Slutspelslag eller inte slutspelslag - det är frågan...

{{ PAYWALL LIMIT }} Det finns förstås storsatsande lag som är favoriter på grund av sin sportsliga kompetens inför stundande slutspel, men vissa lag är att betrakta mer som slutspelslag än andra. I Hockeyettan finns det några gäng som nu kvalificerat sig till säsongens sista del som har det där med att vara ett slutspelslag i sitt dna. De spelar alltid sin bästa hockey på våren och har alltid en dimension till att plocka fram oavsett vilka spelare som fyller truppen. Samtidigt finns deras direkta motsatser, lag som blir eller kan antas bli mindre när det verkligen börjar hetta till. Klubbar som har förtvivlat svårt att lyckas i slutspel och som kommer få det tufft även i vår. Vilka det rör sig om? Häng med på en genomgång! DE ÄR RIKTIGA SLUTSPELSLAG Visby/Roma Vi har kommit till den delen av säsongen där Visby/Roma alltid excellerar. Klubben har tagit sig till playoff 3 (det sista slutspelssteget) eller kvalserien fem gånger de sex senaste säsongerna (den sjätte pressades Tranås till en sudden i tredje och avgörande matchen i playoff 2). Det spelar ingen roll hur det har sett ut under seriespelet (för det mesta ganska mediokert), när det vankas slutspel har gotlänningarna alltid en växel till att lägga i och kliver in i en imponerande bubbla. Till viss del har det förstås med den mentalitet som finns i föreningen att göra. Visby/Roma har aldrig varit ett lag av skönspelande lirare och ofta bespottats som ett gäng grisar. Det ligger en viss sanningshalt i sådana påståenden. Samtidigt är det så att spelarna i truppen har skiftats, men lagets förmåga att sätta på sig blåställ och göra vad som krävs i ett slutspel har bestått. Det är klyschigt att säga att det sitter i väggarna, men det finns en historia i Visby av att kunna krypa under skinnet på motståndare och spela precis lagom smutsigt när matcherna gäller som mest. Den här säsongen är inget undantag. Visby svarade för ett stort misslyckande när de inte nådde Allettan, men nu när man via seriesegern i vårserien tagit sig bakvägen in i kvartsfinalspelet är det högst tveksamt om det finns något lag som vill välja dem. Visby kommer höja sig och finländarduon och har visat med eftertryck att de är den där spetsen som kan surfa ovanpå det övriga manskapets brunkarlir. Visby är definitionen av slutspelslag och kommer vara en livsfarlig outsider under våren. Mariestad Det är inte för inte som Mariestad med jämna mellanrum presenteras som ett ”Bofors light”. Det finns många gemensamma nämnare. Kulturen på en mindre ort där många trotjänare stannat länge och hjälpt till att sätta ett sätt att föra sig i omklädningsrummet, ett kokande hockeyintresse ute i stugorna och så förstås, tendenserna att spela lite över gränsen till det tillåtna. Mariestad har ett av Hockeyettans skickligare lag den här säsongen (jösses, kolla laguppställningen), men det hindrar inte att de kan vara riktigt elaka där ute på isen. Allt det där är förstås utomordentliga ingredienser för att vara ett bra slutspelslag och det är precis vad Mariestad brukar vara. Det ska i ärlighetens namn sägas att det hackar sig fram genom seriespelet oväntat ofta (så väl den här som fjolårssäsongen sorteras in på det kontot), men när det vankas slutspel växlar laget upp. Något inte minst storfavoriten Boden fick erfara ifjol när de kämpades ner med sin egen medicin (uppoffrande brunk, adrenalin och pannben) och tvingades se skaraborgarna avancera vidare till kvalserien. Även de säsonger när de inte nåt hela vägen genom slutspelsrundorna har de tvingats ta adjö av säsongen efter knallhårda matchserier. Inför stundande slutspel framstår Mariestad som en av de stora favoriterna just på grund av att de är ett traditionellt bra slutspelslag. De har en av Hockeyettans bästa målvakter (), minst två enheter av riktigt hög offensiv klass och spelarna som är beredda att täcka skott och starta bråk för lagets bästa. Det kommer inte bli lätt att slå ut Mariestad i vår, verkligen inte. Boden Bitvis har det faktiskt sett ganska lamt ut från Bodens sida den här säsongen. Det är uppenbart att laget saknar en förstakedja som kan producera poäng på beställning och jag vägrar tro något annat än att den bistra striden mot ligaorganisationen Hockeyettan som pågått vid sidan av isen har varit dränerande även för laget i omklädningsrummet. Det är högst mänskligt att sådana saker tränger sig på och påverkar oavsett om det är medvetet eller omedvetet. Boden kan bättre än vad man har visat. Men med det sagt, den hockey som sitter i lagets ryggmärg är en hockey som