Måns Karlsson: Importerna som kan tvingas bort

I veckans "SHL med Måns Karlsson" tittar han närmare på importerna som floppat inledningsvis - och som riskerar sparken. Dessutom: "Fick ont i magen" "En mycket smart värvning av Leksand" "Har fått ett SHL-genombrott i det tysta" "Direkt larvigt att det blev matchstraff" {{ PAYWALL LIMIT }} Döden, skatter, Sveriges herrlandslag spelar 4-4-2 - och några importer kommer få sparken under en SHL-säsong. Det är väl egentligen de fyra enda sakerna vi kan vara säkra på i livet. Den här säsongen är bara en dryg månad gammal och vi har redan sett en import sparkas/omplaceras i form av Robert Lantosi, som ju lämnade Rögle för Linköping. Förra säsongen omplacerades spelare som , och inom ligan (hej, Linköping!), Växjös gick till Björklöven och skickades ned till Södertälje efter att ha varit SHL:s kanske sämsta spelare. (FRÅN LINKÖPING!!!) Samtidigt höll klubbarna litegrann i plånböckerna inför förra säsongen. Den här säsongen har hämningarna släppt - och helt plötsligt har finska spelare och nordamerikaner som har passerar 30-strecket helt plötsligt blivit attraktiva igen. Men...ju fler importer som kommer in - desto fler kommer floppa. Det är inget annat än ren logik, matematik, fysik och alla andra ord som slutar på "ik". Men vilka importer riskerar att gå det tuffa ödet till mötes den här säsongen? Jag har listat sex kandidater - plus ett wild card. , Djurgården Den första av två djurgårdare som slagit sig in på den här mindre smickrande listan (och då har jag varken med Barry Smith ELLER Peter Holland). Matt Lorito har varit väldigt mycket "blaha" så här långt. Han kanske inte har varit en regelrätt flopp men det är heller inte långt därifrån. Lorito lär sitta på en saftig lön och ska vara en av Djurgårdens ledande spelare men det tycker jag inte att han är. Han har gjort fem poäng på elva matcher - men bara två av poängen har kommit i lika styrka. Istiden är nu nere på 12:30 per match - vilket bara är nionde mest bland Djurgårdens forwards. Lorito kan ligga i riskzonen. Matt Lorito Bildbyrån , Djurgården Vi drar av den andra djurgårdaren också. Det fanns en stor skepsis från både mig och andra kring såväl Lorito som Carey och hittills har de inte gjort någonting för att motbevisa oss skeptiker och få oss på andra tankar. Hans underliggande siffror är direkt svaga - och produktionen framåt har inte direkt heller gjort att man svimmat av hans briljans. Det har blivit 2+2 på elva matcher - men i lika styrka står han noterad för 0+2. Detta trots att han matchas sjätte hårdast av lagets forwards i spelformen. Det är allt annat än godkänt. Carey ska vara en helt okej tvåvägsforward - men han har också varit en vass poänggörare i AHL under åren. Det brukar tyda på att man klarar sig helt okej även i SHL. Careys spelstil har dock inte alls funkat i vare sig Djurgården eller SHL. Jag blir inte förvånad om han ryker före jul, och skriver på ett AHL-kontrakt någonstans. Paul Carey Bildbyrån , Linköping En riktigt klassisk floppvärvning. Visst, Maxwell har tidigare i karriären fått beröm för sina tvåvägsegenskaper men det kommer man inte undan med i ett lag som Linköping. Han hade säkert kunnat fylla en vettigare funktion i typ Växjö eller Leksand, men i LHC räcker det inte att vara bra i egen zon eller ta ett allmänt defensivt ansvar. Linköping har en forwardssida som är närmast rekordtrubbig, och där är Maxwell snarare en del av problemet än en del av lösningen. Visst, han har bara spelat sex matcher men det är gissningsvis ingen högoddsare att Maxwell kommer vara en fortsatt flopp när han kommer tillbaka från sin skada. Eller ska jag till och med säga OM han kommer tillbaka från sin skada? 