Robin Olausson: Överraskningarna som tagit HockeyAllsvenskan med storm

• “Tydligt att han är för bra för den här ligan”
• “Har varit bättre än fjolårets stjärna”
• “Såg inte det här genombrottet komma”
• “Han har varit fullkomligt dominant” {{ PAYWALL LIMIT }}

Nästan en tredjedel av säsongen är spelad och det är dags för det första landslagsuppehållet. För HockeyAllsvenskan är det bara ett halvt uppehåll eftersom det faktiskt spelas två matcher under veckan. Men vid ett uppehåll är det ett perfekt tillfälle att titta på spelarna som utmärkt sig så här långt och i dag kommer vi att syna de största överraskningarna i ligan så här långt i mitt tycke. 

Men vad är då en överraskning? För mig är det en spelare som har överträffat förväntningarna på ett väldigt storslaget sätt. Samtidigt finns det olika typer av överraskningar. Jag hade liksom inte förväntat mig att Nick Schilkey skulle ha skjutit 16 mål på de 17 första matcherna, men att han leder skytteligan/poängligan? Det såg jag ändå som en möjlighet. Därför är Schilkey inte med på listan för att nämna ett exempel.

Spelarna som jag har tagit ut som överraskningar är sådana som jag inte alls förväntade mig skulle ha gjort det så bra som de har gjort det, fast det kanske säger mer om mina kunskaper än om spelarnas nivå. Här är alltså tio av de största utropstecknen hittills under säsongen. 

Daniel Brickley, b, Västervik

Västervik lyckas på något märkligt sätt alltid hitta de här otroligt bra nordamerikanerna. Tidigare tänkte man ju att det kanske vore Emil Georgssons förtjänst men nu har Georgsson lämnat och Martin Gudmundsson i stället varit ansvarig för värvningarna men tamejfan så har Västervik ändå värva in nordamerikanska fynd. Det måste vara något i vattnet där va?

Den här säsongen är det Daniel Brickley som är den stora succémannen i Västervik och som han har spelat! Inför säsongen tänkte jag att Brickley säkert kunde vara en bra back men inte så här bra. Den 27-årige amerikanen har varit fullkomligt dominant under säsongsinledningen och i mitt tycke är det tydligt att han är för bra för den här ligan. Brickley snittar 27:28 minuters istid vilket är mest i HockeyAllsvenskan, mer än tre minuter mer än den som spelar näst mest. Han har också gjort 18 poäng på 16 matcher vilket är näst bäst bland ligans backar, endast Pontus Näsén har fler poäng. Men Daniel Brickley är inte bara en offensiv spetsback, verkligen inte. Han har också 26 blockerade skott (näst bäst i ligan) och 20 tacklingar (åttonde bäst i ligan). Snacka om komplett back.

Nyligen stod det också klart att Daniel Brickley vinner pris som månadens spelare för september/oktober och för mig var det en självklarhet att rösta på Brickley. Enligt mig har han varit ligans bästa spelare och den tydligaste MVP-kandidaten så här långt. I nuläget ser det inte ut som att Västervik kommer kunna behålla Brickley hela säsongen utan han lär säljas till SHL eller ett topplag i HockeyAllsvenskan.

Carl Lindbom, mv, Djurgården

En annan MVP-kandidat i HockeyAllsvenskan hittills är Djurgårdens målvakt Carl Lindbom. På förhand såg jag Djurgårdens målvaktssida som en möjlig svaghet men det har snarare varit tvärtom, ett utropstecken. Lindbom hade väldigt begränsad erfarenhet från seniorspel med en utlåning till Västervik förra säsongen som hans enda riktiga merit innan säsongen började.

Jag trodde att Lindbom möjligtvis skulle bli andramålvakt för DIF men han var varit HockeyAllsvenskans klart bästa målvakt. Även om Djurgårdens spel inte alltid varit det bästa har de alltid fått chansen att vinna tack vare 19-åringens fantastiska spel mellan stolparna.

Carl Lindbom har vaktat kassen i tolv matcher, vunnit tio av dem och hållit nollan fyra gånger. Det är helt otrolig statistik, speciellt av en så ung målvakt. Han har också 94,51 i räddningsprocent samt 1,56 insläppta mål per match – klart bäst av alla målvakter i ligan.

Josh Dickinson, c, MoDo

När MoDo värvade in Josh Dickinson för att ersätta Sam Vigneault efter att denne gick till HV71 så trodde jag att Dickinson skulle få det svårt att fylla de stora skridskorna som ”Big Sam” lämnat efter sig. Jag trodde inte att Dickinson skulle vara lika bra som Vigneault hade varit. Men nu får jag stå här och pudla lite. Jag tycker Dickinson har varit lite bättre.

