Robin Olausson om Vita Hästen: Starka säsongen kan vara helt meningslös

• Målvaktens stora lyft.
• Succélånet överträffade alla förväntningar
• Spetsvärvningen som floppade totalt.
• “Har byggt upp något spännande under hans ledarskap”
• “Risken för konkurs eller tvångsdegradering hänger tungt över klubben”
• Gör sin bästa säsong på flera år – som kan vara meningslös.
• “Spelarna sitter som i en rävsax”
• Finns det ens en framtid att spå kring? Desktop ad in article Mobile ad in article

Den hockeyallsvenska säsongen börjar lida mot sitt slut och för ett antal lag har redan säsongen tagit slut. Därför tittar Robin Olausson nu tillbaka på de 14 lagens säsong och analyserar detaljerna bakom säsongen och hur laget behöver göra i framtiden. 

Näst på tur är Vita Hästen som kan vara det mest svåranalyserade laget av alla. På isen har det byggts upp något spännande – men allt kan vara meningslöst på grund av klubbens tuffa ekonomiska läge. 

Läs analysen av Östersunds säsong här.

Läs analysen av Kristianstads säsong här. {{ PAYWALL LIMIT }} 

MÅLVAKTERNA

I höstas innan säsongen skulle börja kändes det som att Vita Hästen hade ett ovisst målvaktspar. Adam Ohre förväntades vara förstemålvakt, ett uppdrag han i princip aldrig haft i sin karriär, medan Tobias Sandberg var helt ny i Allsvenskan som 28-åring. Det hade kunnat sluta illa men faktum är att Hästen haft ett ganska bra målvaktsspel under nästan hela säsongen.

Adam Ohre hade det lite kämpigt under säsongen 2021/22 där han blev utglänst av målvaktskollegan Jesper Myrenberg. Den här säsongen har dock Ohre studsat tillbaka och även fått ett lyft där han har bevisat att han kan vara den där målvakten som laget lutar sig mot. Ohre har egentligen aldrig varit den målvakten som fått förtroende, spelade exempelvis bara 19 matcher på två säsonger i Timrå, men i Vita Hästen har 28-åringen nu blommat ut. Den här säsongen har han agerat som en förstemålvakt i HockeyAllsvenskan och då även gjort det bra.

Han fick vakta kassen i 32 matcher med en räddningsprocent på 91,5 samt 2,38 insläppta mål per match vilket är ett bra facit. Han höll även nollan i fem matcher vilket var delat näst bäst i ligan. Om jag vore tränare för ett allsvenskt lag skulle jag känna mig trygg med att ha Ohre som en av två målvakter.

Bredvid honom fanns Tobias Sandberg som debuterade i HockeyAllsvenskan efter flera väldigt starka år i Hockeyettan. För att vara debutant så gjorde 29-åringen det okej. Han hade 90,6 i räddningsprocent samt ett målsnitt på 2,69 insläppa per match över 23 framträdanden. Den mest oroväckande statistiken är dock att Sandberg endast vann fem av matcherna där han vaktade kassen och i en av dem höll han nollan. Det är ett minst sagt olyckligt facit. Känslan är dock att han skulle kunna växa in bättre i rollen som allsvensk målvakt om han fick chansen även nästa säsong.

Ser man till lagets målvaktsstatistik så hamnar de i mitten av ligan sett till räddningsprocent men ligger bland annat före MoDo. Ohre var dock topp tio över alla målvakter i både räddningsprocent samt insläppta mål per match. Båda målvakterna ligger också topp tio sett till räddningsprocent i skottsektorn och Vita Hästen var därmed det enda laget att ha två målvakter som var topp tio i den kategorin.

POÄNGKUNGEN

Gissa tre gånger vem som blev Hästens poängkung. Det är klart att det blev Marcus Eriksson, vem annars? Evighetsmaskinen Eriksson gjorde 40 poäng på 44 matcher för att bli intern poängkung ännu en gång och han kom även på en delad 15:e plats i poängligan. Det är även sjätte (!) gången som han gör minst 40 poäng i HockeyAllsvenskan. Den här gången var han dock inte liiika överlägsen bland Vita Hästens poängspelare. Han kom nämligen ”bara” sju poäng före tvåan Sebastian Benker i lagets egna poängliga. Eriksson var även Hästens näst bäste målskytt.

