Hockeysverige-panelen: Vem blir näst på tur att sparkas?

Importerna pekas ut - kan bli näst på tur att sparkas. Blir Thomas Paananen kvar i Västerås? Vem kan ta över? Hårda orden: “En skam för svensk ishockey” Vem kommer vara bäst: Loui Eriksson eller Niklas Hjalmarsson? Panelen nästan överens: Han blir nästa svensk i Hall of Fame. {{ PAYWALL LIMIT }} Loui Eriksson gör under lördagen comeback i Frölunda. Niklas Hjalmarsson gör comeback i HV71 på torsdag. Vem av veteranerna kommer lyckas bäst i SHL? Uffe Bodin: Även om inte spelat på länge bedömer jag hans utgångsläge som mer gynnsamt. Han kommer in i ett lag som skriker efter defensiv stabilitet och ledaregenskaper. Det är två saker som jag är övertygad om att han kommer att ge HV71. kommer å sin sida in i ett lag i behov av en offensiv injektion. Det är jag inte övertygad om att han vid 37 års ålder kan erbjuda Frölunda. Simon Eld: För mig känns som det enkla svaret här. Gjorde ändå 19 poäng så sent som förra säsongen i NHL. Jag blir inte förvånad om han motsvarar förväntningarna och bidrar med strax under 15-20 poäng på Frölundas 34 återstående matcher. Men, med det sagt tror jag att Hjalmarssons betydelse för HV71 kommer vara större än Louis i Frölunda. Jag har en känsla av att det kommer ge ett välbehövligt lyft och därmed ses som en bättre värvning när säsongen summeras. Robin Olausson: Loui Eriksson är lite av en osäker värvning och jag skulle säga att man inte riktigt vet vad man kan förvänta sig av honom, jag tror inte han är lösningen på alla Frölundas problem just nu. Men Niklas Hjalmarsson i HV71 tror jag kommer bli otroligt viktig. Han kommer stabilisera HV:s försvar och låta de lite mer offensiva backarna, Emil Andrae, Joey LaLeggia och Eric Martinsson, bidra i anfallen medan Hjalmarsson håller rent i egen zon. Det är en värvning som kan vara skillnaden mellan att HV åker ut ur SHL och undviker kval helt och hållet, så stor betydelse kommer Hjalmarsson ha om allt slår väl ut. Ronnie Rönnkvist: Det är såklart inte bara att kliva in matchotränad och dominera i en av världens bästa ligor. Det har vi sett Marek Hrivik som ett levande exempel på. Både Hjalmarsson och Eriksson är fantastiska hockeyspelare. Dessutom är båda lagen i stort behov av en injektionskick - men som svar på frågan tror jag Niklas Hjalmarsson kommer vara mest betydelsefull för sitt lag, medan Loui Eriksson kommer vara en bra kick för Roger Rönnbergs gäng. Rasmus Kågström: Jag tror att kommer att få bära ett större ansvar i HV71 än vad Loui Eriksson kommer att få göra i Frölunda. Med sin fysiska förmåga kommer det inte dröja länge förrän Hjalmarsson är redo att logga stora minuter i ett HV71 som verkligen är i behov av förstärkning i försvaret. Eriksson kommer säkerligen göra fler poäng än Hjalmarsson när allt kommer omkring, men det går ju inte riktigt att mäta hur väl de lyckas bara genom att kolla poängproduktionen. Båda har varit i en nedåtgående spiral de senaste åren och Hjalmarsson har inte heller spelat sedan våren 2021, vilket så klart gör honom svårbedömd, men jag tror att han kommer att ha en större inverkan på HV71 än vad Loui Eriksson har i Frölunda, om det är något slags svar på frågan. Martin Jansson: Niklas Hjalmarsson lyckas bäst av den enkla anledningen att hans framgångar inte kommer att mätas i poäng. Backgeneralen kommer att bedömas efter sin förmåga att täcka skott och vara en defensiv närvaro i ett skakigt HV71, något vi alla vet att han klarar av. Loui däremot kommer in och ska vara en spelare som är delaktig i offensiven, och spelar man med Ryan Lasch väntas och ska det komma poäng… Måns Karlsson: I den mån det går att jämföra en defensiv back med en tidigare poängspruta måste jag säga att Niklas Hjalmarsson var en bättre hockeyspelare under sin prime, än vad Loui Eriksson var. Med