MJÖRNBERG: 21 mål på två matcher – en oerhört svajig finalserie
Hudiksvall svarade för ännu en rivstart och den här gången kunde Troja-Ljungby inte svara. 6-4 i Holmen Center betyder 1-1 i finalmatcher i en serie som bjuder på obegripligt svajigt spel på i stort sett alla håll och kanter. Så även målvaktspositionen.
Det mediala snacket efter lördagens första finalmatch landade i samma konklusion på flera håll. Hur ska Troja-Ljungby kunna tappa det här efter det mentala järngrepp de lyckats koppla på Hudiksvall?
Känslan efter final två är att båda lagen läste de spetsade rubrikerna och att det ena laget fick vattenskalle medan det andra byggde upp en intensivt bubblande revanschlust.
För Hudiksvall kom ut urstarkt igen och den här gången släppte de inte greppet om tillställningen även om 5-0 blev till 6-4 innan matchen var över. Men den här gången var Troja faktiskt aldrig särskilt nära att få till en sån där remarkabel upphämtning som under gårdagen. Laget var lite mindre påkopplat och Hudiksvall aningen mer på plats i det defensiva arbetet.
Men det har utvecklats till en finalserie som är svår att förstå sig på. Där lagen blandar mellan att flexa sina gnistrande spetsegenskaper och blotta oväntade brister. Att Troja kom ut så mycket på mellanhand och för andra matchen i rad lät ett piggt Hudiksvall flyga iväg i målprotokollet förvånar verkligen jättemycket. Att Hudiksvall har så svårt att hålla grepp om matcher där de lyckas dra iväg i stora ledningar förvånar likaså. Även om dagens match så klart var ett fall framåt.
Men vi som trodde att det skulle bli en finalserie mellan två grymt skickliga lag som visade sig från sin bästa sida har två matcher in fått fullständigt fel. Kanske beror det hafsigt slafsiga spelet och målkalasen till viss del på att slutspelet har varit väldigt långt och att Hockeyettan-lag inte är vana vid att nöta så länge i slutspel. Vad vet jag.
Båda lagen har helt enkelt haft svårt att hålla en konsekvent nivå genom matcherna, men lika mycket står det ut att inget av dem än så länge har en matchvinnare mellan stolparna.
Det har varit ett tema som diskuterats i så väl spalterna som podcast under vintern att inget av Hockeyettans topplag den här säsongen har haft en sån där lysande sista utpost som kan bära sitt lag till framgång. Det har varit många bra målvakter som gjort fina insatser, men ingen som känts som en sån där given vinnare.
Det temat fortsätter verkligen i finalspelet. Halvvägs in i den andra finalmatchen hade båda finalisterna sina respektive andreslipsar i kassarna.
Efter 6-5 till Troja-Ljungby igår valde Filip Algeman att bänka Adam Ohre till förmån för Brynäs-lånet Kristers Steinbergs idag och Jesper Eliasson i Troja lämnade över spaden till Vilgot Holm när Hudiksvall sköt 5-0 i den andra perioden.
Det är komplext det där med målvaktsspel. Ingen av de fyra målvakter som varit i elden i de här matcherna kan egentligen lastas för särskilt många av målen som trillat in. Det har handlat om svagt försvarsagerande och spetsiga avslut av skickliga spjutspetsar. Men samtidigt, att det blivit 21 mål på två spelade matcher signalerar tydligt att vi inte har fått se målvaktsspel på någon högre nivå heller. Ingen har klivit fram och tagit den där extra avgörande pucken. Sådant som krävs för att bli vinnare i en final. Så även i den aspekten har kvaliteten svajat betänkligt över de två spelade matcherna.
Med detta konstaterat är väl 1-1 i matcher efter de första drabbningarna ganska logiskt. Det återstår att se om matcherna får en annan karaktär när matchserien nu vänder till Småland och Troja ska försöka stänga den inför sina entusiastiska hemmafans.
Det laget som hittar en konsekvent nivå i spelet och vars målvaktsval kliver fram och höjer sin nivå har väldigt goda möjligheter att få fira allsvenskt avancemang i veckan.
Loading ..
Logga in som medlem för att fortsätta läsa - helt gratis
Logga in eller skapa ett konto för att fortsätta läsa den här artikeln.
Du kan när som helst köpa till en Plus-prenumeration.
Den här artikeln handlar om:
