Djurgården var transparenta när de i dagarna gick ut och bekräftade att Ohlsson kommer lämna klubben.
"En diskussion om förlängning av avtalet inleddes under december månad, men avbröts därefter i slutet av januari. Bakgrunden till detta är att parterna ej kommit överens i förhandlingarna och därför enats om att avsluta samarbetet enligt uttalad avtalstid", skrev de bland annat.
Det är intressant hur det kunde bli så här. För bara ett par månader sedan kändes det helt givet att parterna skulle komma överens. Sen kom Jocke Erikssons utspel där han sågade hela laget. Sen slutade Djurgården vinna hockeymatcher.
Och nu tappar man sin hyllade huvudtränare.
Jag har skrivit om det tidigare, att Ohlsson mer eller mindre fått ut max av laget varje år han varit i Djurgården. Därför kan jag inte se det på något annat sätt än att stockholmarna just tappar sin huvudtränare. Det kommer bli svårt att ersätta honom.
Skellefteå har genom åren gjort sig kända för att ha märkliga och oväntade tränarlösningar. De tog in en helt oprövad Anders Forsberg. De sparkade honom mitt under säsongen, när de var helt överlägsna, efter att det framkommit att han skrivit på för Modo och försökt värva över Skellefteåspelare dit. De tog då in J20-tränaren Hans Wallson även han helt oprövad. När Wallson försvann ersatte de inte honom alls, utan körde ett delat ledarskap mellan Stefan Klockare och Bert Robertsson Den lösningen blev kortvarig och de plockade in "den gamla räven" Tommy Samuelsson Och när han, svensk ishockeys kanske mest rutinerade tränare, lämnade inför säsongen valde Erik Forssell att ersätta honom med Andreas Falk - med två säsonger som assisterande tränare för HV71:s J20-lag.
Den här säsongen har Skellefteå som sagt kört med ett tredelat ledarskap.
Förutom när Tommy Samuelsson anställdes har Skellefteå kört med oprövade huvudtränarkort. De har utmanat normerna och näst intill experimenterat med hur man ska gå till väga just med huvudtränarposten. Samtidigt har det, åtminstone sedan Hans Wallson lämnade, känts som att de inte riktigt själva vetat vilken väg de ska gå eller vilket ben de ska stå på. Nu har de, till sist, bestämt sig.
Tommy Samuelsson.Foto: Simon Eliasson/Bildbyrån
Stefan Hedlund försvinner till Schweiz. Eventuellt lämnar också Stefan Klockare. Två av de tre huvudtränarna kan vara utbytta till nästa säsong. I normala fall hade det kunnat vara en katastrof. I det här fallet är det nog snarare precis vad Skellefteå behöver. Och det säger jag med all respekt för både Hedlund och Klockare, som tycks ha gjort ett kanonjobb i klubben.
Jag intervjuade Erik Forssell härom veckan, och även om han svarade lite svävande (jag borde kanske ha förstått att det var något på gång) så sa han att: "Snacket om man ska ha en huvudtränare eller inte eller om man ska ha ett delat ledarskap, är inte en så stor fråga för oss som det verkar vara för andra. Oavsett hur man lägger upp det ska alla hitta sina roller och gruppdynamiken måste fortfarande bra. På samma sätt som spelare och lag ska utvecklas måste tränarna också kunna göra det. Både som individer, men även som grupp och mot laget och mot mig".
Med det sagt tror jag han är mycket glad över att nu faktiskt ha hittat en "riktig" huvudtränare. En tränare som kan leda Skellefteå AIK in i framtiden. Som återigen kan göra dem till en stormakt. En tränare som dels är oerhört skicklig rent taktiskt. Som lyckats göra väldigt bra resultat med, i ärlighetens namn, ganska trubbiga lag. Som är van att ta emot käftsmällar. Som står upp när det blåser. Som är van att stå i rampljuset.
Det låter precis som den typen av ledare Skellefteå AIK behöver för att kunna ta nästa steg. För att de ska gå från spännande utmanare till en allvarlig guldutmanare. Erik Forssell och Niclas Lundkvist har till sist valt en väg.