Det är faktiskt helt fascinerande att ”Mackan” fortfarande håller så hög nivå. Han är 37 år gammal nu och i en ishockey som blir fortare och fortare där spelarna blir mer beroende av sin speed så håller spelgeniet fortfarande. Eriksson tillhör ändå en lite utdöende art av hockeyspelare med sitt spelsinne och passningsförmåga. Veteranen hade 29 assists och 16 förstaassist och kom då på en tionde plats i HockeyAllsvenskan i båda kategorierna.

Vita Hästens hela offensiv kretsar kring Marcus Eriksson och han skapar väldigt mycket. Den här säsongen missade han åtta matcher och när Eriksson saknades så vann Vita Hästen bara EN match vilket var i grundseriens sista omgång. Det säger en hel del om hans betydelse för laget.

Marcus Eriksson verkar fortfarande sugen på att fortsätta spela ishockey trots att han fyller 38 år till nästa säsong men med tanke på hur osäker Vita Hästens framtid är så är det ovisst vad som händer. Vore han villig att flytta till en annan allsvensk klubb om Hästens värsta scenario skulle inträffa?

Desktop ad in article Mobile ad in article

UTROPSTECKNET

När det presenterades att Hugo Styf lånades ut från MoDo till Vita Hästen tänkte väl jag bara att den var en smart lösning för alla parter. Styf för möjlighet till mer istid och bättre utveckling medan Vita Hästen skulle få en till kropp i laguppställningen som skulle kunna bidra lite. Men oj vad 20-åringen överträffade mina förväntningar.

Det har alltid varit tydligt att Styf varit en stor talang med mycket potential men han klev in i Vita Hästen och blev nästen direkt lagets främsta back vilket jag inte såg framför mig. Han fick ett stort ansvar, luggade mycket istid och tackade för förtroendet genom att också spela på en väldigt hög nivå. Sedan han klev in i Hästen tycker jag att Styf var lagets näst bäste spelare bakom Marcus Eriksson. Det är en ung back och i vissa stunder är han såklart lite naiv och spelar med stor felmarginal men det är att förvänta sig av en ung back i seniorhockeyn. Det är något som kommer tvättas bort med åren. Men överlag tycker jag ändå att Styf höll en relativt hög lägstanivå med höga toppar.

Styf fick mest istid av alla spelare i Vita Hästen då han nästan var uppe på 21 minuters spel per match. Han levererade då också 19 poäng på de 38 matcherna som han spelade och att snitta en halv poäng per match är riktigt fina siffror av en U21-back. Det ska bli mycket spännande att följa Styfs fortsatta karriär och hur han kommer kunna följa upp den här säsongen.

BESVIKELSEN

När jag inför säsongen tippade vilka som skulle bli interna poängkungar i de allsvenska klubbarna så plockade jag fram Tanner MacMaster som Vita Hästens kandidat. Så här i efterhand är det lätt att vara självkritisk eftersom MacMaster inte alls fick det att lossna och blev en rejäl flopp i Hästen där han fick lämna i januari efter att till och med varit petad någon match.

Han hade det tungt i MoDo under fjolårets säsong men hade då mycket problem med skador och hade svårt att hitta en bra roll i laget. Därför tänkte jag att det skulle vara ett riktigt klipp när han värvades till Vita Hästen. Där skulle han få möjlighet till en stor roll som uttalad förstecenter och bästa möjlighet att leverera. Det visade sig dock inte bli mycket bättre i Hästen än vad det hade varit i MoDo.

Den 27-årige kanadensaren gjorde sig liksom aldrig riktigt förtjänt av att få det där stora förtroendet. Även när han fick spela bredvid Marcus Eriksson så hände det inte alls mycket kring MacMaster. Han såg slö ut och nästan omotiverad. Tappade pucken i dåliga situationer och offensivt skapade han sällan. Tittar man på MacMasters skotteffektivitet så är den ändå hyfsad vilket inte heller visar att han underpresterade speciellt mycket sett till målproduktion. Han var helt enkelt inte bättre. Det är svårt att egentligen säga vad det berodde på, om han helt enkelt inte funkade på stor is eller om han bara inte passade in i svensk hockey. På 31 matcher i Hästen gjorde MacMaster 14 poäng (6+8) och det är klart underkänt av en import som är tänkt att vara en spetsspelare.

