RANKING: Så står sig de allsvenska lagen - just nu

Vissa lag är i princip klara med sina byggen. Andra lag har knappt börjat. De Hockeyallsvenska klubbarna är i helt olika skeden av sin silly season. Men hur bra står de sig, både kvantitativt och kvalitativt, jämfört med varandra?

Det ska jag försöka ta reda på i den här ytterst rörliga lagrankingen. För en sak kan vi vara säkra på: De allsvenska lagen har inte tappat sin sista stjärna till någon SHL-klubb ännu...

FOTNOT: Notera att rankingen i första hand är baserad på spelare som officiellt presenterats av klubbarna.{{ PAYWALL LIMIT }}

14. Östersunds IK

Vi har genom åren sett att nykomlingar inte behöver bli ett stryklag. Vi minns ju bland annat hur Tingsryd slutade tvåa (!) som allsvensk nykomling för några år sedan och att Västerås och Västervik slutade på finfina tredjeplatser. Och klarar man bara sig kvar det kritiska förstaåret går det ganska snabbt att få riktigt fina möjligheter att etablera sig. Karlskrona gick exempelvis ifrån att vara ett ruskigt strykgäng år ett, till att sen bli ett topplag ett par år och ta steget upp i SHL.

Vi såg dock förra säsongens nykomling Troja sluta sist i Allsvenskan efter att bara ha tagit 42 poäng - och det slutade med att de degraderas till HockeyEttan igen.

Här och nu är känslan att det kan bli samma sak för Östersund. De är den klart minsta klubben i serien och kommer verkligen få värva in den typen av spelare som andra allsvenska klubbar ratar. Eller så får de gå “Västervikvägen” och gå all-in på att hitta allsvenska fynd.

Just nu måste jag tippa Östersund sist. De har sex spelare på kontrakt och samtliga utespelare är forwards. De har egentligen bara en spelare med verkliga allsvenska meriter och det är Oscar Pentler, som dock aldrig slagit igenom på allsvensk nivå.

På målvaktssidan satsar de på Samu Perhonen. Han har fina meriter, men är svårbedömd. Får de även behålla Isak Mantler känns det dock som att Östersund kommer ha ett skapligt målvaktspar.

13. Västerviks IK

I vanlig ordning ligger Västervik extremt långt bakom många övriga lag vid den här tiden på året. Ifjol hade jag dem som elva i mitt tips vid den här tiden på året, men sen klättrade de stadigt. Det lär de göra även den här gången. Jag är dock inte lika säker som tidigare på att man faktiskt kommer bli den här pigga uppstickaren som de haft som vana att vara tidigare. Nu finns nämligen varken Mattias Karlin eller Emil Georgsson kvar, De gjorde en bra säsong utan Karlin och slutade på en åttondeplats, men kommer de klara sig utan sportchefen också?

Nu har Martin Gudmundsson fått ta sig an sportchefsrollen också, och även om han absolut är en kompetent hockeymänniska är det en ny situation för hans del. Det finns givetvis vissa frågetecken kring hur det kommer gå.

Västervik har två backar och två forwards under kontrakt just nu. Visserligen väldigt spännande namn, allesammans, men med så få spelare under kontrakt går det inte att ha dem högre än på trettondeplats.

Håll koll på den nye backen Ian Edmondson som närmast kommer från den danska ligan. Det osar Västervikssuccé om honom.

12. HC Vita Hästen

Ännu ett lag där en enormt viktig ledare försvunnit. Tony Zabel har de senaste åren gjort ett jättejobb med detta Vita Hästen, och att de hållit sig kvar utan kval får ses som en mycket starkt prestation. Nu har de en annan riktigt spännande tränare på plats i Anders Olsson, som jag under åren hört väldigt mycket gott om. Känslan är att Hästen prickat rätt där - men det är definitivt ingen garanti att så är fallet.

