Robin Olausson om Östersund: Nu väntar en helt ny utmaning

• Mest oväntade poängkungen i ligan? 
• Han är en kandidat till HockeyAllsvenskans MVP.
• “Båda värvningarna får ses som stora besvikelser”
• Där har tränarna lyckats. 
• Då hade Östersund varit ett slutspelslag.
• “Det kan man inte förlita sig på även nästa säsong”
• Så ska de bygga laget. Desktop ad in article Mobile ad in article

Den hockeyallsvenska säsongen börjar lida mot sitt slut och för ett antal lag har redan säsongen tagit slut. Därför tittar Robin Olausson nu tillbaka på de 14 lagens säsong och analyserar detaljerna bakom säsongen och hur laget behöver göra i framtiden. 

Först ut är nykomlingen Östersund som tippades sist av alla experter – men ändå lyckades undvika kval för att hålla sig kvar i HockeyAllsvenskan. Men nu väntar en helt ny utmaning för klubben som siktar på att etablera sig i andraligan. {{ PAYWALL LIMIT }}

MÅLVAKTERNA

Inför säsongen såg Östersund ut att ha ett av ligans svagaste målvaktspar med Isak Mantler som förstemålvakt och Samu Perhonen som andrefiol. Nu försvann Perhonen efter endast tre starter och han har sedan spelat klart säsongen i Frankrike, i stället plockades Oliver Dackell in som ny backup.

Resultatet? Hyfsat.

Isak Mantler har varit en helt duglig och stundtals riktigt bra förstemålvakt men har blandat och gett lite vilket inte är konstigt med tanke på att det är en relativt ung målvakt som gör sin första säsong som självklar etta i HockeyAllsvenskan. 24-årige Mantler har fått tredje mest speltid av alla målvakter i ligan då endast SSK:s Nikita Tolopilo och MoDos Kristers Gudlevskis spelat mer. Det har därmed legat ett väldigt tungt ansvar på Mantlers axlar och med tanke på försvaret som han stundtals haft framför sig får man ändå säga att han gjort ett bra jobb.

Hans statistik är väl inte jättesmickrande men förutom några rejäla plumpar så har Mantler faktiskt hållit en hög nivå och räddat mycket poäng åt ÖIK, speciellt med sina fyra nollor. Där har Östersund en målvakt de kan förlita sig på även framöver.

Bakom honom spelade Oliver Dackell visserligen bara 14 matcher men har haft det ganska tufft och om Östersund vill lyfta i tabellen nästa säsong kanske de ska ha två lite mer likvärdiga målvakter.

POÄNGKUNGEN

Den mest oväntade interna poängkungen i hela ligan? Ja, det finns faktiskt skäl att argumentera för att Alexander Anderberg tar hem den titeln. Inför säsongen i Östersund hade Anderberg gjort 15 mål och 41 poäng på 195 matcher. Den här säsongen landade han dock in på otroliga 19 mål och 37 poäng på 52 matcher. Glömde jag nämna någonting? Jo, han är back!!!

Förutom att vinna interna poängligan i Östersund så vann Anderberg även backarnas skytteliga samt kom femma i backarnas poängliga i HockeyAllsvenskan. Det var ett genombrott som nog nästan ingen såg framför sig. Anderberg var dock inte bara en offensiv spetsspelare utan den stora generalen i Östersunds lag som ledde sina mannar. Han snittade 23:09 minuters istid per match (femte mest i ligan), delade ut 58 tacklingar (delat sjunde bäst i ligan) och blockerade 49 skott (delat tionde bäst i ligan). Alexander Anderberg gjorde allt för Östersund och gör anspråk på att vara en MVP i hela ligan.

Kommer att spela SHL-hockey med IK Oskarshamn nästa säsong.

UTROPSTECKNET

Alexander Anderberg vore självklart en väldigt bra kandidat för att även vara det stora utropstecknet men här plockar jag ändå fram Henrik Marklund. Östersunds forwardssida har helt ärligt vara ganska osexig hela säsongen, vilket visas eftersom de gjorde färst mål av alla lag i ligan, men bland en ganska slätstruken forwardsbesättning så stack Henrik Marklund ut som den bästa.

Marklund har tidigare endast gjort en säsong i HockeyAllsvenskan men där fick han inte riktigt chansen då han fick minimal istid och endast mäktade med 2+1 på 38 matcher för AIK och Almtuna. Den här säsongen var han dock ÖIK:s viktigaste forward med över 18 minuters istid och Marklund levererade då verkligen också. Han var poängkung när laget gick upp till Allsvenskan och var nu även den poängbästa forwarden med 15 mål och 28 poäng på 52 matcher. 28-åringen hade också en väldigt hög lägstanivå och spelade ofta bra även om han inte alltid gjorde poäng. Skellefteåsonen är en spelare som kom in bra i den allsvenska kostymen och kan bli ännu bättre i en liknande roll nästa säsong.