Ur det perspektivet är det också en mycket smart flytt av Ohlsson själv. Djurgården hade sitt vinnarfönster 2018 och 2019. Då blev det en andraplats (med uttåg i semifinal) och en fjärdeplats (med finalförlust). Det kommer dröja länge innan Djurgården är en guldutmanare igen.
I Skellefteå får Robert Ohlsson ett lag som kan vinna SM-guld redan 2022.
Robert Ohlsson.Foto: Bildbyrån/Petter Arvidson
14 lag - 14 tränartankar
Brynäs: Brynäs valde som bekant sin långsiktiga tränarlösning inför säsongen. Det har inte gått som planerat och Peter Andersson har haft svårt att få in sin spelidé i Brynästruppen. BIF har klart sämst corsi, delat sämst "expected points" och sämst i "expected goals" sett till procent. Detta enligt siffror från Better Than a Monkey.
Med det sagt sitter Andersson förmodligen stensäkert så länge inte Brynäs åkt ur. Han har dessutom "gjort sitt" för att bli än mer "svårsparkad" eftersom han plockat in ett personligt drömteam runt honom: Assisterande tränaren Viktor Stråhle analytikern Anthon Hansson och enligt Kvällsposten också målvaktstränaren Henning Sohlberg.
Det stormar kring klubbdirektören Michael Campese och det är massor med frågetecken runt sportchefen Michael Sundlöv Brynäs IF är, som läget är nu, Peter Anderssons klubb snarare än något annat.
Djurgården: Ja, vad ska då Djurgården göra? Robert Ohlsson har varit en oerhört bra huvudtränare för klubben och man ska ha mycket credd för att man "hittade" honom i Frölundas bås.
Jag har fått lite signaler på att den assisterande tränaren Jörgen Bemström är ett spår man tittar på som ersättare för Ohlsson. Bemström har varit head coach både för klubbens J18-lag och J20-lag och har under två säsonger varit assisterande tränare för Ohlsson. Men det är bara ett av förmodligen många alternativ de har i förslagslådan.
Det vore en risktagning att befordra honom, men ser man bara till att ha ett starkt team runt honom behöver det inte vara något dåligt.
Bemström tycks i alla fall vara ett av spåren.
Jag tycker också Djurgården borde kika på Tommy Samuelsson. Han lämnar nu Zürich, där han jobbat intill Rikard Grönborg. och borde vara en perfekt "brygglösning" om Djurgården känner att Bemström inte är redo för ett huvudtränaruppdrag nu. Lite som HV71 gjorde med "Lillis" Lundh och NNicklas Rahm.
Jörgen Bemström.Bildbyrån
Frölunda: SM-guld 2019 - och därefter två blytunga säsonger med en sjundeplats ifjol och en säsong där man återigen riskerar att missa topp-sex. Roger Rönnberg har två år i rad haft svårt att få ut max av sitt lag. Men det finns grader i helvetet. Trots att man haft en så svag säsong är Frölunda bara tre poäng från en topp fyra-placering - och man har också häng på en pallplats.
Det säger en del om vilka förväntningar man har.
En tränare överlever inte hur många tuffa säsonger som helst. Samtidigt har vi sett på Sam Hallam hur han, efter två svaga år, lyckats vända tillbaka på Växjöskutan och åter göra dem till en guldkandidat. Jag tror att Roger Rönnberg kan göra samma sak.
Han sitter på ett kontrakt till 2025, och sitter stensäkert på sin post trots den nya missräkningen. Det som däremot oroar är hur ofta Frölunda tvingats byta assisterande tränare runt Rönnberg. Det kan vara en delförklaring till varför resultaten på isen varit lite "halvdana".
Färjestad: Peter Popovic ryktas lämna. Nu är frågan vad som händer med Johan Pennerborn och Gereon Dahlgren om har kontrakt en säsong till. Det troliga är väl såklart att de kör vidare med Pennerborn som huvudtränare även nästa säsong och att man sen skiljs åt som vänner. Det är nog inte värt att sparka en tränare som läget är nu, med den ekonomiska situation klubben är i.