De har bara två målvakter, tre backar och fyra forwards under kontrakt. Och faktum är att det i deras fall är “negativt” på min ranking att de har spikat målvaktssidan - för den känns jäkligt osäker. Adam Ohre är en okej allsvensk målvakt - och Tobias Sandberg är ny på den här nivån. Vi har dock sett extremt många HockeyEttanmålvakter komma in och göra succé och sen snabbt få SHL-kontrakt, så man skulle ju inte bli chockad om Sandberg visade sig vara en kalasrekrytering. Just nu, innan säsongen börjar, är målvaktssidan dock ett frågetecken.

På utespelarfronten är namnen Hästen har på plats rakt igenom intressanta. Anton Björkman, Eric Hjorth och Léon Lerebäck är en trio unga backar som alla håller allsvensk klass. Framåt har de en av seriens bästa forwards i Marcus Eriksson, klubbikonen Jesper Samuelsson, spännande Sebastian Falk och inte minst MoDo-värvningen Tanner MacMaster som borde kunna vara en spelare som kan lyfta rejält om han får vara skadefri och får en framträdande roll. Kanske intill Eriksson?

11. Kristianstads IK 

Förra säsongens stora succégäng. De tippades i botten av samtliga men slutade på en sjätteplats - efter att ha slutat sist säsongen dessförinnan. Lite som Karlskrona, som slutade sist och sen femma innan de säkrade en uppflyttning till SHL under sin tredje säsong i allsvenskan. Kan Kristianstad ta ytterligare ett kliv? Ja, det är naturligtvis inte omöjligt att de slutar topp-sex även nästa säsong. Men just nu är truppen för tunn för att jag ska våga slå fast något. Mikael Chrintz-Gath har en målvakt, sex backar och fyra forwards under kontrakt.

Målvakten Jørgen Hanneborg kommer från den norska ligan och där behöver de fylla på med något annat namn för att jag ska våga tro på att målvaktssidan är bra nog. Jag törs dock slå fast att de inte kommer få ett lika bra målvaktsspel som förra säsongen då Frederik Dichow kanske var bäst i serien.

Backsidan ser dock mycket stark ut, De får behålla både den offensivt skickliga Viktor Grahn och den defensiva nyckelspelaren Rikard Olsén - vilket är sjukt viktigt. Övriga fyra backar de har under kontrakt spelade också med klubben delar av förra säsongen. Där har de en kontinuitet som allsvenska klubbar inte brukar ha. Jag tycker också KIK visade att de klarar sig bra även utan Amil Krupic.

Framåt har de fyra bra allsvenska spelare under kontrakt, men Trevor Cheek, Kristoff Kontos och Deven Sideroff behöver ersättas. Det ska nästan till ett mirakel för att Mikael Gath ska få samma utfall på sina nya forwards.

10. Almtuna IS

Almtuna har en målvakt, fem backar och sex forwards på kontrakt. Jag tycker dock att många spelare som finns i truppen känns väldigt spännande. Marcus Karlström och Jakob Ragnarsson har potential att vara två klassbackar på allsvensk nivå och lagets fyra poängbästa forwards från förra säsongen är också under kontrakt. Det är också William Proos som mycket väl kan spela sig in i vinterns JVM-trupp om han skulle få en framträdande roll under hösten.

Målvaktssidan är alltjämt ett frågetecken, då de bara har Oliver Håkanson under kontrakt. Jag utgår dock ifrån att Viktor Andrén tar den andra målvaktsplatsen och då ser det stabilt ut även där. Almtuna står helt enkelt på en stabil grund, och just nu känns de mer som ett lag som kan ta kliv jämfört med förra säsongen, snarare än ett givet bottenlag.

Den kanske viktigaste förändringen har dock skett på ledarsidan. Efter en rörig tid med Robert Kimbys avhopp och sparkningen av Mattias Zackrisson är Kimby nu tillbaka som huvudtränare. Det känns som en oerhört viktig återkomst för Almtuna. Kimby gjorde ett strålande bra jobb med ett begränsat spelarmaterial för två år sedan.