passar synnerligen väl i ett slutspel. Laget pressar hårt, tacklar och jobbar konsekvent på att trötta ut sina motståndare. Något som mer ofta än sällan ger utdelning i långa loppet när motståndarna kroknar ju längre matcherna lider. Vi snackar ett vältränat gäng som gärna plockar fram tjuvknep och spelar på gränsen. Nu har väl Boden förvisso blivit snällare med säsongerna, men truppen är fortsatt fylld av rävar som spelat i klubbens färger länge och som vet precis vad som krävs. Man har uppkäftigheten för att vara bra i ett slutspel. Dessutom har man ju fyllt på med ytterligare av den varan inför den här säsongen. har visat tidigare att han när han är på sin topp är helt fantastisk på att ta bort motståndarnas bästa spelare ur matchen. Det är i den rollen han borde spelas, snarare än som skett under säsongens gång, i någon form av topplina. Att få motståndarna ur balans är en viktig ingrediens i slutspel och där är Boden riktigt bra. Så länge de håller sig borta från utvisningsbåset... Vimmerby Det finns ett cementerat faktum. När solen börjar värma, våren gör sig påmind och det vankas slutspel, då vill ingen ha med Vimmerby att göra. Seriespelet brukar i ärlighetens namn ofta lämna mer att önska. Visst, det finns några framskjutna placeringar att se tillbaka på (bland annat några tredjeplatser i Allettan), men för det mesta hackar sig laget fram i skuggan. Men när slutspelet drar igång då är det som att någonting händer. De fem senaste säsongerna har laget nåt playoff 3 (det sista slutspelssteget) fyra gånger och säsongen 19/20 var man på god väg att som första lag någonsin ta sig hela vägen från en fortsättningsserie till kvalserien när säsongen avbröts på grund av covid-19. Det är resultat som talar sitt tydliga språk. Årets upplaga är en tickande bomb. Ett lag som haft det lite trögt i Allettan, men som har en potential skyhögt mycket högre än vad man har visat. Börjar det bara lossna minsta lilla kan Vimmerby återigen bli ett lag som går som tåget genom slutspelet. Det som är intressant i sammanhanget är att Vimmerbys lag är sammansatt på ett sätt som sticker ut. Tittar vi på Visby, Mariestad och Boden har de ganska mycket gemensamt i ett burdust spel och mängder av gnuggare som kan gå i bräschen och bana väg för spetsen som ska göra det. Vimmerby är inte alls byggt så. Det vore orättvist att kalla smålänningarna för ett snällt lag, men man är inte alls en adrenalinstinn samling brunkare. Försvarsspelet har alltid stått i första rummet och det är klart att när det funkar är mycket vunnet, men Vimmerby har också varit duktiga på att komma ihop som kollektiv med ett par laglojala trotjänare som gått i bräschen. Ska det bli lyckat i kommande slutspel ligger framgångsfaktorn dock i offensiven. Vimmerby har väldigt många kreativa spelare som måste och förmodligen kommer visa mer än i seriespelet. DE ÄR INTE SLUTSPELSLAG ALLS Halmstad Statistiken talar för sig själv, allt sedan laget tog sig tillbaka till Hockeyettan inför säsongen 09/10 har Hammers nåt slutspel vid sex tillfällen. Under de fem föregående tillfällena, den här säsongen borträknad, har det slutat med totalt 0-6 i matchserier och 1-12 i slutspelsmatcher. Man har inte lyckats gå vidare en enda gång. Det är en statistik som ser hemsk ut i skrift, men kan till viss del förklaras med att Halmstad för det mesta varit ett anonymt mittengäng som tagit sig in i slutspelet via fortsättningsserien och då stött på betydligt starkare motstånd som de inte kunnat bemästra. Den enda segermatchen kom symptomatiskt nog också säsongen 19/20 när laget tog sig till Hockeyettan-finalen och mätte musklerna med Väsby. Stockholmarna vann emellertid matchserien i slutändan. Men kanske är skutan på väg att vända? På tisdagskvällen lyckades Halmstad vinna en tät och tuff holmgång med Tranås när den norske backen skickade in den avgörande 3-2-pucken 3.09 in i den femte perioden. Det är första gången Halmstad lyckas ta ledningen i en matchserie under den nämnda tidsperioden och ett tydligt trendbrott. I Tranås vann man genom att ha en bättre ork mot ett hemmalag som kroknade. Men nu gäller det att stänga igen matchserien hemma också. En utmaning så god som någon, men tränaren har goda förhoppningar. – Nu har vi gått till playoff tre år i rad, innan det var det lite jojo-lag, men spelarna måste få med sig erfarenheten att spela de här viktiga matcherna, sa han när jag pratade med honom efter segermatchen i tisdags. HC Dalen Under de senaste åren har den lilla klubben från Norrahammar positionerat sig som ett pålitligt Allettan-lag och under de senaste säsongerna