MJÖRNBERG: Fredagslådan – blir den hierarkiska klyftan för stor?

Det nya serieupplägget i Hockeyettan är spännande, men riskerar den hierarkiska klyftan mellan de två 20-lagsserierna att bli för stor? Det är en fråga som reflekteras i dagens fredagslåda som också rymmer funderingar om en uppskruvad satsning, ett kittlande powerplay och en hel del annat…

Serieindelningen är redan presenterad och även om upplägget med två 20-lagsserier inte är formellt klubbat av förbundet ännu marscheras det i väldigt rask takt mot att det är så Hockeyettan kommer spelas nästa säsong. Fair enough. Det kommer kosta en slant extra för många, men blir samtidigt spännande att se om det kan höja den sportsliga produkten.

Men med serieindelningen på plats går det inte att göra annat än höja ett ögonbryn över den sportsliga ojämlikheten mellan norra och södra serien och fundera kring vad det i det längre perspektivet kommer innebära för ligans utveckling. Riskerar den hierarkiska klyftan att bli för stor?

Det här ska på intet sätt betraktas som någon kritik. Geografin är vad den är. Klubbarna ligger där de ligger. Det är inte något man genom seriekonstruktionen kan göra något åt. Men det är ett ofrånkomligt faktum att den södra serien kommer bli våldsamt mycket starkare än den norra.

Rent sportsligt behöver det inte betyda så mycket. Poängen är lika mycket värda och matcherna lika viktiga oavsett om det är Karlskrona och Vita Hästen eller Sollentuna och Surahammar som kämpar om positionerna kring något av tabellens streck. Den norra serien kan absolut bli spännande, jämn och dramatisk, men rent kvalitets- och intressemässigt kommer den ligga i lä.

Där söderserien blir proppad av ett stort gäng lag med höga ambitioner och starkt publikstöd (rent krasst kommer ju förmodligen något lag med högt ställd målsättning till och med missa slutspel) blir norrserien mer den charmiga bakgården där en skvadron av smålag ska göra upp. För ärligt talat, bortsett från Hudiksvall, Piteå, Boden, Sundsvall och möjligen Brödernas/Väsby finns väl knappast något lag i serien som ens drömmer om att någon gång kunna ta klivet upp.

Varför skulle det då kunna innebära ett problem om söderserien blir ett hejdundrande race mellan storheter medan norra mer är ett underhållande uppsamlingsheat undrar ni?

Jo, i worst case scenario skulle det kunna innebära att det blir svårare att värva även för prominenta topputmanare som Hudiksvall och Boden.

Sätt er in i agenternas situation. Om de har att välja på att sätta sina spelare i en riktigt stark serie där det kommer spelas mängder av utvecklande matcher och där det finns en stor medial spotlight eller i ett topplag norrut som i skuggan mest ska lunka sig igenom en serie i väntan på slutspelet, är valet inte särskilt svårt. Man kommer i största möjliga mån vilja ha spelare i den starkare serien och då blir topp tio-alternativen i norra serien betydligt svalare även om de i grund och botten kan erbjuda en väldigt bra miljö. Då kan det rent av bli mer lockande att placera spelare i gäng som Grästorp och Mjölby än i de riktiga topplagen norrut.

Det är helt ofrivilligt och ingens fel, men betraktar man serieindelningen och det upplägg som väntar är det ofrånkomligt att skaka av sig känslan av att det kan bli ett A- och ett B-lag vad gäller serierna.

Jag vill inte måla fan på väggen, men tycker ändå att det är ett faktum man behöver reflektera kring när man funderar över Hockeyettan på lite längre sikt än bara den säsong som kommer. För vi behöver ju att hockeyn lever och frodas över hela landet.

* * *

Tidigare i veckan meddelade Visby/Roma att det inte blir någon fortsättning på tränarbänken för rutinerade Hans ”Säcken” Särkijärvi. Ett besked som knappast kom särskilt oväntat. ”Säcken” har gjort ett fantastiskt jobb med klubben under sina sex säsonger som huvudtränare, men Visby behöver något nytt och lite modernare för att kunna växla upp ytterligare i sin jakt på Hockeyallsvenskan. Man nosade på tränarmarknaden redan ifjol och väljer alltså nu att ta steget.