Almtuna har också bytt sportchef, då Tony Mårtensson nu tar över efter att tidigare ha gått snett bakom Björn Danielsson, och dessutom har Tre Kronor-meriterade Fredrik Pettersson Wentzel klivit in som målvaktstränare.

9. Tingsryds AIF

Tomas Rydén gjorde succé när han kom tillbaka från sin skada, och sett till hur enormt vass målvaktsmarknaden är både i Sverige och övriga Europa kan nog TAIF känna sig ganska trygga i ett han blir kvar ett år till. Inget SHL-lag lär snappa upp honom, som det ser ut. Det är givetvis enormt viktigt för smålänningarnas del.

I övrigt har Tingsryd tre backar och sju forwards under kontrakt. De har tagit in spännande namn som Eemeli Räsänen och Isak Pantzare på backplats, och jag är väldigt spänd på att få se vad HockeyEttanstjärnan Ludvig Levinsson kan uträtta i HockeyAllsvenskan. Han kan bli en absolut fullträff, är känslan. Kan det bli en återkomst för Felix Olsson ser forwardssidan mycket intressant ut eftersom interna poängligatrean Daniel Öhrn också är kvar.

Även här finns det ett frågetecken i båset. Fredrik Glader är välmeriterad, men han har stora skor att fylla då Magnus Bogren gjort ett jättejobb både som sportchef och tränare de senaste åren. Kan Glader hålla samma kvalité?

8. AIK

Det kanske är kontroversiellt att ha AIK så här högt upp, sett till att de bara har en målvakt, fyra backar och sex forwards under avtal. Men jag tycker ändå de har en så pass intressant grund att stå på att jag ändå redan nu känner att de borde vara ett stabilt slutspelslag.

Claes Endre har återvänt på målvaktssidan och han har toppklass-potential. På backsidan gillar jag egentligen alla namn de har, och framåt känner jag samma sak med de fem som finns där. Zion Nybeck och Dalibor Dvorsky kan bli riktiga behållningar i hockeyallsvenskan. Jag tycker också William Eriksson är en mycket smart rekrytering. Daniel Muzito-Bagenda borde må bra av att kliva ned i HockeyAllsvenskan.

Sportchefen Christoffer Malm har fortfarande mycket att göra, men han har lagt en bra grund.

7. Södertälje SK

Södertälje SK är fruktansvärt svårbedömda. Å ena sidan har de ett alldeles för bra lag för att bli indragna i bottenstriden igen. Å andra sidan såg vi ju förra säsongen att man ju hade ett ganska bra lag även då men att det inte alls funkade. Precis som hos flera andra lag har det bytts ut nyckelpersoner rakt igenom hela föreningen - och det medför alltid en viss osäkerhet. Jag tror dock att framför allt Emil Georgsson borde vara helt rätt person för Södertälje i det här läget. Jag är dock lite osäker på . Inte för att han är en dålig tränare, utan snarare för att det inte var Georgsson som plockade in honom. Dessutom kommer Bogren från en roll där han fått bestämma en hel del, till en roll där han nu väldigt tydligt står under Georgsson. Det kan förstås också vara positivt.

SSK har två målvakter, sju backar och tio forwards under kontrakt. Det är rakt igenom ganska spännande spelare. Målvaktssidan är bra. Backsidan känns spännande med unge Ludvig Jansson och med de två mycket fina värvningarna i Johan Ivarsson och Daniel Norbe. Norbe kommer från ett par lite stökiga säsonger men är i sina bästa stunder en kvalitetsspelare. Nu kommer han till ett sämre lag än han spelat i de senaste åren, och det tror jag kommer göra honom gott.

Framåt finns det förstås en osäkerhet med Dragan Umicevic. Kommer han spela? Och hur bra kommer han vara? Här tror jag på ett stort genombrott för Albert Sjöberg. Och nog kommer Viktor Liljegren kunna göra 40 poäng kommande säsong?

