Är du en av de bästa spelarna så är chanserna ganska stora att du inte kommer att spela i HockeyAllsvenskan säsongen därpå. Sådana är djungelns regler. Även under 2021 har flera toppspelare valt att lämna ligan efter den senaste säsongen för att i stället testa lyckan någon annanstans som i SHL eller utomlands, med några få undantag. Här kommer jag därför att gå igenom de tyngsta spelartappen inför nästa säsong. Det innebär inte per definition att det är de bästa spelarna som kommer att vara med på listan – utan jag har tagit hänsyn till hur viktig spelaren har varit för laget samt hur svårt det kommer bli för klubben att ersätta den flyktande spelaren. Eftersom att det är många av de bästa spelarna i ligan som har lämnat så kommer inte alla kunna ta plats på listan. Jag har begränsat mig till endast två spelare per klubb för att inte ge mig alltför stor huvudbry. Det är också endast spelare som inte kommer att spela i HockeyAllsvenskan nästa säsong, alltså spelare som gått till en annan allsvensk klubb (såsom , och ) Jag har dock ändå tagit med en del bubblare som förtjänar att nämnas även om de inte kom med på topp tio-listan: {{ PAYWALL LIMIT }} Bubblare: (BIK Karlskoga –> Oskarshamn), (Mora –> Rögle), (BIK Karlskoga –> Skellefteå). 10. (Björklöven –> Laval Rocket) Det fanns en tydlig skillnad mellan Björklöven med Kevin Poulin och Björklöven utan Kevin Poulin. När han var skadad och ’Löven’ fick satsa på Isak Mantler, Connor Ingram eller Marcus Johansson mellan stolparna så var det märkbart att resten av laget blev lidande. Poulin var den självklara sista utposten för Björklöven, på samma sätt som Joe Cannata var säsongen dessförinnan. Han blev också väldigt viktig för Umeålaget och var en av ligans bästa målvakter när han var på topp och inte hämmad av skador. Det blir dock inte ett speciellt kännbart tapp, på samma sätt som vissa andra på den här listan, eftersom att sportchefen Per Kenttä alltid är skicklig på att hitta bra målvakter och till nästa säsong är det succékeepern från AIK, Claes Endre, som ska vakta kassen i Björklöven. Det känns som att Endre kommer kunna vara en bra ersättare för Poulin. Kevin Poulin. Foto: Nils Jakobsson/Bildbyrån 9. (BIK Karlskoga –> Plzen) BIK Karlskoga har lutat sig mot Gustaf Thorell för att vara en ledare och offensiv härförare under sex säsonger. Värmlänningen har varit en av lagets ledande spelare under lång tid men det var under årets säsong som han lyfte till en ny nivå i toppkedjan med Linus Karlsson och Henrik Björklund. Thorells tidigare bästa säsong var 37 poäng på 50 matcher i Karlskoga men den gångna säsongen blev det hela 47 poäng på endast 40 matcher och han var även en av lagets bästa spelare i slutspelet med 13 poäng på elva matcher där. När 31-åringen nu lämnar för spel i Tjeckien så förlorar BIK en av sina stora ledare ute på isen som visar vägen och driver fram medspelarna. Det kommer att vara tufft för klubben men samtidigt har Karlskoga ett antal spelare kvar i laget som skulle kunna kliva upp och ta Thorells roll, något som hindrar honom från att hamna högre upp på listan. Gustaf Thorell. Foto: Fredrik Karlsson/Bildbyrån 8. (Södertälje –> Brynäs) Olesen har varit SSK:s bästa offensiva spelare de två senaste säsongerna och en av ligans allra bästa forwards. Därför blir det enormt kännbart när dansken nu lämnar Södertälje och flyttar uppåt i landet, till Brynäs. 25-åringen värvades från Pantern 2019 efter att ha gjort starka 37 poäng men det var i SSK som han tog ytterligare ett stort kliv framåt och nådda nya nivåer med 51 och 53 poäng under sina två säsonger i klubben. Södertälje hade flera fina poängspelare men ingen som producerade på samma sätt som Olesen. Det är tungt för SSK att tappa en sådan spelare med näsa för målet men det går ofta att hitta andra offensiva lirare som gör poäng och till nästa säsong har klubben bland annat plockat in Colin Smith som dominerade i Väsby och han skulle kunna bli den som ersättaren Olesen nästa säsong. Nick Olesen. Foto: Jesper Zerman/Bildbyrån 7. (Vita Hästen –> Sparta Sarpsborg) Frågan är var Vita Hästen