33-åringen har gjort 0+2 på sex matcher, och har också visat upp usla underliggande siffror. Jag återkommer till det igen: Han har bara spelat sex matcher. Men samtidigt har jag svårt att se hur han i ett ganska dysfunktionellt Linköping helt plötsligt ska vara en annan spelare när han kommer tillbaka. Ben Maxwell. Bildbyrån , Linköping Nästa LHC-spelare på listan är Brian Gibbons. Det kan minst sagt sägas vara "lågt hängande frukt" att ha med honom på den här listan - men Gibbons har ärligt talat inte gett mig mycket val. Om Maxwell kan komma undan med att vara "ansvarstagande" och "bra över hela isen" är det inget som Gibbons kan använda som argument för att lyfta fram sig själv. Han har gjort 0+1 trots att han spelat över 17 minuter i snitt per match. Han har också fått spela en del powerplay under säsongsstarten men där inte gjort en enda poäng. Jag kan ärligt säga att jag har svårt att hitta någonting positivt som den 33-årige amerikanen bidragit med under säsongsstarten. Finns det något som tyder på att han kommer "komma igång" och få utdelning framöver då? Både och. Hans underliggande siffror är för det mesta direkt usla (LHC gör allt annat än driver spelet med honom på isen), men samtidigt har han skapat några hyfsade lägen och förväntas göra en del mål om vi ser till den statistikkolumnen. Men överlag: En dunderflopp som riskerar att få en kort SHL-karriär. Brian Gibbons. Bildbyrån , Skellefteå En värvning det fanns all anledning att vara skeptisk till redan när det gjordes. Jag hade stora problem att se vilken funktion Tom Kühnhackl skulle fylla i den här upplagan av Skellefteå. I det läget Kühnhackl kom in skulle han mer eller mindre ses som ersättare till Pär Lindholm - men det är två spelare som är väldigt olika. Kühnhackl har egentligen aldrig varit någon större poängproducent på seniornivå utan har gjort sig känd som en hårt jobbande forward som kan hoppa in där det behövs, typ. Han täcker skott och gör ett gediget arbete, men han saknar totalt kreativitet och skapar egentligen ingenting när han är på isen. Om vi exempelvis jämför med Brian Gibbons har han en xG/60 på 0,96. Där kan vi räkna med att målen kan börja ramla in då och då i alla fall. Tysken Kühnhackl har en xG/60 på 0,37. Han förväntas alltså inte göra mål speciellt ofta. Skellefteå har alltjämt en ganska tunn forwardssida och det kanske kan rädda Kühnhackl, som hittills gjort 0+1. Samtidigt blir jag inte förvånad om det tvåårsavtal han skrev bryts, och han i stället skickas till något lag i den tyska ligan med motiveringen att han "vill ha en plats i den tyska OS-truppen och därför vill ha en roll och en speltid vi i Skellefteå AIK inte kan erbjuda just nu" . Typ. Jag har i alla fall ytterst svårt att se att han blir kvar kontraktstiden ut. Tom Kühnhackl. Bildbyrån , Brynäs Det har kommit in ett gäng nya målvakter till SHL. Flera av dem, som och , har varit positiva överraskningar. har också spelat upp sig och är i kanonform. Veini Vehviläinens form har gått åt helt andra hållet. Han gör någon "idioträddning" här och där men följer upp det med rent obegripliga tavlor. Han är extremt flaxig i sitt målvaktsspel och positionsspelet känns allt annat än stabilt. Ifjol räddades Brynäs ofta av sitt målvaktsspel, trots att laget i övrigt spelade dåligt. Den här säsongen har laget ofta spelat bra men man har bortsett från premiären mot Frölunda inte fått de matchavgörande räddningarna från Vehviläinen. Jag tror det krävs mycket för att Brynäs ska göra sig av med den tidigare stortalangen. Dels för att man inte direkt har en backup som är redo att ta förstaspaden, och dels för att Vehiviläinen och tränaren Mikko Manner har en ganska lång historia ihop. Men hittar Brynäs rätt målvakt på marknaden är jag inte helt främmande till att man gör sig av med antingen Vehviläinen eller Andrén. Kanske kan den tidigare Brynäsjunioren göras tillgänglig och tas in i stället? Veini Vehviläinen. Bildbyrån WILD CARD: , Växjö Den enda spelaren på listan