På gränsen till kris – synar lagen som underpresterat

Säsongen är ung och det är förtidigt att dra några solklara slutsatser om lagen i ligan. Men en sak är säker, det finns ett helt gäng lag som inte alls har fått den start som de hade tänkt sig. Idag synar jag de lag i Hockeyettan som underpresterat i säsongsupptakten och faktiskt står på gränsen till kris. {{ PAYWALL LIMIT }} Huddinge De skulle bli en nytändning med återvändande tränaren vid rodret. En upprättelse efter fjolårets hopplösa fiaskosäsong där Huddinge inledde med fyra raka förluster (mot gäng som Wings, Vallentuna och Segeltorp) och i slutändan missade både Allettan och slutspelet. Men ingen Mälberg-effekt har funnits i sikte och istället har årets säsong inletts kusligt likt fjolåret med en lång rad av förluster (efter 0-5 mot Hanviken är sviten uppe i fyra) Man kan föra till protokollet att skadelistan varit diger. Backsidan var skadeskjuten redan innan säsongen startade, duracellkaninen fortsätter plågas av en åldrande kropp och har stått helt och hållet vid sidan i serieinledningen och viktiga pjäser som påläggskalven , målvakten och målspottaren har missat matcher. Men Huddinge har en tillräckligt bra trupp för att kunna vinna matcher ändå. Problemet är att spelet inte alls har sett bra ut. Framförallt defensivt har den forna talangfabriken spelat särdeles naivt och gått bort sig i parti och minut. I takt med förlusterna har klubben (där sportchefen skjutit ut sig och tränare Mälberg tagit över även det sportsliga ansvaret) snudd på panikartat börjat bygga om redan i serieinledningen. In har anfallarna , och kommit. Paradoxalt kan tyckas med tanke på att det är backsidan (där har bara kommit in) som är tunn och försvarsspelet som svajat. Det återstår att se om det gör någon skillnad, men tiden är knapp. Spottar inte Huddinge upp sig inom det närmsta är risken överhängande att man kommer behöva stå och skämmas över en missad Alletta i vinter igen. Än så länge har det inte blivit någon Mälberg-effekt i Huddinge. Foto: Skärmdump Surahammar Analysen var ganska glasklar efter fjolåret. Surahammar behövde bli lite tuffare och framförallt mer beredda att lägga ner det hårda jobbet varje match för att bli mer framgångsrika. Starten på den här säsongen har inte direkt indikerat att den talangfulla truppen tagit de uppmaningarna på allvar. Surahammar blev fullständigt avklädda av ett stabilt Lindlöven i premiären (1-6) och följde förvisso upp det med en bra bortamatch mot Skövde...i knappt 54 minuter. När Skövde väl fick hål på storspelande keepern rasade allt för gänget. Hemmalaget rann iväg till 4-0 på bara några minuter och Surahammar visade upp en oroande nedviksmentalitet. Den direkta motsatsen till att bita ihop och arbeta hårt. Insatsen hemma mot nykomlingen Mjölby var knappast heller särskilt fullfjädrad, även om Sura lyckades få med sig säsongens första poäng där efter seger efter straffar. Första segern under ordinarie tid kom på onsdagskvällen, men det var mot synnerligen svaga nykomlingen Falu IF och säger egentligen inte särskilt mycket. Överlag är det för mycket som ser för skralt ut för att laget ska kunna vara den där Allettan-utmanaren man gärna vill vara och som de av ganska många förståsigpåare har pekats ut som på förhand. Försvarsspelet, där backsidan ganska snabbt har avslöjats som en samling spelare som helst inte ska ha puck, har svajat och framåt har man inte riktigt lyckats få den offensiva utdelning som man bör kunna förvänta sig av manskapet. Det finns mycket potential i Surahammar, men så här långt har man inte visat upp det och det går fort i tabellen när övriga Allettan-utmanare plockar poäng. Det återstår att se vad segern mot Falu IF gör med