Desktop ad in article Mobile ad in article

BESVIKELSEN

Inför säsongen lades mycket tillit till de två spetsvärvningarna Sam Miletic och Guillaume Leclerc att driva Östersunds offensiv. Duon pekades båda ut som potentiella interna poängkungar och det fanns ändå förväntningar på att de skulle vara ledande spelare för nykomlingen. Facit blev 1+9 på 22 matcher för Leclerc och 1+10 på Miletic på 21 matcher, de sköt alltså bara två mål tillsammans, och båda två lämnade klubben under vintern innan halva säsongen ens var spelad. Ingen av spelarna lyckades komma upp i den nivån som var förväntad och båda värvningarna får ses som stora besvikelser.

Både Miletic och Leclerc visade ljusglimtar av vad de kunde bidra med men det var alldeles för lite och vid för få tillfällen. De höll helt enkelt inte måttet och får ses som misslyckade värvningar. Miletic bröt visserligen kontraktet på egen hand då han hade problem med en axel som, enligt honom själv, gjorde att han inte kunde prestera så bra som han ville. Leclerc hade dock inte samma ursäkt utan där bröts ömsesidigt efter att båda parterna var missnöjda med fransmannens spel.

Efter det fick Östersund jaga på marknaden och halvt bygga om sin forwardsuppsättning mitt under säsongen i ett försök att hitta ny spets. Det satte tillbaka Östersunds säsong rejält. Om Miletic och Leclerc hade varit så bra som förväntat hade Östersund definitivt varit ett slutspelslag.

TRÄNARNA

Tränaren Kjell-Åke Andersson är verkligen Mr. Östersunds IK. Han är född i staden och har varit verksam för klubben halva sitt liv. I över 25 år har ”Kjella” tillhört ÖIK som både spelare och ledare. Han var den som förde upp klubben till HockeyAllsvenskan förra året och den här gången såg han till att hålla klubben kvar i andradivisionen. Det ska han ha en eloge för. De senaste åren har det visat sig vara väldigt svårt för en nykomling från Ettan att verkligen utmana efter avancemanget men 51-åringen har fått Östersund att lyfta och utmana de stora drakarna.

Visst, Östersund spelade kanske inte den bästa hockeyn under säsongen och det finns säkerligen en hel del taktiska detaljer som man skulle kunna peta i och förändra men Kjell-Åke Andersson har något annat som gjort honom och laget framgångsrikt. ”Kjella” har gett ett väldigt bra intryck under säsongen och hans främsta styrka som ledare är att få ihop gruppen och göra så att de alla drar åt samma håll. Känslan kring Östersund är att det har varit en väldigt tajt grupp som har vetat sitt uppdrag och vad de skulle göra. Trots att deras lag kanske egentligen inte var tillräckligt bra för att undvika kval så visste varje spelare sin roll och överpresterade för att hålla laget ovanför strecket. Det är något som Andersson som tränare verkligen har lyckats med.

”Kjella” brinner verkligen för Östersund och är på så sätt en ledare som varje lag skulle vilja ha.

Bakom honom finns Markus Molin och under säsongen plockades även Roger Forsberg in som assisterande tränare. Tittar man på poängsnittet så blev Östersund sämre efter att Forsberg kom in men jag skulle verkligen inte säga att det berodde på honom utan var på grund av andra faktorer. Roger Forsberg är en rutinerad ledare för Östersund och jag tror att han kommer vara en bra förstärkning på sikt då han säkerligen kan bidra med mycket taktiskt kunnande som kan bli värdefullt för ÖIK nästa säsong.

SPORTCHEFEN

Per Tagesson är en relativt ung sportchef, 38 år gammal, men har faktiskt haft jobbet i fyra år nu och växt in i jobbet som en nuvarande allsvensk sportchef. Det finns helt klart utmaningar med att vara sportchef över en nykomling och där har Tagesson blandat och gett lite. Inför säsongen tyckte jag ändå att Östersund hade fått ihop ett spännande lagbygge men med facit i hand hade det behövts mer spets i laget från början då det var väldigt trubbigt i offensiven under vintern. En hel del värvningar som exempelvis Sam Miletic, Guillaume Leclerc, Samu Perhonen och Oscar Bjerselius får ses som misslyckade. Tagesson hittade dock bra adderingar under säsongens gång som stärkte laget. Bobbo Petersson blev en viktig förstärkning med sin rutin och precis innan deadline hittade ÖIK slutligen de eftertraktade spetsvärvningarna.

Trey Bradley och Aaron Luchuk hämtades in sent under vintern och de båda gav verkligen en ny offensiv dimension för Östersund. De hjälpte att spetsa till laget och ärligt talat kan det ha varit de två värvningarna som var tungan på vågen för att ÖIK klarade sig kvar i HockeyAllsvenskan. Per Tagesson reparerade alltså sina misstag och träffade rätt precis i slutet vilket hjälpte att säkra kontraktet. Med ett års erfarenhet i HockeyAllsvenskan ska det bli spännande att se om han har lärt sig från sina misstag och kan träffa rätt med värvningarna inför nästa säsong.

