Måns Karlsson: Det finns ingen jag håller på, lika mycket som Joe Pavelski
Krönikor

Måns Karlsson: Det finns ingen jag håller på, lika mycket som Joe Pavelski

Publicerad 16 maj 2023 10:00 | Senast redigerad 16 maj 2023 17:32
Jag har noll känslor för Dallas Stars. Men jag står inte ut med tanken på att återigen få se Joe Pavelski avsluta säsongen som en förlorare.

Det fanns en tid då San Jose Sharks gick in i mer eller mindre varenda säsong som Stanley Cup-favorit, eller åtminstone en av de främsta utmanarna, från den västra sidan. Vi minns ju främst eran med , men även innan hans tid i klubben var Sharks ett givet slutspelslag. Från 1998 till 2019 missade hajarna slutspel två gånger: 2003 och 2015. Så sent som 2019 gick man till konferensfinal, med bland annat Erik Karlsson i laget, men sedan dess har man fått finna sig i att tillhör NHL:s sämsta lag.

Och det är inte direkt en slump att den stora dippen kom just efter säsongen 18/19. Det var nämligen då man valde att gå skilda vägar med Joe Pavelski. Lagkaptenen, härföraren och stjärnan som säsongen dessförinnan hade gjort 38 mål. 

De behövde honom

Visst, med Pavelski i laget tog man aldrig det där sista steget. Finalförlusten 2016 och några uttåg i konferensfinalerna blev Sharks främsta slutspelsresultat. Men signalerna man fått från San Jose är att det, utan Pavelski i laget, blev lite för ostrukturerat i omklädningsrummet. Man hade lite för många utstickande profiler för att de skulle klara sig utan Pavelski. Brent Burns, Joe Thornton och Erik Karlsson är bara tre spelare som kanske helt enkelt behövde den torra och korrekta lagkaptenen som något sorts torn att luta sig mot när det blåste. Den som ledde genom exempel, snarare än stal rubrikerna genom att lika mycket vara spektakulära personligheter som de var spektakulära som spelare.

PROFILSTARKT! Karlsson, Burns, Thornton, Hertl och Pavelski. Foto: Bildbyrån.

Det fanns många ikoniska spelare i de där San José-upplagorna som så ofta charmade oss hockeyälskare, men så sällan lyckades i slutspelet. Tittar vi till listan över spelarna som gjort flest slutspelsmatcher i karriären utan att vinna Stanley Cup är det därför, inte helt oväntat, Sharks-dominans:

  1. Patrick Marleau, 195 matcher.
  2. Joe Thornton, 187 matcher.
  3. Dale Hunter, 186 matcher. Desktop ad in article Mobile ad in article

Topp-två är spelare som tillbringat större delen av karriären i San Jose. Men det intressanta är spelaren som är fyra på listan. Där hittar vi nämligen , på 176 matcher. Han är dock den av de fyra som gjort flest slutspelspoäng. Han har verkligen levererat. 2016, när San Jose gick till final, gjorde han 14 mål på 24 matcher och vann slutspelets skytteliga. När skrällde sig till final i coronabubblan 2020 gjorde han 13 mål på 27 matcher och slutade tvåa i skytteligan.

Passerar snart legendaren

Med sina totalt 72 slutspelsmål kommer han inom kort passera Dino Ciccarelli, och bli den spelare som gjort flest slutspelsmål utan att vinna cupen. Dino har gjort 73 mål. 

Om knappt två månade fyller Joe Pavelski 39 år. Han kommer från en säsong med 77 poäng på 82 matcher, och efter att ha missat inledningen av slutspelet med en skada har han gjort 8+2 på åtta matcher på Dallas Stars väg till konferensfinal. Han är fortfarande en faktor. Han är fortfarande, i konkurrens med Chris Kreider, världens bästa spelare runt kassen. Han petar fortfarande in returer och styr in pucken i mål på ett sätt som de flesta spelarna i världen bara kan drömma om.

Och känslan man får är att Dallas Stars-spelarna nog spelar för Joe. Precis som lag tidigare spelat för hans namne, Thornton, för Henrik Lundqvist, för firma Ovetjkin/Bäckström och andra ikoniska spelare som gått långt eller vunnit efter en lång karriär i världstoppen.

För mig är det den 38-årige ikonen som är “storien” i det här slutspelet, trots att såväl hans tidigare lagkompis Brent Burns som hans nuvarande lagkompis Ryan Suter är kvar i slutspelet - och har gjort fler matcher i NHL:s grundserie än Joe Pavelski. Desktop ad in article Mobile ad in article

Men det känns som att ingen annan varit med om lika många smärtsamma slutspelsuttåg som han. Ingen annan har burit sitt lag och varit beredd att offra så mycket för att hans lag ska gå långt i slutspelet. Medan Joe Thornton och Patrick Marleau ofta fick kritik och anklagades för att vika ned sig när det gällde som mest, har Pavelski haft en sällsynt förmåga att klara sig undan den allra värsta kritiken. 

Och det säger ju en del.

Finns ingen jag håller lika mycket på

Jag har noll känslor för något lag som är kvar i Stanley Cup-slutspelet. Det finns personer jag unnar titeln i alla lag. Jag har nämnt Brent Burns, i Carolina. Jag kan nämna Floridacoachen Paul Maurice, som tog sitt första head coach-jobb i NHL 1995, men ännu inte vunnit. Jag kan nämna William Karlsson, som är en av få som överlevt Vegas stenhårda rensning av “the Golden Misfits”-gänget. 

Men det finns ingen jag håller på, lika mycket som Joe Pavelski. 

Och jag står ärligt talat inte ens ut med tanken på att Dallas-stjärnan återigen ska få avsluta en säsong med hjärtesorg. Desktop ad in article Mobile ad in article


TV: Dallas slog ut Seattle