hade varit utan Emil Lundberg den gångna säsongen. Han var dels lagets stora ledare och lagkapten men han var dels också poängkung med 42 poäng på 52 matcher, överlägset bäst bland lagets forwards. Den näst poängbäste forwarden i laget, Filip Cruseman, gjorde nämligen 27 poäng. Som enskild spelare kan faktiskt Lundberg ha varit en av de viktigaste för sitt lag den gångna säsongen. Hans sätt att leda genom exempel och var den spelaren som Hästen kunde luta sig mot kommer bli enormt svårt för laget att ersätta. Visserligen har Hästen just nu värvat in en hel del nordamerikaner och någon av dem kanske kan bidra med en hel del poäng på samma sätt som Lundberg gjorde. Men det är tveksamt ifall någon av dem kommer kunna vara den självklara ledaren som drar med sig resten av laget. Emil Lundberg. Foto: Peter Holgersson/Bildbyrån 6. (Kristianstad –> slutar) Fredrik Hansson har varit Mr. KIK i ett decennium men nu kommer det hela till en ända då den 33-årige centern lade skridskorna på hyllan i våras efter att ha varit med och spelat kvar Kristianstad i HockeyAllsvenskan. Hansson var en stjärna i Hockeyettan och en av lagets bästa spelare när laget tog sitt historiska kliv upp till HockeyAllsvenskan och han ledde sedan även laget under sin debutsäsong i andradivisionen då han var lagets poängbäste forward. Den gångna säsongen lyckades han dock inte producera på samma sätt men han klev ändå fram i kvalspelet och drog ett tungt lass för att se till att Kristianstad förblir en allsvensk klubb. Trots att han inte var samma offensiva stjärna den gångna säsongen så är det ett stort tapp för KIK att tappa sin lagkapten och trotjänare. Fredrik Hansson har varit Kristianstad IK det senaste decenniet och personifierat allting som en perfekt ledare ska vara. Att inte se ett Kristianstad med Hansson #11 i sig nästa säsong kommer kännas konstigt och fel, men jag är övertygad om att samma namn och tröjnummer kommer finnas i taket av Kristianstad ishall i framtiden. Fredrik Hansson. Foto: Avdo Bilkanovic/Bildbyrån 5. (Västervik –> Skellefteå) Den gångna säsongen var amerikanen en av HockeyAllsvenskans bästa backar – om inte den allra bäste. Den 26-årige backen var den som slukade mest istid av alla spelare och drog med andra ord ett enormt stort lass för uppstickaren Västervik. Kapla, som kom till Sverige förra året, visade sig vara en succévärvning av den småländska klubben då han stod för 31 poäng vilket gav en sjätteplats i backarnas poängliga. 26-åringen var dock ingen renodlad offensiv back för Västervik då han snarare hade ett stort ansvar över hela banan för klubben och snarare var en väldigt skicklig tvåvägsback. Men nästa säsong kommer det inte längre att bli spel i Västervik för backen utan i stället flyttar han upp till Västerbotten för SHL-spel med Skellefteå. Med tanke på att han var den spelare som fick spela mest av alla i ligan den gångna säsongen så säger det sig självt att Kapla var väldigt viktig för Västervik. Att klubben nu tappar amerikanen är ett tungt slag för underdog-klubben då det kommer bli väldigt svårt för dem att hitta en ny back som kan ta ett lika stort ansvar – och spela lika bra. Michael Kapla. Foto: Bildbyrån/Daniel Nestor 4. (Tingsryd –> Djurgården) Tingsryds AIF stod för en stark säsong och en stor anledning bakom det var kaptenen Rasmus Bengtssons stora genombrott. Under sina åtta säsonger i HockeyAllsvenskan har den förre stortalangen bara blivit bättre och bättre innan han verkligen fick det att lossna nu under säsongen 2020/21. Bengtsson fick ”C:et” på bröstet inför säsongen och växte med förtroendet av att vara den ledare som Tingsryd behövde. 