Ja, den . När jag flyttade till Stockholm för några år sedan gjorde jag det till en helt omöblerad lägenhet. Jag köpte mig en soffa, en säng, ett skrivbord och en tv-bänk, men eftersom jag har den icke så charmiga vanan att alltid äta frukost och middag i soffan, och dessutom inte är nämnvärt intresserad av inredning, var jag inte speciellt aktiv i sökandet efter ett matbord till köket. Men så en dag, i början av november 2017, skickade min kollega Måns Karlsson en länk i vår gruppchatt. Länken gick till en Blocket-annons med den oemotståndliga rubriken ”Wayne Gretzkys matsalsmöbel”. På två sekunder omvandlades jag från en ”det-billigaste-på-Ikea-duger-för-mig”-person till en ”om-jag-inte-är-ägare-till-just-det-här-bordet-inom-kort-är-mitt-liv-ett-stort-misslyckande”-person. Jag kontaktade Eva, som lagt ut annonsen, och fick det glada beskedet att bordet fanns kvar och att hon gärna sålde till det någon som var hockeyintresserad. En vecka senare fick jag transporthjälp av en vän och bordet landade till slut hemma i mitt kök. Jag gick på moln. Desktop ad in article Mobile ad in article Bordet är tungt som attan, med snidade ben och med tillhörande iläggsskiva. Ett redigt bord. Stolarna har sittvänliga former och träet är gyllenbrunt. Om det är ett ”snyggt” bord kan jag, som ni förstått sedan tidigare i inlägget, inte svara på. Det är ett bord. Wayne Gretzkys bord. Trodde jag. I januari 2018 skrev jag ett mail till Eva för att meddela att jag trivdes bra med bordet och att jag gärna skulle vilja skriva om hur det hamnade hos mig. Hon berättade för mig att det skett ett misstag, att det inte alls var Wayne Gretzkys bord – utan Ray Bourques. Desktop ad in article Mobile ad in article Eva hade köpt bordet av sin före detta granne , som spelade med Bourque under sina fem säsonger i Boston Bruins (1985-1990). På en fest hemma hos Michael, i deras bostadsområde utanför Stockholm, hade Evas pappa missuppfattat att bordet tillhört Gretzky. ”Oklart om Michael skojade med min pappa, eller om min pappa själv blandade ihop spelarna” , sade Eva, som själv blev lite besviken när hon fick de nya uppgifterna. Ray Bourque i Boston Bruins tröja. Foto: Bildbyrån "KANSKE HADE CAM NEELY SPILLT MJÖLK PÅ BORDET..." Så vi har nu rett ut att det inte var Gretzkys bord, utan Bourques. Men hur sjutton hamnade det i Sverige? Var det verkligen sant? Var det inte bara en förhärligad historia som vi vill ska vara sann så mycket att vi inte gräver mer i den för att undvika krossade hjärtan? Något nervös, krossade hjärtan är fasen inte kul, tog jag kontakt med Michael Thelvén som idag bor i Jupiter, Florida. Han mindes bordet väl. Desktop ad in article Mobile ad in article ”Det var så att när jag kom till Boston så köpte jag ett hus, och hade givetvis inte så mycket möbler. Därför fick jag en hel del av Ray, bland annat din köksmöbel. När jag sedan flyttade hem till Sverige så hängde en del av dessa med”, sade Michael. Det var alltså sant. Det var Ray Bourques bord som stod i mitt annars så tragiskt inredda kök. Min hjärna varvade upp. Scenarion om sena pokerkvällar med Ray och Bruins-grabbarna fyllde tankarna. Kanske hade han en signaturrätt som han bjudit familjen på vid det där bordet, kanske hade spillt mjölk på det när de suttit och pratat om livet in på småtimmarna. Kanske… kanske hade självaste Stanley Cup fått vila på det stabila träet när Ray leende stod bredvid och knöt slipsen inför festligheterna under sin dag med bucklan? Michael Thelvén hade tyvärr inget specifikt minne som kunde vara grund till min tänkta dokumentär ”Ray, matbordet och historierna”. Bordet följde med mig till mitt nya hem Göteborg och mina fantasier lever vidare. Kanske får jag nån gång höra om vad bordet betytt för Ray, kanske minns han det inte ens. Men för mig är det den finaste möbeln i min annars så själlösa lägenhet. Och nu äter jag alltid frukost i köket. Desktop ad in article Mobile ad in article
