Desktop ad in article Mobile ad in article
På den tidensysslade jag mest med musik- och kulturjournalistik, dubblerade somallmänreporter och betraktade hockeyn mest som något skoj vid sidanom. Det var då möjligheten att ta klivet från hobbykolumnist ochin på Hockeysverige uppenbarade sig. Från början var det sagt attdet skulle vara ett kort gästspel för dåvarande chefsbloggarenMikael Fahlander, men det kom att bli till något betydligt mer änså. Det kan man väl lugnt säga så här tio år senare.
Under rubriken”Vikarien är på plats” skrev jag mitt första inlägg. Kort ochkärnfullt.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Så här löd det:
"Personpresentationer är ofta rätttrist läsning, så låt oss få det här överstökat så fort detbara går.
Jag roade mig med att driva en litenblogg. En del av er har följt den, andra är helt nya inför mittskrivande och min syn på hockey, men oavsett vilket är jag här nu.Jag flyttar kort och gott in bloggandet på Hockeysverige.se somtryoutande stand-in till allas vår underhållande bloggare medhjärtat i Örebro.
Det innebär att det blir en hel deldivision ett (med ett lite större fokus på söderserierna, men nunär det börjar dra ihop sig kommer jag täcka av även er norrut,jag lovar) och allsvenskan. Det blir analyser, åsikter ochspekulationer. Helt objektivt blir det väl aldrig, men jag hängermig inte åt något flaggviftande heller.
Resten kommer ni snabbt räkna utsjälva.
Välkomna."
Desktop ad in article Mobile ad in article
Påden tiden såg verkligheten kring Hockeyettan ut på ett helt annatsätt. Serieupplägget var ett helt annat med sammanlagt 58 lag iligan, någon intresseorganisation fanns inte och webbsändningar varlångt ifrån vardag. Man fick vara glad om man kunde se någon matchhär och där.
Därifrån till där vi står idag har det häntofantligt mycket. Ligan har blivit så mycket mer proffsig. På gottoch på ont.
Därmed inte sagt att den är jätteproffsig ensidag och det kanske också är det som är charmen med att bevakaden. Det är rock'n'roll, det händer saker precis hela tiden. Gärnapå, men minst lika ofta utanför isen. Jag brukar lyfta just den därrock'n'roll-faktorn när jag (ofta) blir tillfrågad om varför jagär så intresserad av Hockeyettan. Desktop ad in article Mobile ad in article
Men hur som helst,bortsett från en fantastisk mängd underhållande (och förmodligenminst lika många bedrövliga) hockeymatcher har jag skrivit omdomarstrejker, transferkaos, lånecirkus, licensregler och förbjudnaövergångar. Bland väldigt mycket annat. Det finns alltid någonsten att vända på i missionen att skildra ligan för er ochförhoppningsvis har jag även gjort någon sorts (liten) skillnadsom opinionsbildare.
Dessutom har jag från första parketthaft ynnesten att bevittna rörligheten mellan landets andra- ochtredjeliga från första parkett. Faktum är att åtta av de 14 lagsom den här säsongen spelar i Hockeyallsvenskan har varit nere iHockeyettan under den här tioårsperioden.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Då snackar jag omTingsryd, Södertälje, Västerås, Björklöven, Vita Hästen,Karlskrona, Kristianstad och Västervik. Med tanke på att Almtunavar nere och vände några veckor innan IK Pantern havererade skulleden siffran kunnat friseras till nio.
De nuvarande ettangängenTroja/Ljungby och Borås har under perioden också spelat iHockeyallsvenskan, men åkt ur. Borås rasade ju rent av hela vägenner i division 3 innan de nådde botten och nu är tillbaka.
IKPantern förresten, de tillhör en skara tillsammans med Sundsvalloch Asplöven som under mina år i den här bloggen hunnit gå upp, iSundsvall och Asplövens fall åka ur, och sedan även havereraekonomiskt och försvinna från kartan. Väldigt trist. Desktop ad in article Mobile ad in article
Och haverierna iHockeyettan har ju varit påfallande många. Jag ska inte ta uppplats med att lista alla gäng som åkt ur, men alldeles för mångaklubbar har fått problem med ekonomin eller av en eller annananledning självmant tvingas lämna ligan. Jag tänker på föreningarsom Järfälla, Härnösand, Clemensnäs, Ånge, Gnesta, Sundsvall,Asplöven, Varberg och Valbo. Då plockar jag bara några på rak armfritt ur minnet, det finns säkert fler som jag glömmer.
Hurmånga inlägg det egentligen har blivit har jag ingen aning om, menjag antar att det är flera tusen. Mycket av historisk relevans harförsvunnit då inlägg gått förlorade i samband med layout- ochdatabas-skiften, det hinner ju bli ett par sådana under tio år.
Mennågra saker är helt säkert. Under de tio åren har Hockeysverigegjort en ofantlig resa från rebell till gigant, Hockeyettan hargjort en stor resa som liga och inte minst jag själv har utvecklatsofantligt och på något märkligt sätt kommit att bli i alla falllite synonym med ligan. Det är ganska coolt när man blickartillbaka på det. Desktop ad in article Mobile ad in article
Jag är full av ödmjukhet, snudd påförundran, att det under tio år funnits folk som mer eller mindreslaviskt velat läsa vad jag haft att förmedla. Det är riktigthäftigt och jag är väldigt tacksam för det.
Men vi körväl ett tag till va?