Men ett normalt år tror jag inte Pennerborn hade suttit helt säkert, om jag ska vara ärlig. Ett normalt år tror jag faktiskt att Färjestad hade kunnat vara en klubb som hört sig för kring Robert Ohlsson, till och med. Faktum är att Färjestad under Pennerborns år generellt inte haft speciellt bra underliggande siffror, utan man har levt ganska mycket på en väldigt hög skottprocent. Läget är liknande i år:
De har den tredje högsta skottprocenten,
de har dessutom den tredje högsta räddningsprocenten,
men ser vi till både förväntade mål framåt och bakåt är de ett mittenlag,
och trots detta har de SHL:s högsta PDO (102,31).
I corsiligan ligger Färjestad tia. Efter HV71, exempelvis. De har slutat nia, sexa och åtta under Pennerborns övriga säsonger.
Nu skulle jag dock bli mycket förvånad om inte Pennerborn och Dahlgren styr skutan även nästa säsong. Utmaningen blir att hitta en till assisterande tränare. Jesper Mattsson idag i Malmö, skulle kunna vara ett alternativ. Problemet blir då att man tvingas justera arbetsuppgifterna eftersom han knappast kan ersätta Peter Popovic som back-coach.
Johan Pennerborn.Foto: Fredrik Karlsson/Bildbyrån
HV71: Stephan Lundh har sagt att han är intresserad av att stanna kvar i klubben. Det vore såklart ett bra namn för HV som huvudtränare kommande säsong, oavsett division. Samtidigt har man redan gjort sig av med honom en gång och därför skulle det kännas en aning märkligt om de satsade vidare på honom. I synnerhet eftersom han haft problem att lyfta laget sedan han återvände till klubben.
HV71 behöver snarare börja om. De behöver hitta sin långsiktiga tränare nu. Det har spekulerats en del i Tomas Montén men nej, jag tror inte han är en tränare som i det läge HV är i ska leda den dagliga verksamheten och pusha klubben framåt. Jag känner snarare att HV71 kan våga blicka mot en allsvensk tränare:
Karl Helmersson, som gjort succé i BIK Karlskoga
Helmersson har dessutom en bakgrund i HV71, som spelare. Han spelade för klubbens J20-lag och hade sen också två år i klubbens A-lag under slutet av 90-talet.
Eller är det ett möjligt huvudtränarjobb i HV71 som gör att Stefan Klockare överväger att lämna Skellefteå?
Jag lanserar också ett wild card-namn: Pär Johansson.
Johansson har varit en av Roger Rönnbergs alla assisterande tränare i Frölunda. Han jobbade sedan som utvecklingsansvarig i HV under ett par år, innan han blev utvecklingscoach för Dallas Stars. Han har visserligen inte varit head coach på högre nivå än den danska ligan - men det vore ett namn som HV71 skulle kunna bygga långsiktigt med.
IK Oskarshamn: Martin Filander är den tränare Oskarshamn ska satsa på både nu och för framtiden. Oavsett om klubben åker ur eller stannar kvar sitter Filander säkert och känns som helt rätt man på helt rätt plats.
Trojkan med honom, Jeff Jakobs och Mathias Tjärnqvist har gjort ett mycket bra jobb.
Leksand: Björn Hellkvist har gjort dundersuccé. Så länge inte han känner sig mätt eller tömd på energi efter sitt år i Leksand så kommer han bli kvar.
Fredrik Hallberg och Mikael Karlberg lär sitta säkert som assisterande tränare.
Linköping: Här ska Klas Östman vara klar som ny tränare, enligt Sportexpressen. Östman är en tränare som har ett gott rykte i klubben, där han varit både J18-tränare och assisterande tränare för A-laget. Han har också gått som assisterande tränare till Roger Rönnberg i Frölunda.
Det känns som ett kanon-namn för LHC att få in - oavsett om de spelar i SHL eller HockeyAllsvenskan. Nu kommer han från två år som assisterande i Zug (Schweiz).