Desktop ad in article Mobile ad in article

SNACKISEN

Den stora snackisen blev ändå att laget till slut lyckades klara kontraktet och den stora glädjen som uppstod efteråt. Östersund kom in till denna historiska säsong för klubben som solklara underdogs. I princip alla experter tippade de sist eller näst sist, jag själv hade de på 13:e plats. Nu klarade de visserligen bara kontraktet med en poängs marginal ner till Tingsryd under kvalstrecket och deras 59 poäng ska kanske egentligen inte räcka för att undvika kval men nu räckte det och det är allt som räknas.

Östersund har varit nederlagstippade i nästan alla matcher den här säsongen och även om de inte haft bättre spelare eller spelat bättre hockey än motståndarna så har de ändå lyckats gneta sig till resultat och ta tillräckligt med poäng för att hamna ovanför strecket och det var allt man kunde kräva av laget den här säsongen. Just den hemmamatchen mot Vita Hästen (6-4-seger), där Östersund säkrade kontraktet, visade karaktären i laget och symboliserar hela deras säsong.

BLICKA FRAMÅT

Ska man se på det helt krasst så kanske inte Östersund egentligen var tillräckligt bra för att undvika kvalspelet. De räddades i mångt och mycket under säsongens första halva då laget gjorde succé och red på vågen som nykomlingar. Under andra halvan hade de dock stora bekymmer och spelade faktiskt inte tillräckligt bra för att hålla sig kvar.

• Poängsnitt första halvan: 1,42 – sjua i ligan.
• Poängsnitt andra halvan: 0,85 – sämst i ligan.

Nästa säsong kommer dock en helt annan utmaning att vänta för ÖIK. Då kommer de nämligen inte att ha den här vågen att rida på under början av säsongen. Som nykomling blir det oftast en adrenalinkick i början av säsongen som ger en bra skjuts på vägen innan laget kommer in i serielunken och det där adrenalinet börjar tyna ut lite. Det var starten på säsongen som räddade dem den här gången men det kan man inte förlita sig på även nästa säsong. Då måste laget hitta ett grundspel som fungerar och gör att de spelar mer jämn hockey över hela säsongen.

Med det sagt är ändå känslan att de har hittat något speciellt i Jämtland. Framför allt hemma i Östersund Arena så fanns det en speciellt atmosfär om att ÖIK hade byggt upp något som gjorde att de höjde sig och spelade över sin förmåga. Det syns framför allt med tanke på att de vann mot topplag som Djurgården, Södertälje och Karlskoga hemma. Östersund vann också båda hemmamatcherna mot seriesegrarna MoDo och tog även poäng av Björklöven. De enda bortalagen som tog sex poäng i Östersund Arena var Mora och Tingsryd.

Det har blivit en slags familjär känsla runt Östersund och gruppen där känns väldigt tajt, mycket tack vare Kjell-Åke Anderssons ledarskap. Det märks inte minst eftersom Alexander Anderberg hade tårar i ögonen efter säsongens sista match vilket också var hans sista match i ÖIK. När Anderberg, som inte har någon koppling till Östersund sedan tidigare och bara gjort en säsong i klubben, visar sådana känslor så vet man att det är något speciellt som har byggts upp i Östersund. Sådant ska inte underskattas. 

Ser man till laget som Östersund har just nu finns det ingen spelare som har kontrakt över nästa säsong, något som är vanligt för de mindre klubbarna med sämre ekonomi. Nu börjar jobbet med att se till att förlänga kontrakten med flera spelare. Här finns det en kärna som man ska bygga kring under en längre tid. Då tänker jag på Isak Mantler, Karl Johansson, Linus Rotbakken, Bobbo Petersson, Sebastian Fakt, Emil Forslund, Henrik Marklund, Johan Mörnsjö och Carl Skärström. 

Där har Östersund en bra grund att stå på och utöver det skulle man behöva krydda laget med ett antal spetsspelare vilket kan bli en utmaning med tanke på att de har en liten budget jämfört med övriga allsvenska lag. Sett till vad som behövs in i laget så borde prioritering vara en stabilare andremålvakt, en ersättare till Alexander Anderberg (om det nu finns någon) samt spetsforwards som kan vara bättre än de importer som Östersund hade under säsongen. 

Östersund hade också en trupp som främst bestod av Ettan-spelare som tagit klivet upp, vilket är naturligt med tanke på deras roll som nykomling. Men till nästa säsong behöver de kanske satsa på att plocka in mer allsvensk rutin och spelare som redan finns på den här nivån. Det kommer bli en nyckel för ÖIK:s satsning för att etablera sig i HockeyAllsvenskan. Desktop ad in article Mobile ad in article

TV: Här hyllades Alexander Edler för 1 000 NHL-matcher