Det har blivit en
hel del rabalder kring skottstatistik den senaste tiden och faktum är
tyvärr att den räknas ganska bristfälligt i Hockeyettan. Vilket i
förlängningen innebär att mycket av den statistik som finns inte
är att lita på.Det kan tyckas att skottstatistik är en
bisak. Ett nödvändigt ont som bara ska vara där.
Men med
tanke på hur mycket tränare tycks tycka att det är en viktig
parameter att referera till för att förklara en matchbild är det
uppenbarligen ganska viktigt. För att då inte tala om att det
faktiskt ligger till grund för mycket av den grundläggande
statistik som alla som tittar på förväntar sig kunna lita
på.
Svart på vitt, Hockeyettan är ett statistiskt
haveri.
I fredags snackade jag med Skövde-målvakten
Viktor Andersson (
en längre artikel kan ni hitta här) som gått ut på
Twitter och ganska tydligt markerat att han tycker att
skottstatistiken sköts undermåligt i ligan.
Poängen, vilket
han har helt rätt i, är att det verkar skilja väldigt mycket från
hall till hall hur skotten egentligen räknas och att det ofta tycks
vara så att hemmalaget av outgrundlig anledning får fler skott än
bortalaget. Vissa hallar är ”skottäta” medan andra är
”skottsnåla” och det påverkar i slutändan statistiken ganska
markant.
Samma kväll spelades en het match ute på Gotland
mellan Visby/Roma och Huddinge där skottstatistiken när krutröken
väl lagt sig och Visby/Roma stått som segrare stannade vid
fullständigt orimliga 60-58 till Huddinge. Det skapade ett visst
rabalder och flera diskussioner i sociala medier. Till och med så
pass intensivt att Visbys sportchef André Lundholm under kvällen
lät meddela att ”något har uppenbart gått väldigt fel” för
att senare korrigera den korrekta statistiken till 45-43.
Vad
säger då det här? Mer än att skottstatistiken räknas ytterst
godtyckligt runt omkring i Hockeyettan-hallarna?
Jo, det säger
förstås att statistiken inte går att lita på.
För
skottstatistiken ligger ju, som Viktor Andersson är inne på, till
grund för målvaktsstatistiken och om den inte stämmer kan det
betyda en hel del för målvakter som aspirerar på att ta sig uppåt
i seriesystemet. Vissa målvakter kommer få sin statistik boostad
och andra kommer få den sänkt på grund av den här
godtyckligheten.
Samtidigt ligger ju skotten till grund för
att plocka fram till exempel skotteffektivitet, både för lag och
specifika spelare. Siffror som säger en hel del om hur det
presteras, om det räknas rätt vill säga.
Det borde vara en
självklarhet att det måste bli rätt när de räknas.
Men
att det kan diffa så pass mycket i hur skottstatistiken egentligen
räknas och hur opålitlig den faktiskt är sänder ju budskapet att
den inte tas på allvar.
Tyvärr är det som jag upplever det
ofta så att man gömmer sig bakom att det sköts ideellt. ”Äsch,
det där kan väl Göstas grabb ta hand om, han gör det gratis, det
är inte så noga”. Typ.
Men för de målvakter som drabbas
är det faktiskt noga.
I slutändan kommer det ner till en
informationsfråga. Jag tror helt enkelt inte att de som räknar
skotten i många fall faktiskt vet vad som egentligen ska räknas som
ett skott.
I förbundets så kallade händelsedefinitioner
står det:
”Ett skott på mål inträffar när en
attackerande spelare med intention att göra mål skjuter pucken mot mål. Skott på
mål är om pucken är inom målramen, d.v.s. i mål eller om
målvakten räddar pucken från att gå i mål. 
