MJÖRNBERG: Allettan blir ingen dans på rosor

Några av de tilltänkta topplagen i Allettorna har fått känna på att serien kommer bli allt annat än en dans på rosor och i vårserien har ett potentiellt radarpar klivit fram.
Årets sista blogginlägg blir ett riktigt mustigt sådant.

Sporten är fylld av kontraster. Igår stod den unge keepern Carl Lidö som Djurgårdens båsvakt och kunde säkert inte göra annat än insupa den magnifika inramningen i Globen när laget besegrade Södertälje med 7-3. Idag storspelade han och vann en poäng åt Hanviken i Hudiksvall.

Det talas ofta om Hockeyettans bästa målvakter som Jacob Crespin, Viktor Kokman, Tobias Sandberg och Wictor Ragnewall. Rutinerade herrar som hunnit bli några år fyllda och gjort sina säsonger i ligan. Carl Lidö skulle naturligtvis kunna bli en av dem, om det inte vore för att han knappast lär spela så många säsonger i Hockeyettan. Han är på snabb resa på väg mot något betydligt större. Vilket så klart bekräftas av att Djurgården redan nu intresserar sig ordentligt för honom och har haft honom med i sin verksamhet under stora delar av december.

Det blev förlust 1-2 efter förlängning i Hudiksvall, men Lidö gjorde vad han kunde. Ingen hade förmodligen protesterat om han gjort ännu en fantastisk räddning när Christoffer Jansson sent i tredje perioden fick in Hudiksvalls kvitteringsmål och därmed räddat tre poäng åt sitt lag. Men känslan efteråt är ändå att han vann poängen åt Hanviken.

Detta sagt utan att för den sakens skull förringa lagets insats. Carl Lidö var fenomenal, men det var inte så att det var han som stod utlämnad mot Hudiksvall. Hanviken gjorde en gedigen bortamatch. Man försvarade sig bra och tog vad som gavs offensivt. Det var en riktigt stark laginsats efter konstens alla regler, men mot en så pass vass motståndare som Hudiksvall är det svårt att kunna hålla emot i längden hur bra försvarsspel man än må spela.

Överlag var det kul att se två lag som verkligen vill vårda pucken och som inte lämnade smådetaljer åt slumpen. Hudiksvall gjorde en bra match, men i den tredje perioden blev det tydligt att Carl Lidös storspel och Hanvikens frenetiska försvarsspel gäckade storfavoriten som alldeles för många gånger valde ett lite för svårt alternativ i jakten på att få keepern överspelad.

Att man tillslut lyckades få hål på Lidö och sedermera också kunde bärga bonuspoängen i förlängning är något Hudiksvall får vara nöjda med. Laget fick känna på att Allettan, hur bra man än spelar, knappast kommer bli någon dans på rosor.

Carl Lidö, well, han lär nog få fler chanser att känna på atmosfären inför Djurgårdens hemmapublik. Då kanske rent av mellan stolparna.

* * *