Tanner MacMaster har nu floppat i två olika allsvenska klubbar – vilket är en bedrift i sig – och troligtvis ser vi honom inte i HockeyAllsvenskan igen.

COACHERNA

Efter att ha haft Leif ”Strumpan” Strömberg och Tony Zabel som sina två senaste tränare gjorde Vita Hästen minst sagt en helomvändning i sin tränarrekrytering då de plockade in Anders Olsson som ny huvudtränare med Tim Brithén som assisterande. Det kändes som en intressant och spännande värvning inför säsongen och i slutändan så visade det sig också vara ett positivt drag av Hästen.

Olsson och Brithén har kommit in med ett nytänk i Vita Hästen och fått laget att spela en helt annorlunda hockey jämfört med hur det var under Zabel och Strumpans ledning. Även om Vita Hästen åkte över en del farthinder under säsongens gång så blev de bättre med tiden. Under säsongens andra halva lyfte Hästens spel och de var aldrig riktigt nära att på allvar bli nerdragna i bottenstriden utan behöll ett bekvämt avstånd och den starka avslutningen gjorde också att laget lyfte upp på en självklar slutspelsplats.

Sedan Vita Hästen gick tillbaka upp till HockeyAllsvenskan 2014 har lagets bästa tabellplacering varit en sjätteplats från den coronaavbrutna säsongen 2019/20. Under årets säsong nådde de därmed sin näst bästa tabellposition sedan återkomsten då de landade in på åttonde plats. Det är än mer imponerande med tanke på att Hästen faktiskt inledde säsongen svagt. Hästen hade även 14 matcher som gick till förlängning eller straffläggning och lyckades bara ta bonuspoängen i en match vilket är ett mycket svagt facit. Om Hästen bara hade haft mer normal utdelning i förlängningsspel och tagit bonuspoängen i sju av 14 matcher så hade de blivit sjua i tabellen, så stor skillnad gör de tvåpoängarna.

I slutändan så förlorade dock Vita Hästen två raka matcher i åttondelsfinalen mot Västerås men om man jämför lagen spelare för spelare så ser man att det var starkt av Hästen att spela så pass jämnt (uddamålsförluster i båda matcherna) med VIK som man gjorde. De fick nog ut så mycket som gick av truppen de hade. 

Under Anders Olssons ledarskap har känslan varit att Hästen har byggt upp något spännande och jobbat sig uppåt. Om han fått fortsätta sitt jobb som normalt tror jag Hästen hade kunnat vara med och utmana högre upp, kanske till och med knipa en topp sex-placering. Men med tanke på den ekonomiska situationen som råder känns det just nu omöjligt och det är väldigt tråkigt att Olsson inte ser ut att få uppnå sin fulla potential med Vita Hästen.

Desktop ad in article Mobile ad in article

SPORTCHEFEN

Förutom den rejäla plumpen av Tanner MacMaster-värvningen så får man ändå säga att Patrik Degerstedt gjort ett riktigt bra jobb som sportchef med tanke på de medel och tuffa omständigheter han jobbat med under säsongen.

Under lågsäsongen adresserade Degerstedt Vita Hästens största problem från säsongen dessförinnan – defensiven. Hästen släppte in 185 mål under säsongen 2021/22 vilket var näst sämst i ligan men den här säsongen gick den siffran ner till 146 insläppta, alltså nästan 40 mål färre. Här var värvningarna av Andreas Söderberg och Anton Björkman väldigt viktiga för att stabilisera försvarsspelet. Patrik Degerstedt fick egentligen bygga ett helt nytt lag inför årets säsong med totalt 17 nyförvärv (om jag räknat rätt) samt ett antal lån. Det är inte lätt att få ihop alla pusselbitar när man behöver värva så många nya spelare samtidigt men Vita Hästen fick det att fungera på ett bra sätt.