som inte är ett regelrätt nyförvärv. Calof anslöt ju redan under förra säsongen - men jag tar med honom ändå då han är ett så otroligt intressant fall. Han är på ett sätt ett rejält långskott utifrån att Calof sitter på ett kontrakt med Växjö till 2024. Det där kontraktet har varit vida omdiskuterat ända sedan det skrevs, eftersom han så kapitalt har floppat efter att kontraktet skrevs. När avtalet signerades var Andrew Calof SHL:s hetaste spelare. Sedan dess har han under stundom inte ens platsat i Växjös lag. Den här säsongen har inletts som den förra avslutades. Andrew Calof har gjort 1+1 på sju matcher och istiden har varit varierande. Senast spelade han faktiskt över 19 minuter, men han har också spelat matcher med ensiffrigt antal minuter. Hans underliggande siffror är inte heller sådär jättelovande och pekar väl inte direkt mot att Calof kommer få en större roll och att målen kommer börja komma. Speciellt inte sedan Tobias Rieder anslutit till laget. De spelar visserligen med olika klubbfattning och kanske inte konkurrerar om direkt samma position - men det är ändå en ny ytterforward som kommer in och breddar truppen. Det där kontraktet till 2024 gör att Andrew Calof nog åtminstone blir kvar säsongen ut. Men han är ett så pass intressant fall att jag ändå vill skriva om honom. Andrew Calof. Bildbyrån Bubblare: , Oskarshamn (skadad - kommer han tillbaka?), , Örebro, , Malmö VECKANS LAG , Leksand , Leksand - , Luleå , Växjö (2) - Linus Omark, Luleå - , Malmö Marcus Sylvegård. Bildbyrån 14 lag - 14 tankar Brynäs: Sex raka förluster - och en defensiv som läcker som ett såll. Brynäs hittar vägar att förlora trots att man ofta gör helt okej insatser. Som jag var inne på ovan kan mycket härledas till målvaktsinsatserna. Både Vehviläinen och Andrén ligger i botten i de flesta statistiska kolumnerna. Vehviläinen är, exempelvis, sämst av SHL:s förstemålvakter när det gäller skott i skottsektorn. Han är näst sämst när det gäller GAA. I total räddningsprocent är Brynäs också sämst - med 85,99. Det kan såklart härledas till ett allmänt virrigt försvarsspel också, men målvakterna har inte direkt gjort sitt för att hjälpa laget heller. Djurgården: Jag måste säga att jag fick lite ont i magen när jag såg slå flera slag i huvudet på Luleås back . Dels med tanke på Styrmans historik med skador, men såklart också med tanke på Hollands neandertalarbeteende. Jag tycker det är skamligt att det bara blev fyra matchers avstängning för en situation när det var så uppenbart att bara den ena parten ville vara med. Jag blev sedan chockad när jag såg och hörde Niklas Wikegård och Staffan Kronwall påstå att Fredrik Styrman också gjorde fel i situationen. Tänk om vi använde oss av den retoriken utanför ishockeyn också... Hur bra hade det låtit? Peter Holland. Foto: JESPER ZERMAN/Bildbyrån. Frölunda: är fruktansvärt bra. Han spelar så moget, förståndigt och har redan nu spetsegenskaper som säkert gör andra backar i ligan avundsjuka. Den utveckling han haft sedan förra säsongen är enorm - och som känslan är nu kommer han spela i NHL redan nästa säsong. Men framför allt kommer han definitivt kunna vara dominant i vinterns JVM. Och förstås: Hjälpa Frölunda gå riktigt långt i vårens slutspel. Färjestad/Rögle: Om Peter Hollands matchstraff var korrekt var och Leon Bristedt något helt annat. Jag tycker ärligt talat att det var direkt larvigt att det blev matchstraff. Och där fick vi också bevis för att fler videogranskningar inte alltid leder till fler rätta beslut. Leksand: Leksand tog i veckan in Tobias Ekberg från Djurgården och det känns som en klockren värvning på alla sätt och vis. Jag gillade verkligen Ekberg under hans tid i Malmö och trodde på succé i Djurgården men utfallet blev i stället något annat... Eller? Ja, det är klart det blev ett misslyckande för alla inblandade parter i