För det största grundseriefiaskot säsongen19/20 är så mycket mer än bara ett sportsligt misslyckande. Det ärberättelsen om en klubb som körde fullständigt fel och rasade neri skiten istället för att lyfta mot himlen.
Ni minns deoptimistiska vindarna inför säsongen. Klubben skrotade namnetGripen på a-laget och antog Nyköpings SK som nytt samlingsnamn förhela föreningen. Det togs fram nya matchdräkter. Den gamla riddarenåterinstallerades på bröstet. Det gav sken av att något fräschtvar på gång. Att det byggdes i alla fall lite av en hajp.
Dessutomsändes den tydliga signalen om att nu var det dags att steppa uppverksamheten och bli mer än bara det vårseriegäng man varit undersina två första säsonger sedan återkomsten till Hockeyettan. Att Fredrik Mälberg engagerades som så väl sportchef som tränare varett bevis på den saken. Likaså plockades en lång rad på nivånväldigt skickliga spelare in. Det skulle bli satsning och den nyabåschefen snackade om att vinna serien och bli ”det bästaHockeyettan-laget i landet”. Desktop ad in article Mobile ad in article
Det blev precis tvärtom. Detblev ett rasande fiasko. För Nyköping och för FredrikMälberg.
För nu står vi här och det börjar lacka mot jul2019. Nyköpings SK bommade Allettan med ganska bred marginal. Barade fyra bottenlagen släppte in fler mål än vad laget gjorde ochpubliken sviker.
Med Nyköpings-mått mätt är snittet om 482personer per hemmamatch rent uselt. För att sätta det i perspektiv.Den här säsongens nysatsning har lockat färre åskådare än vadGripen hade på sina matcher när de påbörjade sin resa genomseriesystemet i division 3. Då packade 595 ihop sig på läktarna igrundserien i snitt. Året därpå hade man 7-800 i division 2.Faktum är att Nyköping sedan återkomsten i Hockeyettan införsäsongen 17/18 har ett tydligt dalande publiksnitt i grundserien.Från 828 till 578 till årets 482.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Och så har tränaren ochsportchefen Fredrik Mälberg fått sparken efter endast en höst iklubben.
Här måste naturligtvis båda parter blicka stint ispegeln och rannsaka sig själva.
Det verkar inte ha funnitsnågon tydlig plan i hur föreningen skulle röra sig på sin vägframåt. Jag vet att det finns många som tycker att det är viktigtmed egna produkter i a-laget och en del tår tycks ha trampats ömmanär den nye sportchefen satte upp hårdare krav för att platsa ia-laget och började röra om i den juniorverksamhet som också ladessom ansvar på hans bord när han klev in i föreningen. Tar man inMälberg måste man vara beredd på att han inte kommer säga att ”jaja alla ska få vara med, det ska vara mysigt och härligt”. Det ärraka rör som gäller. Desktop ad in article Mobile ad in article
Han fick uppdraget att föra Nyköpingframåt med de metoder han tror på. Innebörden av det verkar intealls ha varit förankrad i föreningen. Det blev en krock närföreningen uppenbarligen inte gick i takt med sin nye ledare.
Samtidigt kan man knappast påstå att han själv lyckadessom varken tränare eller som sportchef.
Det sportsligaresultatet talar för sig självt. Försvarsspelet var uselt genom istort sett hela serien. Poängskörden blev därefter och inte ens enbitvis glimrande offensiv kunde i slutändan rädda laget. Det har såhär i efterhand satts en del frågetecken för om spelglädjen fannsdär. Det ligger förstås på tränaren.
Samtidigt var det såatt spelarna som vällde ut ur klubben blev fler än de som plockadesin. Man kan förstås ha full respekt för att tränaren ville ha enviss klass på spelarna i truppen. Men när ”dököttet” rakadesbort hamnade Nyköping i en situation där truppen blev väldigtskadekänslig. Så fort några spelare var frånvarande blev Nyköpingtunna och kunde knappt mönstra fullt lag.