det sagt har vi genom åren sett att det inte är helt enkelt för åldrande defensiva backar att sätta avtryck i SHL - och Hjalmarsson har trots allt inte spelat hockey på ett och ett halvt år medan Loui Eriksson “bara” gått sju månader utan matchspel. Känslan är dock att Hjalmarsson kommer sätta större avtryck i SHL än Loui. Men jag hoppas att Loui Eriksson får fart på sin produktion igen. I så fall blir han en attraktion i SHL. Loui Eriksson. Foto: Bildbyrån. Många finska spelare har haft det tufft. Petrus Palmu har varit petad i Örebro och Oula Palve har varit petat i Brynäs. Kristian Vesaalainen och Veini Vehviläinen har redan lämnat. Under torsdagen sparkades dessutom amerikanen Stefan Matteau från Linköping. Vem blir egentligen nästa importspelare att lämna SHL? Uffe Bodin: Det tisslas och tasslas om att kan vara på väg bort från HV71. Det är rimligt av flera anledningar. För det första har han inte levererat i närheten av förväntningarna, men samtidigt behöver HV frigöra löneutrymme med tanke på de spelare man plockat in sista månaden. Simon Eld: Jag tror varken Palmu eller Palve är kvar i sina klubbar när säsongen är slut, men vem blir först? Här handlar det väl mer om vilka alternativa ersättare man kan hitta och vad det finns för intresse för Palmu och Palve på marknaden. Båda kontrakten går ut 23/24, men jag tror helt enkelt att Palve är villig att stanna och jobba sig in i laget igen, medan Palmu helst återvänder till Finland för att hitta tillbaka till sitt rätta jag. Samtidigt kan även skador öppna för Palve på kort sikt, inte minst då haltade av isen i matchen mot Malmö och missar lördagens match. Robin Olausson: Jag har svårt att se att kommer bli kvar i Örebro mycket längre. Han har inte alls motsvarat förväntningarna och har varit petad flera gånger. Jag ser inte hur han ska kunna ta sig tillbaka in i laget ordentligt och det känns som han blir näste att försvinna. Ronnie Rönnkvist: Känns inte rätt i magen att hänga ut importer på det sättet. Rasmus Kågström: Den givna gissningen här måste väl vara , då han ju knappt fått spela något i Örebro den senaste tiden. Givet hans rykte i Finland lär det finnas flertalet intresserade klubbar i Liiga och varken Örebro eller Palmu tjänar på att ha honom på läktaren. Frågan är hur mycket pengar Palmu är beredd att lämna bakom sig för att bryta kontraktet med Örebro för att flytta hem till Finland igen? Martin Jansson: Med en ökande lönekostnad tror jag att HV71 kommer att börja se över truppen. Det har redan börjat pratats om att , som av allt att döma, bär en saftig lön kan vara på väg bort. Och varför inte. Han har inte levererat som den tilltänkta toppspelaren han är. Måns Karlsson: Det borde egentligen vara Petrus Palmu, men Örebros skador på forwardssidan gör att de nog inte har “råd” att släppa honom riktigt än. Jag tror ligger illa till. Nu när Växjö fått tillbaka och ser jag inte riktigt någon bra roll för honom. kan också ligga i riskzonen. Stefan Matteau hamnade i Tyskland. Foto: Bildbyrån. Det har stormat kring Västerås. Är Thomas Paananen rätt person att leda dem framåt? Om inte, vem borde ta över? Uffe Bodin: Hårdsatsningen som initierades inför förra säsongen har inte gett några imponerande resultat, så nog måste man börja överväga en förändring i det här skedet. En lämplig ersättare är svårt att peka ut då utbudet inte känns jätteattraktivt. Simon Eld: Jag förstår att förväntningarna höjdes inför säsongen. Men hur många fler poäng borde de tagit på sina matcher hittills? Fem kanske, enligt mig. Hade denna storm inte uppstått tror jag Paananen hade kunnat fortsätta leda laget. Nu ser situationen ohållbar ut. Styrelsens flört med Håkan Åhlund måste sluta med ett tränarbyte. Vem kommer in? Jag tror just Åhlund skulle vara en bra ersättare, men hade det varit möjligt