KÅGSTRÖM: Mångmiljonärer och superstjärnor – men också människor

{{ PAYWALL LIMIT }} har egentligen ingenting att vinna på att taden här kampen. Inte personligen, i alla fall. Han har hundra miljoner skäl till att bara hålla truten,precis som många föregångare valt att göra och säkerligen kommer att göra i framtiden. Det tenderar att kosta mer än vaddet smakar att säga vad man tycker, nämligen. Robin Lehner är emellertid inte som alla andra. Han tänkerannorlunda. Han gick inte ut med sina frispråkiga inlägg på Twitter dengångna helgen för att få fler röster i någon slags popularitetstävling. Han harinte försökt normalisera samtalen kring mental ohälsaför att få sinaextra sekunder i rampljuset. Han gör inte det här för någon annan. Han gör det här förden yngre generationen. *** Stigmatiseringen kring mental ohälsa är, tack och lov, intelängre vad den än gång har varit. I torsdags meddelade spelarfacket NHLPA att MontrealCanadiens stjärnmålvakt frivilligt valt att ansluta tillspelarfackets assistansprogram. Prices fru, Angela, indikerade senare att hennes make beslutat sig för att ansluta till programmet för att få hjälpmed sin mentala ohälsa. Spelare i NHL kan från utsidan se ut att ha allt. Man harpengarna, husen, bilarna, familjen och all lyx och flärd som vanliga ”Svenssons”bara kan drömma om. Och så är det också, på sätt och vis. Men det finns även en annan sida av myntet. Att vara firad stjärna i Montreal innebär också att du bären monumental press på dina axlar. Om stundom kan jag tänka mig att det stjälper mer än det hjälper en hockeyspelare i Canadiens att spela i en tryckkokare likt Bell Centre. Drygt två veckor innan Prices beslut att söka hjälp för sinmentala ohälsa valde lagkamraten att berätta om sina mångårigaproblem med ångest och sömnproblemnen som tillkommit till följd av det. Han tvingades kliva bort från sporten i vårasoch fanns inte med när laget jagade Stanley Cup-titeln framåt sommarmånaderna. Det gjorde inget för Jonathan Drouin. När han återanslöttill laget inför den här säsongen gjorde han det gladare och mer välmående ännågonsin. I slutändan är det vad som är allra viktigast. NHL har tidigare haft problem med mental ohälsa. Vem minnsinte den mörka sommaren 2011 där inte mindre än tre NHL-spelare tragiskt nogvalde att avsluta sina liv i förtid till följd av den mentala ohälsa de brottades med? Detblev en väckarklocka för spelare, ledare och personer i maktpositioner inomligan. Att Carey Price nu väljer att ta ett kliv åt sidan för attfrämja sin mentala hälsa är egentligen inte mer ett steg åt sidan än ett stegframåt. Att han väljer göra det när han behöver hjälp och inte innan det är för sent. Miljontals och åter miljontals människor brottas med mental ohälsavärlden över och kan människor se sina hjältar, sina största förebilder, ta sinmentala ohälsa på allvar så kan det förhoppningsvis uppmuntra dem att söka denhjälp som finns tillgänglig. Glädjande nog har Prices beslut att ta ett kliv åt sidan bemötts med uppmuntrande ord i majoriteten av fallen. I slutändan är detta faktiskt en fråga om liv och död, en frågabra mycket större än när Carey Price kan tänkas vara tillbaka mellan stolparnai Montreal Canadiens. Robin Lehner, Jonathan Drouin och Carey Price må vara mångmiljonäreroch superstjärnor – men de är också människor. *** Robin Lehner har inte dragit sig för att lyfta ämnen som han ansett vara viktiga. Det har kvittat om de uppfattas som känsliga eller tabubelagda. Den senaste tiden har Lehner återigen fått finna sig att ståi vad som kan beskrivas som en smärre mediastorm. Lehner har ridit ut till försvar till sin tidigare lagkamrat och dennes minst sagt infekterade situation med Buffalo Sabres. Storstjärnanplågas alltjämt av den diskskada i nacken som han ådrog sig förra säsongen, därhan, tillsammans med sina läkare, vill genomgå en diskoperation som aldrigtidigare genomförts på en NHL-spelare och en operation som inte godkänns avSabres läkarteam. Robin Lehner är inne på att NHL-klubbarna är villiga att offraspelarnas hälsa för sin egen vinnings skull. Han gav exempel på hur klubbardelat ut receptbelagd medicin till spelare för att hjälpa dem att somna, blandannat. Benzodiazepiner nämndes, vilket är en beroendeframkallande medicin som på både fysisk och psykisk hälsa. Det är lätt att förstå att detta är en fråga som RobinLehner brinner för. För tre år sedan som var så pass allvarliga att de var nära att leda tillsjälvmord. Det är aktningsvärt att Robin Lehner går ut och tar sin föredetta lagkamrats parti i en fråga som knappt någon annan spelare vågat röra ieller ha en offentlig åsikt i. Han är ruskigt obekväm för ligan och dessklubbar och för det förtjänar han tonvis med respekt. Han gör inte det här för någon annan. Han har allt attförlora, egentligen. På sätt och vis går det säga att han sätter sin egenkarriär på spel med att gå ut med sina uttalanden, attacker om man så vill, ochsjälv öppna upp om sina mentala utmaningar. Robin Lehner bryr sig inte om sig själv. Han vill att andraska slippa gå igenom det helvete han själv tvingades gå igenom för att stå därhan står i dag. Han vill stå enade med sina kamrater i frågor som inte rör nyaoffsideregler eller storlek på plockhandskar. . Han gör detta för framtida generationer av hockeyspelare. Det ska vi vara väldigt tacksamma för.

KÅGSTRÖM: Mångmiljonärer och superstjärnor – men också människor

Månadsvis

Årsvis

Senaste Nytt

Nära sista spetsen: "Vi har inget dåligt kapital"

NHL:s svenska All Star-lag - 1990 till 1999

Klar för AIK: "Jag kommer hit för att vinna"

Färjestad gör klart med OS-forward

HA-profilen klar för tredjeligan