Ärligt talat, attsom sportchef skapa och acceptera den situationen låter varkensärskilt konsekvenstänkande eller smart. Visst att det långsiktigamålet måste ha varit att stärka Nyköping, men förändring skapasinte över en natt. Det finns inga genvägar, man måste ta var sak itur och ordning. Kanske hade det varit smartare att inte bygga omlaget så fundamentalt år ett. Det hade definitivt varit ett måsteatt plocka in fler ersättare när spelare lämnade. Det liggerförstås på sportchefen.
Intrycket som kommer från Nyköpingär att det blev lite väl mycket ”min väg eller ingen väg”-tänkoch att det faktum att ishockey är en lagidrott, inte en one manshow inte var något som det reflekterades över.
Det var enfelrekrytering modell större. Desktop ad in article Mobile ad in article
Men jag skulle vilja påståatt Nyköping är en klubb som kört snett inte bara sportsligt.
Detär uppenbarligen en förening som fullständigt tycks ha bommat denlilla detaljen att information skapar intresse (intresse som de är iskriande behov av). Man har inte visat något direkt intresse attsjälva kommunicera med och berätta för sin publik.
Jag skainte klanka på de ideella själar som skrivit inför match-texteroch kastat ut en och annan tweet, de har garanterat slitit och gjortvad de kan. Men kommunikationen från ledningen är direktpinsam.
”Och från klubben hörs det inget” (för atttravestera ex-tränare Mälbergs favoritsångare) var en passanderubrik trots att spelare vällde ut ur klubben under hösten.
Föratt ta några exempel. Calle Krantz lämnade, men det enda somyppades från klubben var att han stod med under ”frånvarande” iinför match-texterna.
Desktop ad in article Mobile ad in article
När Henrik Skoglund en månad (!)senare började nysta i varför han inte var med motiverade (ex)sportchef Mälberg med ”jag har väntat på ett läge att gå utmed ett samlat paket både gällande förluster och nyförvärv”.Goddag informationssamhället!
När en annan back, Markus Magnusson, också lämnade sträckte sig klubben till att kommuniceraatt han var ”borta på obestämd tid”. Jag fick själv ringa upphonom och höra att han lämnat Nyköping och lägenheten för attdra norröver och att det egentligen bara var klausul-situationen ihans kontrakt som hindrade honom från att spela med någonannan.
Man undrar ju lite anspråkslöst hur det egentligenstår till med Henrik Olsén och Viktor Jörnevik som också ståttpå den där ”idag saknas”-listan i en smärreevighet... Desktop ad in article Mobile ad in article
Hemlighetsmakeri och radiotystnad. Drömmen föratt skapa hajp kring en klubb (obs ironi).
De sportsligaresultaten och spelet som visas upp på isen är förståshuvudorsaken men underlåtenheten att jobba med kommunikation ochinformation har förstås också en del i att intresset kring klubbenär på rekordusel nivå när det borde vara tvärtom.
Så vadhänder nu?
Det ryktas om att Lenny Eriksson, som flyttar tillorten, kan vara aktuell som ny tränare. Men sen då?
Man stårdär med en tunn och skadekänslig trupp där det finns fog attställa frågan hur många som egentligen är supertaggade på attkriga för just Nyköping. Samtidigt ska man förmodligen fortsättabetala sin entledigade sportchef/tränare som med tanke på dendubbla rollen förstås inte var helt gratis. Vi talar ju inte direktom en rik klubb och man har när det kommer till elitlicensen redanbränt sitt kontrollår.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Där ovanpå har man uppenbarligentappat publikens förtroende. Det har blivit rörigt och missnöjt ijuniorleden och de ”egna” spelare som kanske hade kunnat fungerasom lite utfyllnad har ju jagats på porten.
Det finns så attsäga ett och annat att fundera kring för att vända fiaskot tillnågot positivt.
Det är så klart inte så illa som när denförra ledningen 2013 tiggde till sig julklappskassan frånmedlemmarna och sen ändå körde klubben i fördärvet.
Mendet vore väl synd att påstå att det ser särskilt ljust ut förNyköpings supportrar.
