MJÖRNBERG: Långt ifrån Allettan-klass

Lag som spelar på en nivå långt ifrån Allettan-gunst, en stjärna som kostar mer än en hel spelarbudget, en tränares oväntade coachdrag och andra tränare som tvingats kliva av.
Här är några snabba helg noteringar från Hockeyettan.

Wings besegrade Huddinge med 2-1 i en match som med ganska stort eftertryck visade varför det är två lag som står väldigt långt ifrån Allettan.

Hemmalaget var sett till hela matchen ett bättre lag och det gäng som hade befälet över spelet och mest kreativa lösningar, men avslöjades också ganska tydligt på sina brister.

Först och främst naturligtvis effektiviteten. Man lassade iväg 31 skott mot mål, men bortsett från vid de båda målen var det ganska ofarliga avslut. Det saknas trafik på mål, det saknas skärpa att sätta pucken vid sidan av målvakten istället för rätt i magplattan och allt för många avslut i ganska skapliga lägen träffar inte ens kassen.

Kreativt kan jag tycka att Wings gör en hel del bra och har goda idéer, men det finns ingen edge alls i anfallsspelet. Där måste man fokusera på att steppa upp för gör man det finns det anledning att tro på en ganska kul serie efter jul. Potentialen finns där.

Då är det värre ställt med det andra frågetecknet. Nu släppte man förvisso bara ett mål bakåt, men det var snarare på grund av Huddinges oförmåga än den egna förmågan så att säga. Gång efter annan ägnade sig Wings nämligen åt bedrövliga beslut i egen zon. Bitvis såg det faktiskt ut som att flera av backarna helt saknar förmåga att läsa spel och se en situation framåt vad som riskerar att hända. Det kastades puckar åt alla möjliga håll och skickades diton rakt in i banan framför egen kasse utan så väl adress som tanke. Sånt där som gör ont att se som åskådare. Ett bättre motstånd hade straffat Wings hårt idag.

Huddinge å sin sida har större problem än att man ska kunna koka ner det till några specifika punkter. De saknar helt självförtroende och de saknar helt spel. De gånger de lyckas få till något framåt är det mest av karaktären tuta och kör med individuella prestationer, men spelet sitter inte ihop och i egen zon blir man väldigt, väldigt små. Ett lag utan Wings ineffektivitetsproblem hade gjort fler mål på Huddinge idag.

Två lag som presterar långt ifrån vad som krävs för att nå (och så klart prestera i) en Alletta och som fullt logiskt också ligger så till i tabellen.

Men lite positiv spelarkritik kan ändå delas ut i den kollektivt ganska dystra analysen. Oscar Fröberg har haft det svårt mellan Huddinges stolpar i flera matcher med en halvdan form och ett stapplande försvar framför sig, men idag var han faktiskt trygg. Tog det han skulle och spelade stabilt. Det var ett glädjeämne. Likaså visade Alex Ek lite attityd. Han kämpade och slet och försökte i alla fall få saker att hända framåt. Så som en ledande spelare bör agera i ett läge där det grinar emot.

I Wings plussar jag gärna för Gustav Eurenius. En av få spelare i Wings som faktiskt var beredd att ta de riktigt obekväma vägarna för att få något att hända och som hade många goda offensiva idéer. Hans tidiga 1-0-mål var ett tydligt exempel när han orädd bröt in framför kassen i en spelvändning och kyligt placerade in pucken. Likaså var det bra fart på Olle Dahlman. 18-åringen som presenterade sig för Hockeyettan-publiken ifjol och som spelade med härlig energi idag.

* * *