Denna lördag har jag hunnit med tre saker: Jag har kollat på Gävlebocken, jag har druckit Gevalia och jag har varit i klassiska Monitor ERP Arena (namnet har en bit kvar innan det når klassikerstatus) och kikat på ishockey. Om jag inte varit klassad som en Gävlebo under mina tidigare sex år i staden lär jag åtminstone ha klassats som det idag.
Bocken mår bra och kommer, om den står kvar även i år, göra det för fjärde året i rad. Det vore rekord. Gevalia tuggar väl också på och är alltjämt ett av Sveriges starkaste varumärken.
Men Brynäsaktien sjunker för varje år som går. Desktop ad in article Mobile ad in article
Det verkar knappt spela någon roll vad de gör. Just nu har de en stark organisation, de plockade in en av Sveriges bästa tränare och han har i sin tur fått plocka in det team han vill ha runt sig. Dessutom har Brynäs, trots pandemin, fått ihop ett skapligt lag med med flera riktigt namnstarka spelare i truppen. På pappret är det kanske till och med deras starkaste bygge sedan finalvåren 2017, då Brynäs ju till och med hade råd att ha skyttekungen Nick Johnson helt utanför truppen och ändå leverera stordåd.
JU SNABBARE - DESTO BÄTTRE?
Men det fungerar inte den här hösten heller. Visserligen är det betydligt lugnare kring klubben än det varit under de senaste krishösterna. Den här gången vrålas det inte på att det ska sparkas tränare eller spelare, de flesta tycks ändå (med all rätt) vilja ge Peter Andersson mer tid. Så, om det varken funkar med rätt tränare eller spelare, vad ska Brynäs då göra för att nå resultat?
Det finns egentligen bara en lösning.
Någon måste bränna ned bocken.
Som jag var inne på har bocken stått kvar 2017, 2018, 2019. De säsongerna har Brynäs en tiondeplats och två tolfteplatser. Säsongen 16/17 gick de till final. Den vintern firade Gävlebocken 50 år och firades med pompa och stått.
Sen brände någon ned den några timmar senare.
Senast bocken brändes ned gick det bra för Brynäs.Bildbyrån
Sedan bocken smälldes upp, vintern 1966, har Brynäs vunnit elva SM-guld. Vid nio av de gulden har bocken förstörs. Vid tre av lagets fyra senaste guld har den dessutom bränts upp, eller på andra sätt förstörts, väldigt snabbt. Under guldsäsongen 1979/1980 eldade någon upp bocken redan innan den hade hunnit sättas upp officiellt. Under guldsäsongen 92/93 förstördes bocken den åttonde december, alltså efter en dryg vecka. 2011/2012 brändes den ned den andra december. Vid det fjärde guldet man tagit de senaste 40 åren, säsongen 98/99, dröjde det till den elfte december.
Men brändes ned, det gjorde den. Desktop ad in article Mobile ad in article
DÄR SER JAG EN LJUSNING
Kanske måste helt enkelt bocken offras för att Brynäs ska nå framgång. Den här lilla stan är inte tillräckligt stor för dem båda. Kanske är det ingen slump att Brynäs storhetstid sammanföll med att bocken började resas varje år - men också brändes ned, stals, sparkades ned och blev påkörd.
Lite som Brynäs herrlag blivit under åren bocken stått kvar, alltså.
Om jag ska slå an en seriös sträng i den här texten vet jag ärligt talat inte vad Gävlelaget ska göra för att få ordning på saker och ting. Efter en säsongsstart som var totalt nattsvart, rent spelmässigt, ser jag ändå en ljusning i spelet med puck. Spelet utan densamma är dock mer eller mindre lika dåligt som för två månader sedan. Sättet de spelar totalt utan självförtroende, hamnar på efterkälken och ofta hamnar i knät hos Samuel Ersson skvallrar inte direkt om ett lag som är på väg uppåt. När jag ser Brynäs ser jag en Anton Rödin som mest åker runt och är arg, jag ser en Noel Gunler som försöker och försöker men bara hamnar på utsidan, jag ser en Simon Bertilsson som tappat tajmingen i sitt defensiva spel och spelare som Patrik Berglund, Linus Ölund och Emil Molin ser jag nästan inte alls. I alla fall inte i fem mot fem.
De spelare som känts farligast de senaste matcherna är faktiskt backen Marcus Björk, som i alla fall försöker komma med egna initiativ, och den oväntade poängkungen Jaedon Descheneau.
Marcus BjörkBildbyrån
FINNS BARA EN SAK ATT GÖRA
Peter Andersson talar hela tiden om att man måste ha tålamod. Att han önskar att Brynäs hade kommit längre på sin resa, men att det också kommer ta tid. Och nej, det finns ingen anledning för Brynäs att fundera på någon sorts tränarförändring. De ska hålla fast vid Andersson, om det så innebär att man hamnar i HockeyAllsvenskan till slut. Jag tror han är rätt man på rätt plats. De har dessutom snart sex (!) raka hemmamatcher med spel i Gävle tisdag, torsdag, lördag, tisdag, torsdag, lördag. Där har man en dunderchans att plocka poäng och närma sig lagen på slutspelsplats. Desktop ad in article Mobile ad in article
Men fortsätter förlusterna läggas på hög, fortsätter man vara fast förankrade i botten och fortsätter man svaja i spelet finns det kanske bara en sak för Peter Andersson att göra:
Han måste bränna ned Gävlebocken.
OBS! Jaguppmanaringentillattpåriktigtbrännanedbockenellerpånågotannatsättförstöraden.
