Olle Lycksell, Marcus Sylvegård, Helge Grans och inte minst Victor Söderström (som kom med som reserv). Stjärnorna som oväntat fått nobben av Tomas Montén när det vankats JVM-spel har faktiskt blivit ganska många med åren. Den svenske förbundskaptenen har tydligt prioriterat vilka som funnits med på turneringarna innan. Att man som Mattias Norlinder slår igenom med dunder och brak och därför får landslagsdebutera lagom till JVM är extremt ovanligt.
Den här truppens stora skräll var att William Wallinder inte togs ut. Wallinder har spelat nio juniorlandskamper under hösten men inte något tidigare juniormästerskap. Utan att ta något ifrån de åtta som faktiskt blev uttagna i truppen har jag svårt att se att Rögles genombrottsback inte skulle vara bra nog för att komma med. Det känns faktiskt närmast obegripligt, sett utifrån. I den trupp jag tog ut förra veckan var han given på sex backar, till och med. Jag måste säga att jag blev något förbryllad över att Wallinder inte kom med, på sportsliga skäl. Jag håller egentligen bara Simon Edvinsson, Helge Grans, Emil Andrae och Joel Nyström givet före Wallinder.
– När vi formerar laget så är det viktigt att vi har alla delar av kakan, att vi har alla roller i spelet, som Montén sade på presskonferensen.
Den gamla klassikern.
Även om jag förstås förstår vad Tomas Montén menar köper jag ändå inte resonemanget i det här fallet.
LÄS MER: Se Tomas Monténs trupp här Desktop ad in article Mobile ad in article
I övrigt var målvakts- och backsidan väntad. I min trupp hade jag samma tre målvakter som Montén, och backsidan var likadana till sex åttondelar. Jag skrev dock i min text att jag visste att Måns Forsfjälll skulle tas ut före Ludvig Jansson - och så blev det också. Den enda överraskningen för mig var således att Victor Sjöholm kom med före Wallinder - även om Sjöholm i sig inte direkt var någon skräll.
“HUR MÅNGA KAN SES SOM STJÄRNOR?"
Framåt då? Där handlar det, också som vanligt, om vem som kan tänkas komma loss från Nordamerika. Oskar Olausson och Fabian Lysell spelar juniorhockey och kom loss utan problem. Detsamma kan sägas om backen Helge Grans som ju spelar AHL-hockey. Det gör även Alexander Holtz, men kan togs alltså inte ut i det här skedet. Något som ju också var extremt väntat. Det är oftast så, att man får vänta in i sista stund med att få besked kring spelarna som ligger precis på gränsen mellan AHL och NHL. Det är mer tacksamt att ha en spelare som Lucas Raymond, som man vet inte kommer bli aktuell.
.jpg)
Vad skulle Alexander Holtz betyda då? Ptja, han skulle ge en nu ganska grå offensiv en välbehövlig spets förstås. Det finns spännande spelare med offensiva uppsidor (Zion Nybeck, Fabian Lysell exempelvis) men hur många i den här truppen kan verkligen ses som stjärnor på JVM-nivå? I den här forwardsuppsättningen hittar jag egentligen bara William Eklund. Extremt mycket av det offensiva spelet kommer kretsa kring honom. Med Alexander Holtz i laget skulle Sverige i alla fall få två hot, och potentiellt ett av turneringens mest fruktade radarpar. Desktop ad in article Mobile ad in article
Annars var truppen som förväntad, i stora drag. Av de 13 spelare som togs ut var elva med i min trupp. Montén valde Elias Stenman och Åke Stakkestad där jag valde Oliver Johansson och Linus Sjödin/Leo Carlsson (jag tog ut 14 forwards i min trupp). Stakkestad hade varit gjuten i min trupp om han hade varit skadefri, men BIK Karlskoga-spelaren har knappt spelat en match den här säsongen. Därför får uttagningen av honom ses som något av en skräll.
“KÄNSLAN? TAR SLUT I KVARTSFINAL”
Sverige är knappast en guldkandidat om inte Jesper Wallstedt spelar sitt livs hockey. Han kan på egen hand stjäla matcher och är en av turneringens största stjärnor på förhand. Men trots att Sverige har en grymt vass målvaktssida och en mycket bra backsida är känslan att det tar slut i kvartsfinal i år igen. Sverige har hamnat i en mycket tuff grupp - och eftersom gruppspelsmagin bröts ifjol törs jag säga att Juniorkronorna (utan Alexander Holtz) nog inte är mer än trea i gruppen. Det ger en trolig kvartsfinal mot Finland eller Kanada. Två lag Sverige förvisso slagit förr och absolut kan slå igen - men som man säkert kommer vara underdog mot. Därför får en semifinalplats och ett spel om medaljerna ses som en framgång - trots backsidans och målvakternas kvalitéer.
Men ni vill förstås inte läsa om vilka som kom med. Det är de som inte kom med som är snackisen den här gången också. Desktop ad in article Mobile ad in article Precis som det väl kanske ska vara.