slutändan - men ser vi till hur Ekberg spelat har han faktiskt varit bra även i Djurgården. Den här säsongen gick allt liksom fel, och han blev en defensiv back i stället för en spelande sådan. Men jämför vi säsongen 19/20 med 20/21 ser vi att han var bra även ifjol. Och i ett Leksand med ett extremt tydlig spelsystem tror jag han kommer bli mycket nyttig. En smart värvning. Skärmdump Betterthanamonkey.com. Linköping: Exakt vad hände här?! Luleå: Jag hade glädjen att få bevittna den här läckerbiten på plats. "En Forsberg", som Brynäs tränare Mikko Manner sa. Finare beröm kan man nästan inte få. Malmö: Tobias Ekberg får ändå ursäkta. Förra veckans största värvning var såklart , som återvände "hem" till Malmö. I Händemark får Malmö såklart en av ligans bästa centrar - men han ger dem också ligans kanske bästa centerdjup. , , Fredrik Händemark, / håller absolut, absolut toppklass. De allra flesta av dem är också ansvarstagande tvåvägscentrar som inte bara bidrar offensivt. Malmö ser allt mer ut som en smygare till att kunna gå en bit i ett slutspel. Oskarshamn: Thomas Fröberg är på något sinnbilden för den moderna hockeymänniskan. Han gästade i veckan Studio Oddset Hockey, där jag också var gäst, och vi pratade bland annat om statistik. När siffrorna inte visade det han ville se - då gillade han inte statistik. Han sa det förstås med glimten i ögat och det ska väl inte tas för allvarligt egentligen - men han är knappast ensam (varken hos hobbytyckare eller personer som jobbar med ishockey på daglig basis) att tänka åt det hållet. Hur som helst har Fröberg gjort ett enormt bra jobb under sin tid i Oskarshamn. Och jag säger det nu: De är fan bra på riktigt. Det här är ett lag som kommer spela slutspel. Skellefteå: Litegrann i skymundan har verkligen fått ett genombrott på SHL-nivå den här säsongen. Med nio poäng på tio matcher är han tvåa i Skellefteås interna poängliga - och på god väg att krossa förra säsongens poängskörd på 9+15. Det noterbara är att han bara matchas cirka en halvminut hårdare per match den här säsongen. Dessutom är han bäst av alla i laget i lika styrka, med sex poäng. Jonathan Johnson. Foto: Bildbyrån/Ola Westerberg Timrå: På torsdag kommer mycket av säsongen avgöras för Timrå, tror jag. Visst kan man skrälla och slå Frölunda redan under tisdagen, men framför allt torsdagens match mot Linköping kommer bli nyckeln för detta Timrålag. En seger där skulle kunna vända säsongen för nykomlingen, som de senaste veckorna sett allt darrigare ut. Förlusten mot Djurgården var blytung - och därför krävs det nog seger mot LHC på torsdag för att inte läget ska kännas hopplöst. Växjö: var en annan tung värvning vi fick se i veckan. Rieder är en kvick forward som säkert borde passa in bra i SHL. De senaste åren har han ofta varit kritiserad men trots det har han behållit en mer eller mindre ordinarie plats i NHL. Två saker jag vill ha sagt om Rieder: 1) Hans största "claim to fame" var när han gjorde 0+11 på 67 matcher med Edmonton säsongen 18/19. Som forward. 2) Nu har vi faktiskt tre tyskar i SHL. Är det en -effekt? Vill alla tyskar till Sverige nu?! Örebro: Örebro förlängde i veckan kontraktet med . Sjukt smart! Eklind har tagit jättekliv jämfört med ifjol då han var ojämn och blandade och gav alldeles för mycket. Att man redan nu säkrat upp honom till 2024 får anses vara mycket vettigt. Jag gillar Eklind och tycker han är härligt "oöm" - och blir inte förvånad om han får ett riktigt jättegenombrott antingen under den här säsongen eller kommande säsong.

Måns Karlsson: Importerna som kan tvingas bort

Månadsvis

Årsvis

Senaste Nytt

Världsmästare i två kavajer - Curre Lindströms unika resa

Svenskamerikanen lämnar - tillgänglig

Spelet bakom monsterkontraktet: "Väntade inte"

Klar för nykomlingen: "Blir en viktig tillgång"

Lycksells scoutrapport: "Riktigt duktig"