MJÖRNBERG: De blir hans rebound

Publicerad 25 november 2022 11:19 | Senast redigerad 25 november 2022 14:30

Mikael Mjörnberg

Följ HockeySverige på

Google news

Det har varit en svår och mödosam jakt med många spår som runnit ut i sanden, men tillslut har KRIF ändå lyckats gå i mål med en ersättare till sparkade tränaren Emil Ivansson.
Men är det ideala förhållanden att plocka in en coach som själv fick sparken för mindre än en vecka sedan?

Ett efter ett har KRIF tvingats pricka av sina ”nej tack” i tränarjakten. Det har snackats om Tingsryd-profilen Larry Pilut, den gamle KRIF-hjälten Patrik Klüft, tidigare Tyringe-trollkarlen Magnus Rahm, hårdföre Fredrik Mälberg och spelarna ställde sig enligt uppgift tveksamma till en återkomst för Per Ljusteräng. De sista dagarna har det rent av ryktats om Leif “Strumpan” Strömberg.

Men tillslut lyckades klubben ändå landa en ersättare till sparkade Emil Ivansson och det blir en herre som knappt hunnit hoppa ur träningsoverallen från sitt förra uppdrag.

Mikael Tisell, tränaren som för mindre än en vecka sedan fick foten av Nybro, tar över KRIF säsongen ut.

Jag är inte helt säker på att det blir jättebra.

Det finns säkert något annat ord för saken i dagens Tinder-samhälle, som gift smårbarnsfarsa har jag inte riktigt örat mot den rälsen och är uppdaterad med terminologin, men i min ungdom talade man om att ”rebounda”.

Kort och gott att när en längre relation gått i kras gå ut och ligga med någon annan bara för sakens skull. Kanske som tröst, kanske för att det är förlösande, kanske för att tillfälle uppenbarade sig. Anledningen är egentligen skitsamma, poängen är att en ”rebound” sker i stunden och alltid utan intentionerna att det ska leda till något större. Köttslig förströelse för stunden. Bra för själen i efterdyningarna till något dåligt.

Det är som att KRIF blir Mikael Tisells rebound.

Desktop ad in article Mobile ad in article

Jag betvivlar inte för en sekund att intentionerna från alla håll är goda, men tänker man verkligen klart i den här situationen?

Det har inte ens gått en vecka sedan Tisell tvingades lämna Nybro. Sedan styrelsen slet undan mattan under hans fötter om man vill vara krass. Det är tre och en halv säsong av förberedelser, planering, analys, spelarrelationer och team building i Nybro som bara försvann över en natt. Det är klart att tränaren inte har släppt det när han kliver in i KRIFs omklädningsrum på måndag.

Att få sparken är något de allra flesta måste bearbeta och smälta, en process att andas ut och ta ett steg tillbaka. Det är en rimlig mänsklig reaktion att vilja fortsätta arbeta och kasta sig hals över huvud in i något nytt för att fylla det gigantiska tomrum som fullt naturligt uppstår när man kastas ut ifrån det sammanhang som man identifierat sig med under så lång tid. Men det är tveksamt om det är den bästa versionen av Mikael Tisell som ställer sig i ett bås innan lärdomarna och erfarenheterna fått landa.

Känslan av rebound är väldigt påtaglig. En bedövning snarare än en kärlek.

Samtidigt satt KRIF i en underdånig position där många tackat nej och de inte lyckats landa en ersättare till Emil Ivansson på drygt tio dagar. De började nog närma sig gränsen där de kunde tänka sig att ta precis vad som helst och ingen kan väl klandra dem för att slå till när en så pass rutinerad tränare damp ner framför näsan på dem (och säkerligen också till viss del finansieras av Nybro).

Men nå väl, om vi bortser från omständigheterna, hur blir det sportsligt för KRIF?

LÄS VIDARE MED PLUS