för parterna att komma överens hade det nog redan skett. Robin Olausson: Västerås har svajat för mycket och inför en match vet man aldrig om de kommer spela kanonbra och se ut som en toppkandidat eller om de kommer kollapsa fullständigt och knappt ens verka som ett slutspelslag. Det ansvaret ligger väl ändå på tränaren. Thomas Paananen är en kompetent tränare och har gjort ett bra jobb med att få Västerås att lyfta uppåt men jag tror inte han är den som kommer leda dem till SHL, vilket är klubbens ambition. Samtidigt är det ohållbart att ha kvar honom efter att klubben blivit påkomna med byxorna nere då de intervjuade för jobbet utan att ha sparkat Paananen först. Jag tror att ett tränarbyte behöver göras men det finns inte mycket på marknaden. Johan Lundskog vore det bästa tillgängliga namnet men det känns inte realistiskt. Pelle Gustafsson har gjort det väldigt bra med lilla Dalen i Hockeyettan och vore redo för större uppdrag men jag tror inte han är rätt man här och nu för ett så stort jobb som Västerås. Om Paananen får lämna så känns det som att det troliga blir att VIK kör en temporär lösning ett tag för att sedan söka efter en ny tränare inför nästa säsong då det troligtvis finns fler namn tillgängliga på marknaden. Ronnie Rönnkvist: är en mycket komptent tränare. Kanske är det dags att han går vidare uppåt i hierarkin. SHL-tränare i något lag kommande säsong? Assisterande Förbundskapten till Sam Hallam? Han och kanske skulle byta plats. Då tror jag Västerås skulle vara i SHL inom en treårsperiod. Rasmus Kågström: Det faktum att Paananen fortfarande är tränare i Västerås måste även skvallra om vilka kandidater som finns tillgängliga på marknaden just nu. På rak arm är det svårt att plocka fram intressanta och trovärdiga kandidater, men det hade varit intressant att se hur en sån som hade fungerat i en hockeyallsvensk huvudtränarmiljö. Nu har han en tillfällig tränarroll i Linköping, men berättade för mig när vi pratades vid för några veckor sedan att han ville hitta något långsiktigt. Kan den långsiktigheten finnas i Västerås, kanske? Martin Jansson: Att göra sig av med Thomas Paananen skulle kanske vara den kortsiktigt bästa lösningen för Västerås. Men helt ärligt, har man någon chans att ta sig upp den här säsongen? Många av nyckelspelarna som exempelvis och tror jag kan komma att fundera på sin framtid i klubben vid ett eventuellt tränarbyte. Något jag tror skulle skada klubben mer än den kortsiktiga fördelen att bli ett lite bättre lag den här säsongen. Måns Karlsson: Jag gillar Paananen och det jobb han gjort för Västerås ska inte underskattas. Med det sagt lever han på lånad tid i Västerås nu. Laget har stagnerat och faktumet att klubbrepresentanter redan träffat Håkan Åhlund vittnar om att Paananen kommer försvinna när tillfälle ges. Vem som ska ta över? Det är ju just det som är problemet. Det finns ingen given ersättare. J20-tränaren ligger sannolikt närmast till hands. Håkan Åhlund och Västerås har träffats. Foto: Bildbyrån. Göteborg och Almtuna har redan dragit sig ur SDHL och NDHL den här säsongen. Vad behöver svensk hockey göra, för att även damhockey ska överleva och utvecklas? Uffe Bodin: Det lite uppgivna svaret är att de antagligen behöver ha en elitorganisation i ryggen, både vad gäller ekonomi och struktur. Det finns mycket att vara imponerad över i arbetet Janne Mellgren bedrivit i Göteborg, men det är svårt att få den verksamheten att lyfta på elitnivå utan ekonomiska muskler. SDHL:s framtid kommer att handla nästan uteslutande om klubbar som backas upp av starka organisationer. Simon Eld: Det har varit mycket prat om antalet lag och jag tycker det är ett bra ställe att börja på. Frölunda kommer gå upp i SDHL, men samtidigt borde serien skäras ner till åtta lag enligt mig. Därefter kommer den stora