Linköping kan ha hittat sin egen Robert Ohlsson här.
Klas ÖstmanBildbyrån.
Luleå: Trots att Luleå inte gått så bra som förväntat den här säsongen kommer Thomas Berglund vara lagets huvudtränare nästa säsong. Det finns såklart ingen anledning att byta ut honom.
Gissningsvis sitter även Roger Kyrö och Henrik Stridh säkert som hans assisterande tränare.
Malmö: Patrik Sylvegård förivrade sig inte, utan höll sig lugn och kall och behöll Joakim Fagervall även när det såg som allra sämst ut. Det har han fått bra utdelning för, får man säga.
Malmö har gjort en liten förändring på den assisterande tränarfronten, där man tagit upp Tomas Kollar till A-laget från december och framåt. Jag tror att han blir kvar i A-lagets tränarstab och att han kommer jobba nära Fagervall och Andreas Lilja även fortsättningsvis.
Rögle: Jag törs slå fast att Cam Abbott är den tränare som sitter allra säkrast på sin post. Det enda som skulle kunna göra att han inte står i Rögles bås även till hösten är om han erbjuds kontrakt av ett storlag i KHL eller rent utav får ett NHL-jobb.
Däremot sägs Cory Murphy den mycket uppskattade backtränaren, lämna för ett jobb i Finland. Rögle kommer alltså behöva ta in en ny assisterande tränare som ska jobba ihop med Jan Larsson och Abbott.
Kan Tommy Sjödin vara ett namn? Han jobbar just nu med Brynäs J18-lag, men skulle Rögle höra av sig tror jag han skulle få svårt att tacka nej. Sjödin har varit i Rögle en sväng tidigare, då han tillsammans med Björn Hellkvist jobbade med Gunnar Persson för ett drygt decennium sedan, och dessutom har Sjödin tidigare jobbat tätt ihop med Janne Larsson. Dels som spelare, förstås, men Larsson var också assisterande tränare till Sjödin när denne var huvudtränare i Brynäs.
Gissningsvis vill Abbott ha in en nordamerikansk tränare, men går han på ett svenskt spår lanserar jag "Sjödda" som ett förslag.
Tommy Sjödin.Foto: Pär Olert/Bildbyrån
Skellefteå: Robert Ohlsson tar över, och jag gissar att Andreas Falk blir kvar. I övrigt är det, som sagt, oklart hur Skellefteås A-lagsstab ser ut.
Om inte Stefan Klockare blir kvar kan jag tänka mig att J20-tränaren Mikael Aaro skulle kunna bli ansvarig för A-lagets backar. Han har varit uppe på SHL-nivå tidigare, som assisterande tränare för Karlskrona, och är som bekant gammal back.
Växjö: Jag är faktiskt tveksam till om Sam Hallam hade blivit kvar som huvudtränare om Växjö haft en ny svag säsong med en plats på undre halvan. Men om klubben, eller fansen, någon gång tvekat på Hallam kan de sluta tvivla nu. Han är fortfarande en av ligans allra bästa coacher och har återigen uträttat stordåd med Växjö Lakers.
Fredrik Hellgren och Tobias Thermell sitter gissningsvis också säkert som assisterande tränare.
Örebro: Christer Olsson uppges lämna för ett jobb i Schweiz. Örebro kommer alltså behöva plocka in en ny assisterande tränare, som ska komplettera Niklas Eriksson och Jörgen Jönsson Det blir intressant att se hur Örebro ersätter Olsson. ÖHK har suttit med ligans kanske allra bästa tränarstab, så hur de än gör riskerar det att bli sämre.
Kanske skulle Stefan Klockare kunna vara ett alternativ för Örebro? Gissningsvis lämnar han väl Skellefteå för att han vill ha en annan roll (kanske bli huvudtränare?) någonstans. Men vill han "bara" leta en ny utmaning kan jag tänka mig att han skulle passa perfekt in i Örebro, med sin lugna framtoning och sitt metodiska jobb.