laget. Om den blir förlösande eller ytterligare en anledning att börja tro lite för mycket om sig själva (något laget varit bra på det senaste året). Men fyra omgångar in i seriespelet är Surahammar inte the real deal. Surahammar har haft anledning att rannsaka sig själva i serieupptakten. Foto: Skärmdump Eskilstuna Linden Tyvärr har Eskilstuna Lindens uppenbarelse varit rent bedrövlig att se i öppningen av serien. Laget kom ut till premiärmatchen mot Nyköping och såg helt oförberett ut. Det fanns ingen yster premiärlyster om laget som knappt kunde slå en passning till rätt adress, strösslade puckar omkring sig och uppträdde allmänt desorienterat. Man lyckades stoppa blödningen efter en usel förstaperiod men förlusten var ändå ett faktum. Ännu värre skulle det dock bli. Borta mot storsatsande Brödernas Väsby (förlust med 0-7) hade spelarna i Eskilstuna Linden helt uppenbart gett upp på förhand. Där fanns ingen geist, inget driv, bara tomma blickar och ett ursäktande kroppsspråk som om de bara ville ha tillställningen överstökad för att kunna åka hem. Det gör ont att se lag som över huvud taget inte tror på det. Som inte kan uppbåda den där lilla extra energin när möjligheten till en skräll fortfarande finns på det berömda papperet. Att förlora på bortaplan mot Nyköping och Brödernas Väsby är förstås programenligt för en liten klubb som Linden, men sättet det skett på är inte acceptabelt. 2-4 i hemmapremiären mot Vallentuna innebar tredje raka nederlaget i en match som man nog bör vinna om man ska vara med och hävda sig ovanför seriens absoluta bottenskikt. Det har varit lite folk borta på grund av skada och Linden är inte ett lag som har varken bredd eller spets för att kunna utmana mot någon topp. Men ska man vara med och spela i Hockeyettan kan man i alla fall begära att ett lag ska kämpa. Den sidan har laget inte visat än (i alla fall inte mot lagen med lite högre ranking) och tränaren har väldigt mycket mer att önska av sitt lag. Eskilstuna Linden klev ut på isen i Väsby som om de vore slagna på förhand. Foto: Skärmdump Tyringe Nu är Tyringe förstås inte alls tilltänkta att tillhöra någon toppdiskussion i grundserien, men laget hade ändå ett gynnsamt spelschema i öppningen av serien med nykomlingen Alvesta i premiären följt av två raka hemmamatcher mot de stukade Blekinge-gängen KRIF och Mörrum. Framförallt Alvesta och Mörrums laxar är lag som av allt att döma kommer hålla till på tabellens undre halva och är lag som Tyringe bör slå om man ska vara på riktigt. Men resultatet av de tre inledande ”lättare” matcherna har blivit tre raka förluster och noll poäng. Rutinerade tränaren har tvingats se ett lag som haft förtvivlat svårt att få spelet att stämma, som bitvis läckt bakåt och varit ineffektivt framåt. Samtidigt har laget stukats ytterligare av att tjecken går skadad och ukrainaren fått foten. Nu går laget in i en period där man möter idel lag som positionerat sig för att vara med i tabellens topp (och inledde med förlust 1-7 borta mot Troja-Ljungby under onsdagen). Ett spelschema där det kan komma att bli väldigt svårt för laget att spräcka den försmädliga poängnolla man fortfarande sitter med. Är den intakt efter halva serien kan vi verkligen börja snacka kris. Det var inte alls så här Pelle Svensson hade tänkt sig att det skulle starta. Tyringe har öppnat säsongen riktigt svagt. Foto: Bildbyrån TV: “Modo känns tunna - de behöver fylla på”

På gränsen till kris – synar lagen som underpresterat

Månadsvis

Årsvis

Senaste Nytt

Lämnar Nashville - efter 25 år

Därför "nobbade" Olle Lycksell SHL

Öppnar upp efter avskedet: "Blev konstigt"

"Han kommer inte ta en dollar mindre än Leo Carlsson"

Vägen öppen för ny arena: "Glädjande"