28-åringen levererade också på isen med hela 37 poäng på 45 matcher från blålinjen vilket gav en andraplats i backarnas poängliga. Hans 13 mål var dock bäst av alla backar i ligan den gångna säsongen. Samtidigt var skåningen också bra i defensiven trots att han fick ett stort offensivt ansvar. Rasmus Bengtsson var inte bara en av de bästa offensiva backarna i HockeyAllsvenskan och Tingsryds kanske viktigaste spelare, med eventuellt undantag för Anton Svensson, utan också lagets stora ledare och härförare. Det är en spelare som TAIF förmodligen inte kommer att kunna ersätta utan de kommer helt enkelt få klara sig utan det offensiva spel samt ledarskap som Rasmus Bengtsson stod för. Rasmus Bengtsson. Foto: Jonas Ljungdahl/Bildbyrån 3. (Mora –> Rögle) Det var väldigt svårt att sia om hur det skulle gå för Larsson när han värvades till Mora för att göra sin första seniorsäsong hemma i Sverige. Det blev dock succé i Dalarna för den 25-årige centern som var ett av de allra största utropstecknen i HockeyAllsvenskan under säsongen, speciellt under den andra halvan. Totalt gjorde han 45 poäng på 46 matcher men bara under 2021 stod han för 35 poäng på 27 matcher för Mora. Det storstilade genombrottet ledde till ett SHL-kontrakt med ett av ligans bästa lag den gångna säsongen, Rögle. Morasuccén inledde i en lite mindre roll men i slutet av säsongen var Larsson förmodligen lagets bäste och viktigaste spelare då han ledde offensiven match ut och match in. Det var ofta kring Ludvig Larsson som det kretsade när Mora skulle röra sig framåt. Han kunde styra och ställa och var stundtals dominant. Mora ser ut att få ett väldigt spännande lag nästa säsong, och det finns helt klart fortfarande spelare som kan vara ledande för lagets offensiv. Men det blir väldigt svårt för klubben att hitta en ny spelare som kan vara en poänglirare och ledande spelare för offensiven som också bidrar över hela isen och även är stark i egen zon och mittzon. Ludvig Larsson. Foto: Erik Mårtensson/Bildbyrån 2. (MoDo –> Oskarshamn) MoDo Hockeys offensiv de senaste fem säsongerna har främst drivits av Patrik Karlkivst. Han har varit den stora katalysatorn för MoDos anfallsspel och producerat mängder med mål och poäng. ”Karla” har nästan varit ”för bra” för HockeyAllsvenskan men han har ändå blivit kvar i MoDo år efter år. Efter att han värvades till Ö-viksklubben 2016 gjorde han 225 poäng på 237 matcher under fem säsonger där. Under denna tiden har det endast blivit en misslyckad sejour i Finland (som bara blev åtta matcher lång) för den 29-årige forwarden. Karlkvist stod för 68 poäng på 52 matcher under säsongen 2019/20 när MoDo och den gångna säsongen återvände han till Ö-vik efter att klubben hade haft en mardrömsstart på säsongen. Han klev då in och blev den självklara forwardsstjärnan för klubben och ledde laget under deras lilla lyft under säsongens gång för att hamna i ingenmansland i stället för att hamna på kvalplats. Utan Patrik Karlkvist som den ledande spelaren framåt är det tydligt att MoDos offensiv kommer att bli lidande. Patrik Karlkvist. Foto: Erik Mårtensson/Bildbyrån 1. (Västervik –> Malmö) Han kom som lite av en doldis men lämnade Västervik som HockeyAllsvenskans bästa målvakt och med ett nyskrivet SHL-kontrakt i handen. Daniel Marmenlind hade bäst räddningsprocent av alla målvakter i ligan, vann priset som den bästa målvakten och fick till och med chansen att vara med på ett landslagsläger med Tre Kronor under våren efter succén. Den 23-årige keepern fick ett storstilat genombrott vilket gjorde att han förmodligen var en av de viktigaste spelarna för sitt lag i hela HockeyAllsvenskan. Jonathan Dahlén vann visserligen priset som ligans MVP men det hade nästan lika gärna kunnat gå till Marmenlind för han vann nog enskilt flest matcher för sitt Västervik gentemot vad någon annan spelare gjorde för sitt lag. Speciellt under slutspelet blev det extra tydligt vilken matchvinnande målvakt som Marmenlind var då han höjde sig ytterligare en nivå och var i princip den största anledningen till att laget tog sig till semifinal och verkligen utmanade Timrå, på ett sätt som inget annat lag gjorde under slutspelet. Därför tror jag att det kommer vara nästintill omöjligt för Västervik att ersätta Marmenlind. Visst, det kommer alltid finnas bra målvakter där ute men jag tror inte att klubben kan hitta en keeper som dominerar och vinner så många matcher åt Västervik som Marmnelind gjorde den gångna säsongen. Daniel Marmenlind. Foto: Erik Mårtensson/Bildbyrån TV: Tre allsvenska värvningar under radarn