utmaningen. Nivån i NDHL måste höjas. Investera i att få fram fler duktiga ledare, även på den lägre nivån. Det ska vara en bra liga att utvecklas i och inte något du bara passerar på vägen till SDHL. Även här kanske man måste ändra på seriesystemet för att glappet mellan lagen ska bli mindre. Robin Olausson: Det är en väldigt stor och komplex fråga. Jag tror inte det finns någon ”quick fix”. Men fler lag behöver starta och satsa på sina damlag. Jag förstår att väldigt få kan göra som Frölunda har gjort men hos en del klubbar bör det finnas resurser för att bidra till stärka damhockeyn. Men klubbarna behöver också satsa på flickverksamheten och att ha juniorlag även för flickor. Samtidigt behövs det sättas en stark grund med svenska spelare i ett långsiktigt arbete. Importerna kryddar ligan och kan bidra till att öka intresset men det finns också en del ”medelmåttiga” importer. Då kan man i stället satsa på svenska spelare. Det behövs fler hockeygymnasium för tjejer för att få en större bredd av spelare. Det måste bli en tydligare satsning på att få damhockeyns status att höjas, bland annat inom klubbarna själva så att de inte bara ska ses som en belastning eller som en kostnad som vi sett exempel på nyligen. Jag förstår att allt detta inte går att införa samtidigt men jag tror framför allt att det behövs ett nytt tänk för att få damhockeyn att växa. Ronnie Rönnkvist: En komplex fråga. För det första är det en skam för svensk elithockey att två lag drar sig ur på det här sättet mitt under en säsong. Det förminskar tron hos många på svensk damhockey, som är på stark frammarsch. Att svensk damhockey kommer överleva tvivlar nog ingen på, men flera saker måste göras för att utveckla den. Givetvis måste förutsättningarna ekonomisk bli mer fördelaktiga. Det går inte att bara lägga pengar på att importerna ska ha en dräglig tillvaro. Vi måste se till att våra svenska unga spelare får chansen att spela åtminstone på halvtid, men också att våra +25 år spelare kan kombinera jobb med ishockeyn på ett bättre sätt så dom orkar att fortsätta sin satsning och inte lägga upp rören på hyllan. Jag har träffat ett hundratal damspelare sedan 2013 då jag skrev min första damhockeyartikel och jag har aldrig hört någon säga att man ska ha samma ersättning som herrarna så ni där ute lägg av med det skitsnacket. Respektera, lyssna, ta in, gör en behovsanalys och jobba framåt ut efter den. Ta också vara på tidigare spelares komptens bättre och städa bort alla lycksökare som tror sig kunna kliva in och göra (misslyckade) avtryck i damhockeyn. Rasmus Kågström: Oj, det är så klart ingen liten fråga att ta i. Båda situationerna är så klart väldigt olyckliga och målar inte upp svensk damhockey i någon fin bild, direkt. Det enkla svaret är så klart att pumpa in mer pengar i damverksamheterna, men svaret är sällan så enkelt. Det handlar nog främst om att hur föreningars bild av damhockey ser ut, om det bara är ett sänke som kostar klubben massor av pengar, eller att en fungerande damverksamhet är bra på både bredd- och elitnivå för klubben och svensk hockey i stort. Där har alla föreningar, framförallt elitklubbarna, ett stort ansvar. Nu satsas det bredare av fler ekonomiskt starka klubbar som Färjestad, Skellefteå och framförallt Frölunda som verkligen vill uppåt, vilket så klart är positivt. Förändringar kan inte ske över en natt, men det känns som att svensk hockey börjat ta steg i rätt riktning de senaste åren, även fast mycket, mycket arbete fortfarande finns att göra. Martin Jansson : Svensk hockey måste få till en mer röd tråd genom damsatsningen. I en tidigare ålder måste man börja med teknikträning och att få tjejerna att bli bättre på skridskor, skjuta bättre och dribbla mer. Alla man pratar med säger att i flickhockeyn saknas det förbundsdirektiv för att