Rasmus Kågström: Det är ett pris som inte är värt att betala

. {{ PAYWALL LIMIT }} Det har inte gått att undgå s härjning i NHL den senaste månaden. Den 21-årige rookieforwarden har bokstavligt talat slagit sig in i New York Rangers laguppställning, där han under sina tio första matcher i ligan noterats för 54 utvisningsminuter och fyra slagsmål. För var så säker: Det var inte för Rempes tolv poäng på 43 matcher i AHL den här säsongen som general managern valde att kalla upp den två meter långe centern till Rangers NHL-trupp för en månad sedan. Slagsmål har varit en del av sporten så länge jag kan minnas. Under min uppväxt hände det att slagskämpar som , och fastnade på inspelningar på diverse VHS-band. Lite häftigt tyckte jag nog allt att det var som barn när dessa stora, stygga NHL-spelare kastade handskarna och gick ronder mot varandra på isen. Samtidigt som jag växte upp och växte samtidigt fascinationen av hockeyslagsmål bort. Bryskt uppvaknande 2011 Ett tag såg rollen som slagskämpe ut att vara på väg att utraderas från NHL-klubbarnas lagbyggen. I en mer analytiskt lagd hockeyvärld fanns inte längre plats för spelarna vars enda syfte egentligen var att kasta handskarna och sätta skräck i motståndarspelarna. Ligan fick sig också ett bryskt uppvaknande sommaren 2011 då tre tidigare slagskämpar i , och alla påträffades döda inom loppet av några månader. Jag kan ha förståelse för att känslorna kokar över ibland och att handskar kastas efter en målvaktsöverkörning, en tjuvsmäll eller en allmänt hetlevrad situation framför målet. I Sverige har vi i mångt och mycket jobbat bort biten med att kasta handskarna. Här räcker det gott och väl med att puckla på varandra med knytnävsslag med handskarna på, men i Nordamerika är kulturen annorlunda och någon förändring ser inte ut att vara på väg. Jag vill inte heller ha bort dessa känslor från sporten, just känslorna är en ingrediens som väcker liv i sporten bortom stängda mittzoner och igelkottsförsvar. Det jag emellertid har svårt att förstå är dessa iscensatta slagsmål där det helt uppenbart finns tid för linjedomare att kliva in emellan och avbryta tramset. I stället ska spelare i lugn och ro lägga ifrån sig handskar och rätta till diverse skydd innan klockan slår och gladiatorerna ger sig på varandra ”för att tända laget”, som det brukar heta. Spelarna slåss för publikens underhållning och . Publiken, spelarna och bevisligen även ligan verkar emellertid älska det. Matt Rempe i slagsmål med Ryan Reaves. Foto: Bildbyrån Argumentet: Skydda stjärnorna Med New York Rangers forwardsförstärkningar i form av och i samband med trade deadline förra veckan trodde jag att denna sideshow med Matt Rempe skulle vara över vid det här laget, men trots en bredare forwardsarsenal har tränaren hittat en väg att sätta Rempe i laguppställningen. Ett argument för att slagskämpar ska behövas i NHL är för att skydda stjärnorna. I teorin handlar det om att spelaren i fråga behöva ska svara upp en tjuvsmäll med att ta upp kampen med en slagskämpe, men i verkligheten blir utfallet allt som oftast inte så. Visst, det finns stjärnor som ”står upp” för sig själv, men allt som oftast sköts det där av andra. Skulle exempelvis sänka med en tackling i ryggen är det sällan en superstjärna som Matthews själv som kommer att stå till svars för tacklingen, utan då är det en sådan som som kliver upp i Matthews ställe och slåss mot en sådan som Matt Rempe. Rempe behövs för att skydda spelare från… Rempe? I veckan hamnade Rempe i hetluften igen, men den här gången var det inte för något nytt, våldsamt slagsmål. I stället var det för den oansvariga och han delade ut på i rivalmötet med New Jersey Devils under natten till tisdag, svensk tid. Tacklingen resulterade i en fyra matcher lång avstängning för Rempe