Den stora grejen är förstås att Linus Videll kommer hem. Får han vara skadefri borde han ligga på en poäng per match kommande säsong. Jag får lite Tony Mårtensson-vibbar av honom - och Mårtensson höll ju allsvensk toppklass när han klev ned i andraligan.

6. Mora IK

Nu börjar vi komma in på de lag som verkligen kommit långt i sina byggen. Mora har en målvakt, fem backar och elva forwards under kontrakt och ska bara in med ett par ytterligare namn på utespelarpositionerna. Dessutom ska det avgöras vem som kompletterar Andreas Ljunggren i kassen.

Det har varit en ganska lugn Silly Season för Mora, som jobbar med kontinuitet. Det är fortfarande Lukas Wernblom, Kalle Miketinac, Daniel Ljunggren, Johan Persson och Måns Carlsson som ska vara med och leda offensiven. Backsidan är okej men behöver hottas upp. Där ryktas det att Alexander Molldén är på väg in och han skulle kunna bli den sista pusselbiten Mora behöver för att backsidan också ska se konkurrenskraftig ut.

Mora kommer ställa ett bra lag på benen även kommande säsong - men frågan är om de kan bygga ett lag som är tillräckligt bra? Kan alla de unga spelarna jag skrev om ovan ta ytterligare kliv så kan Mora säkert utmana toppen.

5. MoDo Hockey

Tvåa den senaste säsongen - men just nu har MoDo en bit fram till den absoluta toppen. De är nästan klara med sin trupp, då de har två målvakter, tio backar och 15 forwards under kontrakt (många av dem är juniorer), men kan behöva värva någon spelare extra då såväl David Bernhardt som Riley Woods kan lämna för SHL. Dit de redan tappat Sam Vigneault. Och vad händer egentligen med nyförvärvet Marcus Westfält?

MoDo kan känna sig trygga i att de har skickliga Mattias Karlin och Henrik Gradin som ska få ihop laget. De kommer göra ett bra jobb. Men är spelarpersonalen verkligen stark nog? Det finns väldigt många gedigna spelare i truppen, men offensiva spetsspelarna saknas i stor utsträckning om Woods skulle försvinna. Jag ser egentligen bara supervärvningen Rihards Marenis som en möjlig poängligatoppsspelare i laget. Kan Henrik Gradin pricka rätt med de sista spelarna?

Modo har byggt en stabil grund och kommer definitivt vara ett lag för topp-sex - men här och nu ser jag fyra lag som starkare.

4. BIK Karlskoga

BIK Karlskoga smyger ständigt i vassen. Jag tänker inte räkna ut dem utan ser dem som ett möjligt lag för den absoluta toppen även kommande säsong. De får behålla ett av ligans bästa målvaktspar och har kvar viktiga namn som Johan Larsson, Henrik Larsson, Wilhelm Westlund, William Pethrus, David Lilja, Gustaf Franzén, Kalle Jellvert med flera.

Jag gillar också de värvningar man gjort i Albin Eriksson och Markus Modigs. Det är två forwards som behöver stabilitet i tillvaron efter lite röriga år - och det brukar man få i Karlskoga. Eriksson har en enorm uppsida som vi tyvärr inte ens varit nära att få se på seniornivå, och Modigs visade ju i MoDo förra säsongen att han har väldigt mycket offensiv i sig. Floppade dock i LHC och hör nog hemma i ett topplag i HockeyAllsvenskan. Jag blir inte förvånad om han gör 35-40 poäng.

Men. Det är något som saknas. Eller snarare någon. Att se BIK Karlskoga utan Henrik Björklund känns inte riktigt rätt. Och hur kommer man kunna ersätta “Björka”? Utan honom kommer BIK Karlskogas offensiv inte vara alls lika sexig, och därför har jag dem “bara” som fyra.