Nu är de lite olika spelartyper så det är svårt att jämföra men Sam Vigneault var väldigt viktig för MoDo förra året, vilket märktes när han var skadad i semifinalen mot Björklöven, men enligt mig har Dickinson varit ett snäpp bättre så här långt. Josh Dickinson är åtminstone en mer spetsig spelare.

På de 16 första matcherna har Dickinson gjort 17 poäng och det en spelare som är väldigt underhållande att titta på. Samtidigt gör han ett stort jobb annars också som en av HockeyAllsvenskans bästa tekare och han har också +14 vilket är bäst i ligan. Den 24-årige centern har också hittat en väldigt bra kemi med Riley Woods och tillsammans är de nog allsvenskans hetaste duo, i konkurrens med Nick Schilkey och Scott Pooley i Björklöven. Fortsätter han i samma takt kan Josh Dickinson utmana om att vara HockeyAllsvenekans bästa center och en kandidat till MVP-titeln.

Desktop ad in article Mobile ad in article

Nikola Pasic, fw, Södertälje

Tidigare i sin karriär har Nikola Pasic visat att han kan vara en bra och producerande spelare – men att han hade den här nivån inom sig, det trodde jag inte riktigt. Efter Nick Schilkey har Pasic varit ligans bästa forward så här långt och det såg jag verkligen inte komma.

Säsongen 2019/20 gjorde Pasic 35 poäng på 45 matcher för Karlskoga i HockeyAllsvenskan och vann poängligan för juniorer men sedan dess har det gått knackigare. Förra säsongen värvades han till Södertälje och gjorde då 15 poäng på 29 matcher men den här säsongen har han blåst förbi det redan med 19 poäng. Under säsongen i Karlskoga sköt Pasic åtta mål men den här säsongen har han överträffat det efter 16 matcher genom att skjuta nio mål. Det är ett genombrott som heter duga.

Enligt mig har Pasic klivit upp och tagit mer ansvar i sin produktion och blivit mer självklar i sitt spel. Till skillnad från tidigare så är det nu han själv som både skapar och avslutar chanser och leder lagets offensiv jämfört med tidigare då han kanske fick en del poäng av att han hade bra spelare runt sig. Han är absolut en möjlig poängligavinnare och med sitt poängsnitt är han på väg mot 62 poäng.

Oskar Asplund, b, Almtuna

Redan förra säsongen blev jag positivt överraskad över Oskar Asplunds framfart i Almtuna och tyckte att han hade gjort det oväntat bra även om han kanske inte fått plats på en sådan här lista då. Men den här säsongen har Asplund varit ännu bättre och då platsar han såklart!

Det finns lite frågetecken för hur mycket junioren kunde förbättras jämfört med fjolårets säsong då han spelade upp sig i Almtuna och stod för 14 poäng på 48 matcher vilket ledde till att han lånades in för att debutera i SHL med Rögle. Nu är Asplund redan nära att tangera sin notering från i fjol då han har gjort elva poäng på 16 matcher. 18-åringen ligger därmed fyra i backarnas poängliga bakom de tre stora drakarna Pontus Näsén, Daniel Brickley och David Bernhardt. Trots sin fina produktion har backtalangen saktat ner lite efter en explosiv start där han gjorde tio poäng på åtta matcher. Sedan dess har dock Almtuna en åtta matcher lång förlustsvit då Asplund av förståeliga skäl haft svårare att producera med endast en assist som facit. Men om han håller samma poängsnitt över resten av säsongen skulle han landa in på 36 poäng – vilket vore nytt rekord av en juniorback. Även om offensiven är riktigt bra har dock Asplund en del att jobba när det kommer i andra delar av spelet för att bli en mer komplett back.

Inför säsongen snackades det väldigt mycket om alla andra spännande juniorer i HockeyAllsvenskan medan Oskar Asplund föll lite i skymundan. Nu leder han dock poängligan för juniorer och har till och med chansen att spurta sig in i JVM-truppen även om det är svår konkurrens.

Albin Eriksson, fw, Karlskoga

För några år sedan såg Albin Eriksson ut att kunna vara nästa stora talang som kommit fram i Skellefteå då han dominerade i J20 som 17-åring samt gjorde 16 poäng i SHL som 18-åring. Men sedan dess har det varit flera jobbiga och mindre produktiva år för Eriksson som riskerade att bli ”ett jättelöfte som försvann”.

Men inför årets säsong värvades 22-åringen till BIK Karlskoga och där har han äntligen fått det att lossna. Eriksson har inlett riktigt starkt i Karlskoga och gjort elva poäng på 16 matcher vilket gör att han leder lagets interna poängliga. För att jämföra så gjorde han tio poäng på 38 matcher i finska ligan förra året.

