MJÖRNBERG: Var tog den heliga onsdagen vägen?

I många år har onsdagar varit heliga i Hockeyettan. Då har det varit full omgång, massa action och fansen har kunnat planera sina liv kring veckans magiska dag. Men i år är spelschemat mycket mer fragmentariskt upphackat och utspritt. Ikväll spelas till exempel bara fyra matcher. Det gör lite ont i en nostalgisk själ.

I många år har onsdagar varit något av den förlovade dagen för Hockeyettan med fulla omgångar och mängder av häftig hockey mitt i veckan.

Men tittar man i kvällens spelschema är det fyra ynkliga matcher som ligger där och skvalpar. Tre i norr och en i söder.

Nu står kvällens omgång förvisso ut med så få matcher, men rent krasst är det så att det överlag spelas väldigt mycket färre matcher på onsdagar den här säsongen. Något som så klart är en direkt konsekvens av de nya serierna med längre reseavstånd och att fler matcher istället klumpas ihop på helgerna.

Det är naturligt att det blir så, men samtidigt kan jag tycka att det är lite tråkigt. För onsdag är ju onsdag liksom. Det ska vara full action i Hockeyettan.

Ett av argumenten för det nya serieupplägget har helt korrekt varit att det blir enklare att förstå för publiken. Raka serier, rakt slutspel. Det är briljant i sin enkelhet. Men när spelschemat blir som det blir med ett helgklägg av matcher allena går en annan viktig del förlorad. Nämligen rytmen.

Det blir annorlunda för spelarna som ibland ska spela tre, fyra matcher på kort tid för att sedan hålla upp veckovis från att spela matcher. Men det största problemet med bristen på rytm tror jag faktiskt uppstår för publiken.

Det är vedertaget att klubbar sparar pengar på att spela två bortamatcher när man ändå åker iväg en helg samtidigt som det är tydligt att hemmalagen som matchar dubbelt på helgen tappar publik på det. Människor med ett liv har för det mesta inte tid att gå på Hockeyettan-match två dagar i rad under en serielunk utan väljer kort och gott en match. Det är ett problem, men bristen på rytm tror jag rent av är värre.

För hur ska publiken kunna hålla reda på när det är matcher när det inte finns någon rytm alls? När ena veckan kan bjuda flera hemmamatcher, medan det sedan kan gå flera veckor till nästa. Det kräver ett enormt intresse från åskådarna till skillnad från det äldre upplägget när man för det mesta spelade en hemma och en borta varje vecka. Onsdag-söndag-onsdag-söndag-onsdag-söndag.

Ur den aspekten har onsdagen varit magisk. Publiken har vetat att då är det match hela säsongen runt och kunnat planera sitt liv däromkring.

Med tanke på de förutsättningar som bjuds i serien den här säsongen är det inget annat att göra än att gilla läget, men det är svårt att inte hemfalla åt nostalgi och utbrista:

Var tog den heliga onsdagen vägen?

* * *

Ett av alla lag som inte spelar ikväll är Karlskrona. Det gör däremot lagets succéforward Lukas Sjöblom som skottat in poäng i inledningen av säsongen och toppar Hockeyettans totala poängliga.

Forwarden har lånats in till sin moderklubb, allsvenska Troja-Ljungby, och ska byta om till aftonens drabbning hemma mot Smålandsrivalen Nybro Vikings.

Egentligen är det väl inte något konstigt med det. Sjöblom har gjort det tillräckligt bra för att få visa upp sig i Hockeyallsvenskan, det är moderklubben som kallar och Troja-Ljungby har inte bara sagt tack och hej till floppimporten Giordano Finoro, utan har dessutom skadekänningar på forwardssidan som gör att man har frågetecken inför veckan.

Det kan framstå som en no-brainer att låna in en egen spelare i förskingring för att titta närmare på honom i det här läget.

Men då glömmer man den lilla detaljen att Troja-Ljungby gick in i säsongen med en väldigt bred trupp och inte har en, inte två, utan TRE anfallare utlånade till just Hockeyettan.

Axel Håkansson i HC Dalen, Fabian Hellström i Mörrum och Jonathan Andersen i Borås.

Av dessa är det med tanke på den skrala omgången i Hockeyettan bara Andersens Borås som spelar ikväll. Med andra ord är både Hellström och Håkansson spellediga både ikväll och på fredag när Sjöblom även ska vara med Troja i hemmamötet med Björklöven.

För mig blir det lite märkligt att inte kalla hem sina egna spelare utan istället låna en kille från en helt annan klubb när det uppstår vakanser i truppen. Vad ska man då ha en bred trupp för i första läget?

Är det verkligen så svensk hockey ska fungera?