverige möter Tjeckien på söndag och absolut inte får sätta sig i samma sits som ifjol då de förlorade de två inledande matcherna och sen aldrig lyckades kompensera för den dåliga starten under resten av turneringen. “Man får äta en extra stor frukost bara”, som Mathias Bromé sade apropå den udda starttiden 12:20 lokal tid. Jag tänker följa hans råd och göra samma sak själv.
