Fyra klubbar vars fans har anledning att känna en viss oro

Kommer de nå upp i den slagstyrka som kan förväntas? Kommer utvecklingen att fortsätta framåt i takt med ambitionerna?
Idag har det blivit dags att syna fyra klubbar vars fans faktiskt har anledning att känna en viss oro inför kommande säsong.

I takt med att pusselbitarna faller på plats och lagbyggena runt om i Hockeyettan mer och mer börjar anta sin form går det att höja både utropstecken och frågetecken.

Idag har turen gått till funderingar kring fyra lag vars fans faktiskt har en anledning att känna viss oro.

De kommer inte bli dåliga (tvärtom är det faktiskt troligt att samtliga når Allettan), men det finns utmaningar som gör att det inte alls är självklart att de kommer fortsätta utvecklas eller nå upp till den slagstyrka som både de själva och omgivningen har förväntningar på.{{ PAYWALL LIMIT }}

TRANÅS
När det stod klart att Phil Horsky skulle ta över på tränarpositionen i Tranås var vi flera stycken som höjde på ögonbrynen och konstaterade att klubbens stomme ju inte svarat upp särskilt väl på en kravställande tränare förut. Minns hur det muttrades lite under Fredrik Mälbergs tid vid rodret trots att resultaten absolut inte skämdes för sig. Men det kanske blir en icke-fråga, för hur mycket av den där stommen blir egentligen kvar?

Den hemvävde snajpern Lukas Isaksson har redan valt spel i Tingsryd (dit han följer förre tränaren Arto Miettinen), poängsprutande Pontus Eklöf omgärdas av rykten om allsvenskt spel och det verkar vara högst oklart huruvida laglojala spetspjäser som centern Anders Skoog och backen Fredrik Lindström tänker sig en fortsättning. Trotjänarkeepern Victor Johnson har redan bestämt sig för att lägga av. Det ser med andra ord ut att bli en ganska stor spelaromsättning på viktiga positioner inför kommande säsong.

Och hur ser det egentligen ut bland nyförvärven? Flera av dem, så som Martin Lindberg (back), Ludwig Svensson Träff (forward) och Gustaf Malmkvist (back) är duktiga Hockeyettan-spelare, men kan kategoriseras in på kontot arbetare snarare en spetsproducenter. Detsamma gäller spelare som förlängt sina kontrakt. Ivar Arnesson, Casper Andersson och Oliver Nilsson är spelare som alltid lägger ner ett hederligt arbete, men kan inte förväntas gå i bräschen för någon offensiv.

Här bör det förstås anmärkas att just den här typen av spelare med arbetsmoral och attityd på papperet passar ypperligt för den hockey som Phil Horsky varit framgångsrik med, bland annat i Vimmerby. Men man kan inte bara arbeta sig till framgång, det krävs spelare som kan kliva utanför boxen och vara kreativa också. Att det väntar ett aningen nytt sätt att spela hockey i Tranås torde vara ställt utom alla tvivel och det innebär alltid lite oro bland fansen när något gammalt och invant ska bytas ut mot något nytt.