varit ett lag som klarat seriespel bättre än förståsigpåare som undertecknad förväntat sig. Trots svagare lag på papperet har man hittat vägar att bli riktigt framgångsrika över en hel säsong. Men i slutspel har det varit värre. Laget har bortsett från i år lyckats ta sig in i slutspelet två gånger de senaste fyra säsongerna. Båda gångerna har det slutat med respass direkt. Säsongen 17/18 blev det 1-2 i matcher mot Visby/Roma efter att två matcher förlorats på hemmaplan och ifjol blev det två raka uddamålsförluster mot Mariestad. Delvis kan det nog bero på att underdog-stämpeln försvinner. Motståndarna höjer sig i slutspel och HC Dalen är inte längre ett litet lag som man kanske inte visar tillräckligt med ödmjukhet, utan ett motstånd vilket som helst som ska skickas på semester i jakten på högre mål. Delvis beror det så klart på att man är en förening i stor avsaknad av slutspelsrutin och utan de där spelarna som kan smutsa ner sig och kratta för en lång säsong. Årets upplaga ser lite likadan ut. Det är förstakedjan med , och som ska göra det och om de blir bortplockade kommer laget få det svårt. har imponerat mellan stolparna sedan han fick ta huvudansvaret, men att rutinerade är skadad är en svaghet inför slutspelet. Lägg till det att HC Dalen kommer få välja sent och därmed riskerar ett svårare motstånd och sannolikheten är stor att det blir ett kort slutspel i år igen. Borlänge Dalkarlarna hade några säsonger när de gick till kvalserien och bröstade upp sig som ett av de vassare gängen i Hockeyettan, men det börjar bli några år sedan vid det här laget. På senare år har laget snarare blivit formsvagt mot säsongens slutskede och åkt ut i playoff 2 tre säsonger i rad (mot Huddinge, Visby/Roma respektive Nybro). Senast Borlänge vann en slutspelsserie var säsongen 17/18 när de nådde kvalserien. Formen i slutet av Allettan har varit vikande även i vår. Något som inte sänder några direkt positiva signaler och tabellplaceringen innebär att man med största sannolikhet, just likt ifjol, kommer att ställas mot svårt motstånd redan i kvartsfinalspelet. Men varför funkar det inte för Borlänge i slutspel? De senaste säsongerna är svaret på den frågan, förutom en vikande formkurva, att man lagt alla sina ägg i samma korg. Det har varit storstjärnan som förväntats dra lasset och när han inte lyckats kliva fram i slutspel har hela laget havererat. Nu är ”Pajen” borta (i Mariestad), men läget i Borlänge trots detta ungefär detsamma. Det är fortfarande en enskild spelare som förväntas dra hela laget och den här säsongen heter han . I slutspel funkar inte en one man show, ska Borlänge kunna gaska upp sig och återigen bli ett bra slutspelslag måste fler spelare kliva fram och visa vägen. Men har masarna verkligen den bredden? Surahammar Slutspel, vad är det? Surahammar har överlevt ett bra gäng negativa kval (ofta genom att värva en kedja spetsspelare vid transferdeadline), men föreningen har inte varit nära ett slutspel så länge Hockeyettan sett ut som den gör idag. Faktum är att senaste gången Sura står registrerade för att över huvud taget ha deltagit i ett positivt kvalspel var säsongen 03/04. Då hade flera av de framträdande spelarna i dagens trupp knappt ens börjat i skridskoskolan. Det är alltså otrampad mark som väntar för Surahammar när slutspelet drar igång och det kommer med vissa farhågor. Ingen kan ta ifrån den lilla klubben att de gjort en helt fantastisk säsong, men nu ändras förutsättningarna. Nu är Surahammar inte en underdog längre utan ett seedat lag som kommer välja sitt motstånd och på så sätt gälla som favoriter. Nu kommer de ställas inför en hockey som inte alls ser ut som i seriespelet, en hockey där artisterna får mindre utrymme och där allting blir mycket rejälare. För frågan är vad som händer om motståndarna lyckas plocka bort succéspelare som , och ? Har Surahammar försvar och kraft nog att ändå vara vinnare då? Det är lösryckta frågor, men de kommer att få ett svar. Merparten av spelarna som ska leda saknar slutspelsrutin från seniornivå. Lukas Söderlund gjorde förvisso en resa med Mariestad ifjol, men det var i en undanskymd roll som gnuggare, inte som härföraren som ska leda laget. Det blir spännande att se, men sannolikt är det så att Surahammar, fullt naturligt, kommer behöva lära sig att spela slutspel.

Slutspelslag eller inte slutspelslag - det är frågan...

Månadsvis

Årsvis

Senaste Nytt

"Han kommer inte ta en dollar mindre än Leo Carlsson"

Vägen öppen för ny arena: "Glädjande"

"Nödlösningen"

Avslöjar nästa steg: "Det kan jag säga"

Sajnar backen - med Carlsson-pengarna