och en hjärnskakning för Siegenthaler som av allt att döma kommer att . Jag trodde att det på grund av just dessa typer av tacklingar som Matt Rempe skulle finnas på isen och skydda sina medspelare? Att det mer eller mindre var denna typ av tacklingar som existensberättigade slagskämpens roll i sporten? Är det egentligen så att det behövs spelare som Matt Rempe för att skydda spelare från sådana som… Matt Rempe? Spelare som likt kastar handskarna för sin överlevnad i ligan betalar ofta ett pris som inte är värt att betala. Fråga bara en sådan som om våldet var värt det, NHL-pengarna och Stanley Cup-triumfen till trots. Skräckexemplen är för många – jag trodde att vi hade lärt oss något. Veckans NHL-lag Gäller perioden 2 mars – 16 mars Målvakt: , Buffalo Sabres (2) Förutom att ha ett av NHL:s absolut bästa namn har varit en av ligans bästa målvakter sedan årsskiftet. Finländaren får stort förtroende mellan Sabres stolpar och vann fyra och tog poäng i totalt fem av sina sex matcher under den här perioden, där nollan mot New York Islanders i veckan sticker ut ur mängden. Ukko-Pekka Luukkonen. Foto: Bildbyrån Backar: , Winnipeg Jets (1) upplever förvisso inte en lika poängstark säsong som ifjol, då han stod för 76 poäng på 78 matcher, men jag vettetusan om han inte ändå är bättre denna säsong. Under den här veckan har även poängen kommit för backen, som stod för tio poäng (1+9) på åtta matcher under denna period. , Colorado Avalanche (6) Coloradostjärnan fortsätter att leverera vecka ut och vecka in. Under den här perioden stod för nio nya poäng (4+5) på sex matcher och ligger hack i häl bakom (76 poäng) i backarnas poängliga med sina 73 poäng på 62 matcher. Josh Morrissey och Cale Makar. Foto: Bildbyrån Forwards: , Colorado Avalanche (5) Superstjärnan fortsätter att vara mer eller mindre ostoppbar den här säsongen. Efter sex mål och totalt 15 poäng på sex matcher den här perioden har nu seglat upp i poängligaledning i NHL med sina 115 poäng på 67 matcher och redan nu står det klart att MacKinnon slagit sitt personliga poängrekord (111) för en säsong. , Edmonton Oilers (5) En annan superstjärna som har varit svår att få stopp på de senaste veckorna är . Oilers superstjärna har skrapat ihop tolv poäng på sju matcher under denna period och har efter en i McDavid mått mätt trög inledning på säsongen nu ändå kravlat sig upp över 100 poäng denna säsong. Han har alla möjligheter i världen att stå som poängligavinnare när grundserien ska summeras om en dryg månad. , Chicago Blackhawks (1) För första, men garanterat inte sista, gången tar plats i veckans NHL-lag. Han gör det efter en period med elva poäng (3+8) på sju matcher för ett mer eller mindre hopplöst Blackhawks-lag. 18-åringen har nu lyckats skrapa ihop 20 mål och 51 poäng på 53 matcher och toppar poängligan för rookies, trots det över månadslånga skadeuppehållet han hade i början av året. Nathan MacKinnon, Connor McDavid och Connor Bedard. Foto: Bildbyrån Veckans svensk Gäller perioden 2 mars – 16 mars , Florida Panthers (1) Vilka veckor han har haft, ! Den svenske Florida-backen skrev förra veckan på ett jättekontrakt med Panthers som betalar honom 46 miljoner dollar, motsvarande 580 miljoner kronor, under det nya åttaårskontrakt som Florida säkrade upp svensken på. Östgöten har firat sitt nya kontrakt med att leverera starka papper för Panthers, där han under den här perioden producerat sju poäng (1+6) på sju matcher. TV: Alla mål från nattens NHL-matcher

Rasmus Kågström: Det är ett pris som inte är värt att betala

Månadsvis

Årsvis

Senaste Nytt

Nicklas Lidström får nyckelroll på förbundet

Klart: Vänder hem till Sverige

Efter trejden – Toronto väntas släppa svensken

Brynäs: Så kan de värva - så kan de ställa upp

TV: Här utbryter kaos på slutsignalen