Det har slutligen blivit dags för föreningarna i Hockeyettan att gå till valurnan och rösta fram en ny ordförande. Men hur resonerar de? Kommer irritation och agg komma i vägen för klarsyntheten?
Imorn är det dags.
Då står valet mellan Håkan Svensson (förmodligen med Stephan Guiance i släptåg som ny vd) och Christer Englund (kanske med Ronnie Glysing kvar i en operativ roll?) när klubbarna i Hockeyettan ska välja en ny ordförande.
Man kan ju tänka sig vilken av kandidaterna klubbarna resonerar att det borde vara lämpligast att rösta fram om man vill hitta en annan väg än den krigsstig som varit fallet de senaste åren och samtidigt ta Hockeyettan in i framtiden som någon form av modern liga.
Men det är inte riktigt så enkelt. Boden finns ju med i diskussionen.
Den infekterade, känsloskapande och uppkäftiga sagan Boden. En förening som ytterst tydligt står på Pro-Svensson-sidan.
Jag tror, om jag tillåts spekulera, att de allra flesta är synnerligen trötta på den fars som släpat Hockeyettan som liga i smutsen de senaste åren och mer än gärna skulle vilja se en förändring. Håkan Svensson sägs dessutom ha gjort ett ganska gott intryck när han presenterat sin vision för klubbarna.
Men samtidigt finns en stor irritation riktad mot just Boden, inte minst i norr. Det är ett gäng klubbar som är urless på klubben och dess krumbukter och som aldrig (hur mycket rätt de än får av Riksidrottsnämnden) skulle kunna tänka sig att ta deras parti. Samtidigt som det för lagen i den så kallade bojkotthörnan kan vara svårt att plötsligt byta fot.
Desktop ad in article Mobile ad in article
I en värld så genomsyrad av prestige är det inte alls omöjligt att det för vissa kan ta ordentligt emot att ställa sig på samma sida som Boden i den här striden. Kanske till och med så mycket att de resonerar att det är värt att rösta på ett lite sämre alternativ kontra att gå yster armkrok med den upproriska föreningen.
Nu är Håkan Svensson förstås inte Bodens kandidat utan ett alternativ som plockats fram av klubbarna som gick i bräschen för att Hockeyettan behövde en nystart. Flera av dem betydligt mycket längre söderut. Men Boden har knappast gjort någon hemlighet av vilken kandidat de avser stödja.
Det är ett perspektiv som även om det kan tyckas långsökt är spännande att fundera kring inför lördagens omröstning.
Om Boden inte hade funnits med i ekvationen tror jag nog att Håkan Svensson-sidan hade kunnat vinna en jordskredsseger imorgon. Som det ser ut i dagsläget är han förstås favorit, men kanske inte lika tydligt.