Väntat som sagt. Vad som däremot är betydligt mer spännande är sättet sportchefen André Lundholm växlat upp sin retorik.

I pressmeddelandet när klubben värvade forwarden Carl Sjöberg uttryckte han sig ”resan mot uttalade målet som är Hockeyallsvenskans i närtid” och i meddelandet som gick ut om ”Säckens” avsked lyder det ”Visby Roma skall spela Hockeyallsvenskan inom en snar framtid”.

Borta är alla om och men och kanske, nu är det tydligt uttalat att Visby inte bara har en dröm utan att man de facto SKA upp. Det är en aggressiv framtoning som vi inte hört från klubben tidigare.

Något som naturligtvis väcker en stor nyfikenhet kring vad det egentligen är för truppbygge som kommer ställas på isen på Gotland till hösten.

Det tycks så att säga inte saknas självförtroende.

* * *

Apropå ett minimalt rampljus och den norra serien förresten. Lindlöven får inte mycket uppmärksamhet, men i skymundan håller sportchefen Tomas Östlund på att sätta ihop vad som på många sätt ser ut som ett lag som absolut kommer utmana i norrseriens absoluta topp.

Att en så pass liten klubb med sina begränsade resurser lyckats landa nya kontrakt med målpryglare Isak Jonsson, ledargestalten Emil Norberg och poängstjärnan Sebastian Falk är inget annat än imponerande. Att någon av dem skulle stanna var väl ingen långsökt tanke, men att Lindlöven får behålla samtliga är väldigt imponerande. Kontinuitet kring spetsen borgar för framgång och därtill är Gustav Karlsson en riktigt spännande värvning. Det borde väl vara dags att det lossnar för honom snart?

Med de viktiga förlängningarna i hamn, kan sportchef Östlund bara landa några fler spännande nyförvärv utöver det kan det inte bli annat än riktigt intressant att följa Lindlöven in i det nya serieupplägget.

* * *

Genombrottsmannen Viggo Nordström tycks av allt att döma trots att han har kontrakt vara förlorad till Nybro Vikings inför kommande säsong, men värvningen av Nils Bolin som presenterades tidigare i veckan gör ändå att det är kittlande att fundera över Piteås powerplay.

Piteå känns som ett klockrent klubbval för Bolin som haft lite svårt att komma till sin rätt i storsatsande klubbar som Brödernas/Väsby, Visby/Roma och nu senast Karlskrona. I Piteå kommer han kunna få en betydligt större roll som skulle kunna innebära att han tillslut lyckas förlösa sin stora potential. Till exempel i powerplay.

För tänk er en uppställning med Nils Bolin och Oskar Lundkvist som skyttar på varsin sida, Oscar Bramberg som speldosa, Isak Holmström på kassen och Andreas Rådberg som spelskicklig back längs blå. Jösses så vasst det skulle kunna bli.

Apropå Piteå släppte vi ett podcast-avsnitt om klubben i vår serie Lagbygget 25/26 tidigare i veckan. Här hittar ni Lagbygget 25/26: Piteå – ”vi vill inte ha hit någon som bara kommer för pengarna”.

* * *

Som sig bör på fredagar är dessutom ett ordinarie avsnitt (#359 Då är satsningen över) ute i poddapparna.

Idag snackar jag och maestro Skoglund om ett snopet klubbval, Karlskronas Västervik-rykten, Visbys tränarbyte, den uppskruvade retoriken om satsningen, Vallentunas sportchefsdilemma, Brödernas märkliga utspel, frågetecken för många av de tilltänkta topplagen, underskattade Lindlöven, kapprustning i Norrbotten, ett spännande powerplay, Vita Hästens veteranrensning, intressanta målvaktslösningar, JVM-målvakten som vänder hem, om det våras för Hammarby och en hel del annat. Ni hittar avsnittet här.