utveckla tjejerna på ett mer tekniskt plan. Något står inte rätt till när de som är bäst spelar med killar för att få den bästa utbildningen. Måns Karlsson: Det behövs mer resurser inom damhockeyn. Och då menar jag inte nödvändigtvis att spelarna ska ha mer betalt. Eller ja, det är inte den första och viktigaste punkten för mig. Däremot behöver det bli mer attraktivt för de bästa ledarna att jobba inom damhockeyn. Det är på så sätt vi kan utveckla svensk damhockey. Det är på så sätt Damkronorna kommer bli bättre igen. Och i det långa loppet kommer det göra svensk damhockey mer attraktiv också för sponsorer, för TV-kanaler och så vidare. Jag tror tyvärr det är så invecklat. Och visst, det ligger till viss del på klubbarna själva. Det är tragiskt att Almtunas damlag får stryka på foten för att föreningen har ekonomiska problem. Men det ligger också på svenska ishockeyförbundet. Det är som att tiden stod stilla mellan typ 2010 och 2020 innan de insåg hur illa ställt det var med svensk damhockey. Förhoppningsvis blev Göteborgs och Almtunas avhopp någon sorts väckarklocka. Almtunaspelaren Olivia Klaa r. Foto : Ronnie Rönnkvist. Bröderna Sedin och Daniel Alfredsson valdes i måndags in i Hockey Hall of Fame. Vem borde bli nästa svensk att väljas in där? Uffe Bodin: Det uppenbara svaret är . Jag blir förvånad om inte han väljs in direkt. Även om han aldrig vann Stanley Cup lyckades han släpa ett stundtals rätt mediokert New York Rangers till höjder de aldrig skulle ha nått utan ett exemplariskt målvaktsspel. Simon Eld: Även om det skulle vara fint att se bli invald härnäst, efter allt han gått igenom, tycker jag att det känns lite för färskt. Han kommer bli invald, men det kan vänta. Jag tycker generellt att det pratas för lite om . "Zäta" var bärande i Detroit under så många år och är en profil som fler yngre spelare borde inspireras av. Jag vet att även Zetterbergs hockeykarriär inte tog slut för särskilt länge sedan, men han får min röst om jag endast får välja en. Robin Olausson: Henrik Lundqvist. Han är tillgänglig att väljas in nästa år och kommer säkerligen ta plats direkt. Sveriges bästa målvakt genom tiderna och en av NHL:s allra största profiler under 2000-talet. Han är given i Hockey Hall of Fame. Ronnie Rönnkvist: Det ska, med all rätt, krävas något alldeles extra för att komma in i Hall of Fame. Givetvis hör Henrik Lundqvist hemma där, men ska jag se det enbart svenskt och historiskt så vann både och fyra Stanley Cup var. Alltså första svenskarna att vinna det största som går i hockeyvärlden vid sidan av OS när alla dom bästa spelarna är med, Så varför inte Persson och Kallur? Rasmus Kågström: Henrik Lundqvist, utan tvekan. Hans första möjlighet att väljas in i Hall of Fame är nästa år och jag skulle bli förvånad om han inte är en av spelarna som får den stora äran att väljas in. Martin Jansson: En av Sveriges mest underskattade spelare genom tiderna, Henrik Zetterberg. Han borde hållas ännu högre i diskussionerna om de största genom tiderna. Sättet Zetterberg dominerade finalserien mot Pittsburgh 2008 är en av de bästa prestationerna någonsin av en svensk i Stanley Cup-sammanhang. Måns Karlsson: Det lär bli Henrik Lundqvist. Jag tror också Henrik Zetterberg kommer komma med, tids nog. Och efter det är det nog dags för , och . Efter dessa fem lär det dröja en bra stund innan någon ny svensk herre väljs in. På damsidan tycker jag har goda förutsättningar att väljas in som första svenska kvinna. Bröderna Sedin har valts in. Foto: Bildbyrån.

Hockeysverige-panelen: Vem blir näst på tur att sparkas?

Månadsvis

Årsvis

Senaste Nytt

KLART: Där hamnar Peter Cehlárik

Flytten som aldrig blev av: "Kunde inte gjort ett bättre val"

Nyckeln bakom "det sista utlandsäventyret"

Lämnar Nashville - efter 25 år

Därför "nobbade" Olle Lycksell SHL