Jag tyckte att Albin Eriksson var en spännande värvning inför säsongen men visste inte om han skulle klara av att vara en ledande spelare direkt för Karlskoga. Under inledningen har han dock bevisat att han leda laget och vara en producerande spelare att lita på.

Filip Larsson, mv, Kristianstad

Eftersom jag bor i Jönköping såg jag Filip Larsson på nära håll förra säsongen då han spelade i HV71 och var med på klubbens resa tillbaka upp till SHL. Enligt mig gjorde han det hyfsat i HV och hade bra hjälp av ligans bästa försvar. Han var dock aldrig riktigt den där säkra sista utposten utan det kändes som att han kunde släppa in ett billigt mål i var och varannan match.

Men sedan flytten till Kristianstad har Larsson verkligen klivit upp flera steg och spelat mycket, mycket bättre än vad han gjorde i HV. Den 24-årige stockholmaren har stått mellan stolparna i tolv matcher och har en räddningsprocent på 93,42 samt 2,09 insläppta mål per match. Jämfört det med i fjol då han hade 91,09 samt 2,29 insläppta mål i snitt på 18 matcher.

Filip Larsson har flest räddningar av de allsvenska målvakterna (355), flest skott mot sig från inuti skottsektorn (152) och bäst räddningsprocent i skottsektorn (90,79) där flest mål görs. Med allt detta i beaktande är det tydligt att Larsson har varit ligans näst bästa målvakt efter Lindbom, klart bättre än vad jag förväntade mig.

Desktop ad in article Mobile ad in article

Alexander Anderberg, b, Östersund

Vem har skjutit flest mål av alla backar i HockeyAllsvenskan? Rätt svar är Alexander Anderberg som har stått för sju fullträffar på 15 matcher för nykomlingen Östersund. Anderbergs tio poäng gör även att han leder Östersunds interna poängliga, något jag inte såg framför mig när säsongen skulle börja.

Det har alltid varit känt att Alexander Anderberg har ett väldigt bra slagskott men hans bästa egenskaper finns i det defensiva spelet där han har varit en stabil pjäs under flera år. Hans tidigare bästa målnotering var sex mål på 48 matcher för Södertälje förra säsongen men det har han alltså överträffat redan nu.

Om Anderberg behåller sitt målsnitt över hela säsongen skulle han landa in på 24 (!) mål vilket skulle vara ett nytt rekord av en back i HockeyAllsvenskan. Nu är det orealistiskt att tro att han faktiskt ska lyckas med den bedriften men hans start är ändå klart över förväntan.

Anton Gradin, fw, Tingsryd

Inför säsongen värvades Anton Gradin till Tingsryd efter att ha spelat nere i Schweiz de senaste säsongerna. I Schweiz spelade han i andraligan för EVZ Academy, ett lag som i princip exklusivt bestod av unga spelare. Även om han gjorde det väldigt bra där så är det annorlunda att komma in och vara en ledande spelare i en allsvensk klubb.

Gradin har dock gjort det mycket bra och levererat över förväntan under starten där han har skjutit sex mål och nio poäng på 14 matcher och han toppar därmed både skytteligan och poängligan för Tingsryd. Något som gör bedriften extra stark är att Tingsryd har haft det tufft och ligger på kvalplats. Laget har också gjort färst mål av alla lag i HockeyAllsvenskan men Gradin har varit direkt inblandad i en tredjedel av lagets fullträffar. Om Anton Gradin fortsätter i samma tempo landar han på 21 mål och 31 poäng, klart bättre än vad jag hade förväntat mig att han skulle kunna producera.

Linus Cronholm, b, Björklöven

Inför årets säsong lastade Björklöven på med en hel del toppbackar och kunde skryta med den klart bästa backsidan i HockeyAllsvenskan på pappret. En av spelarna som jag då såg skulle få svårt att få speltid var Linus Cronholm. 

Jag trodde att den 22-årige skåningen skulle ha det tufft att ens ta sig in i laget och kanske få spela sjunde- eller åttondeback med tanke på de storfräsarna som han skulle ha framför sig i hierarkin. Men så har det inte alls varit, snarare tvärtom. Cronholm har nämligen tagit en roll i Björklövens förste backpar bredvid Daniel Rahimi och han har också gjort det med bravur. 

Visserligen har Cronholm fått mer speltid eftersom en del andra backar har dragits med skador men nu har jag svårt att se att han ska kunna petas även om någon av de skadade backarna kommer tillbaka. Linus Cronholm är kanske inte den spelaren som gör flest poäng, det har han aldrig varit, men bredvid Rahimi har han varit väldigt stabil och gjort ett grymt jobb för Björklövens försvar. När han får se och lära av Rahimi så kan Cronholm bli en av de bästa defensiva backarna i HockeyAllsvenskan den här säsongen – och det såg åtminstone inte jag komma när han värvades till “Löven”.