Tittar man på övergångarna som gjordes under säsongen så gjorde Vita Hästen också bra business. Tanner MacMaster fick lämna vilket var logiskt efter de uteblivna prestationerna och Erik Borg såldes till Frölunda för att få in pengar när laget redan satt sig i en bra position för att nå slutspel. Båda är förståeliga avsked. In plockade då Degerstedt in Patrick Bajkov som blev ett nytt hot i offensiven och Hugo Styf lånades även in vilket nästan lyfte hela laget. Den enda värvningen man kan vara tveksam till är Filip Wiberg som bara spelade fem matcher med begränsad istid efter att han värvades.

På det stora hela får man dock ge kredd till Patrik Degerstedt som prickade rätt med mycket i en tuff situation.

SNACKISEN

Egentligen så spelar det ingen roll vad Vita Hästen har gjort under säsongen, hur Patrik Degerstedt värvat eller hur Anders Olsson har fått in ett nytänk och en optimism kring laget. Allting kan vara meningslöst i slutändan. Vita Hästen har gjort sin bästa säsong på flera år men står ändå inför ett existentiellt hot på grund av den ekonomiska kris som klubben befinner sig i.

Jag är verkligen ingen revisor, ekonomi är inte min starkaste sida och jag har ingen insyn i de exakta siffrorna i Hästen men av de rapporter som har kommit ut är nästintill omöjligt att se hur föreningen ska överleva detta. Det har rapporterats att Vita Hästen går minus med sju miljoner kronor och har behövt få in ett par miljoner för att ens kunna slutföra säsongen och fyra miljoner för att klara elitlicensen till nästa säsong. Det har varit snack om att klubben inte ens har haft pengar att lägga på utrustning till A-laget vilket borde vara bland det mest grundläggande för en elitförening. 

Det är en ohållbar situation som Vita Hästen har hamnat i och tyvärr är känslan att det i nuläget inte finns någon vettig lösning. Risken för konkurs eller tvångsdegradering hänger tungt över klubben och det är tragiskt att se att allt positivt jobb som gjorts av spelare och ledare kan bli raderat.

BLICKA FRAMÅT

Går det ens att blicka framåt? Var är det för framtid att spå kring? Vita Hästen är det mest svåranalyserade laget eftersom det inte går att säga om föreningen ens kommer att finnas kvar när nästa säsong börjar. Så allvarligt är läget just nu.

Vita Hästen har Jimmy Andersson på kontrakt inför nästa säsong samt ett optionsår i trotjänaren Jesper Samuelssons avtal, i övrigt har alla andra spelare utgående kontrakt. Men spelar det egentligen någon roll för tillfället? Klubben behöver få in flera miljoner kronor för att klara sig ur den här krisen och om de inte lyckas med det så kommer Vita Hästen inte spela i HockeyAllsvenskan. Därför är det svårt att analysera var laget kommer att stå nästa säsong.

Om (och det är ett stort om) Vita Hästen överlever den här krisen så är det osäkert vad för lag de kommer kunna ställa på benen. Klubben kan just nu inte hålla i förhandlingar med varken eventuella nyförvärv eller spelare som kan vara aktuella att förlänga sina kontrakt. Eftersom de inte vet hur ekonomin ser ut eller hur budgeten kommer vara kan de inte påbörja trupplaneringen för 2023/24. Om de skulle överleva och spela i HockeyAllsvenskan nästa säsong så kommer de att komma in väldigt sent på marknaden och lyckas de då ens få ihop ett slagkraftigt lag?

Vita Hästen har en bra grund med spelare i truppen som de har haft den här säsongen och skulle säkerligen vilja behålla flera av dem. Men av spelarna som vill stanna i Vita Hästen, hur länge kan de tänkas vänta innan de får ett besked ifall de kan skriva ett kontrakt? Andra klubbar lär försöka utnyttja Hästens situation och erbjuda kontrakt till klubbens spelare. Ska en spelare då vänta och se hur det blir med Vita Hästens ekonomi och då kanske bränna chansen att gå till ett annat lag? Det är en väldigt svår situation för alla inblandade och spelarna sitter som i en rävsax.

Förhoppningsvis kommer vi få se Vita Hästen i HockeyAllsvenskan även nästa säsong och Anders Olsson får fortsätta sitt fina jobb med att föra laget uppåt. Men just nu hänger hela föreningen i limbo och ingen kan nog förutse vad som kommer hända. Desktop ad in article Mobile ad in article

TV: Kan Linköping ta sig ifrån bottenträsket?