3. Västerås IK

Västerås är också mer eller mindre klara med sitt lagbygge. Man kan säga att de har en matchtrupp under kontrakt och ska bara fylla på med ett par namn till. De har nämligen två målvakter, sex backar och tolv forwards på avtal.

I likhet med exempelvis Mora är kontinuitet nyckelordet här. Det är i stora drag samma gamla stomme som ska driva Västerås även kommande säsong. Det gäller även på ledarsidan med Patrik Zetterberg och Thomas Paananen.

Alexander Lindelöf är tillbaka och det borde vara en bra värvning. Där har de ersatt August Tornberg. Trevor Cheek känns som ett riktigt spännande nyförvärv. Emil Aronsson och Jesper Kokkonen är också två gedigna allsvenska spelare - den sistnämnde har potential för att till och med vara en mycket bra spelare på allsvensk nivå.

Nyckeln blir att få behålla Mikael Frycklund. Jag tycker att han i mångt och mycket är navet i offensiven. Försvinner han till SHL kommer det lämna ett enormt tomrum i VIK:s laguppställning. Just nu känns de dock som ett gjutet topplag.

2. IF Björklöven

Efter att ha gått till tre raka allsvenska finalen är stalltipset att Björklöven kommer ha goda förutsättningar för att lyckas med det även kommande säsong. Per Kenttä har inte legat på latsidan sedan finalförlusten mot HV utan har lastat på med flera intressanta namn.

Jacob Andersson, Linus Cronholm och Kim Johansson är tre backvärvningar som borde hålla hög allsvensk klass. Viljami Juusola har också en hög potential och kan säkert få ett genombrott nu när han fått känna på Hockeyallsvenskan en säsong. Backsidan är allsvenskans just nu klart starkaste på pappret, enligt mig. Framåt är Fredric Weigel den enda nya spelaren han värvat, men de flesta från fjolårets trupp är ju kvar i laget även kommande säsong. De hade en av seriens bästa forwardsuppställningar då och kommer ha det nästa säsong också.

En annan viktig pjäs som Kenttä säkrat upp är ju Viktor Stråhle. Han fick verkligen fart på Björklöven förra säsongen och har nu kontrakt till 2026. Nu får han verkligen chansen att han är en tränare att satsa på över tid, efter att ha bytt klubb många gånger de senaste åren.

“Löven” har en målvakt (Joona Voutilainen), nio (!) backar och tio forwards under kontrakt. Den stora frågan blir väl vem som ska komplettera på målvaktssidan efter att Claes Endre lämnat för AIK?  

1. Djurgårdens IF

Det saknas fortsatt flera viktiga komponenter i Djurgården. Jämför vi med Björklöven så står sig Djurgården ganska slätt på målvaktssidan (Carl Lindbom ensam målvakt) och på backsidan (fem på avtal). Men forwardssidan är så knivskarp att det vore märkligt om jag inte hade Djurgården som etta i denna power rank ändå. Jag menar, de har namn som Marcus Krüger, Daniel Brodin och John Norman som kommer in utifrån. Välbeprövade spelare som Emil Berglund, Tim Söderlund och Ludvig Rensfeldt följer med ner. Fredrik Forsberg har också visat sig hålla på allsvensk nivå. Dessutom har vi ju de otroligt talangfulla juniorerna som hade lekstuga i U18-VM.

Och då har jag ju inte ens nämnt Olle Liss, som ju är den snajper Djurgården tidigare saknade.  Skulle han få “stäm" i Djurgården kommer han absolut kunna göra 20-25 mål, vill jag påstå.

Skulle Djurgården få in Adam Reideborn i kassen kommer jag hålla dem som en lika stor favorit som HV71 var den senaste säsongen. Just nu tycker jag dock gapet mellan Djurgården och resten är lite mindre, faktiskt, än det HV hade för ett år sedan. Backsidan behöver också hottas upp en del, även om jag verkligen gillar den smarta värvningen av Kevin Karlsson. Övriga namn förhåller jag mig dock en aning skeptisk till just nu.