ENGLUND: Om jag var spelare i allsvenskan hade jag varit orolig

Att det råder stor osäkerhet kring framtiden och vad den har att bjuda på råder det knappast några tvivel om. Kommer den hockeyallsvenska säsongen ens att starta som planerat den 11 september? Om den gör det, kommer klubbarna få släppa in publik till sina arrangemang? Om riktlinjerna säger att man får ha publik, kommer den att vara begränsad? Om den är begränsad till, låt säga, 500 personer hur gör man urvalet över vilka som släpps in? Desktop ad in article Mobile ad in article Är det i sådana fall utbud och efterfrågan som styr för att maximera intäkterna eller kommer klubbarna värna om supporterkulturen och ”välja” sina trogna ståplatssupportrar som sedan ett decennium tillbaka innehar säsongskort? Frågorna är många och svaren är få. Eller rent av obefintliga i det läge vi nu befinner oss i. Hur världen ser ut efter sommaren när den sportsliga verksamheten ska till att startas upp i augusti kan man idag bara gissa sig till. Det finns inga givna svar. Desktop ad in article Mobile ad in article FLER SPELARE KLARA ÄN VAD SOM ÄR OFFICIELLT För att koppla detta till Hockeyallsvenskan och dess klubbar jobbas det för fullt bakom kulisserna för att säsongen ska komma igång i vanlig ordning. Grundbultarna i de flesta lagbyggen är redan satta där det viskas en hel del om att många klubbar har betydligt fler spelare klara än vad som är officiellt och kan utläsas på Elite Prospects. Att jobba på något annat sätt vore också ganska befängt då klubbarnas sportsligt ansvariga måste förbereda sig på en helt normal säsong och helt sonika bygga ett så slagkraftigt lag det bara är möjligt utefter den budget som klubben har satt. För vi vet ju, som sagt, inte hur framtiden ser ut. Därför utgår man från normaltillståndet. Visst, många klubbar har med största säkerhet tagit höjd för minskade intäkter och sänkt sin spelarbudget en aning jämfört med föregående säsong, men kommer det vara tillräckligt? Desktop ad in article Mobile ad in article Klubbarna har under sommarhalvåret, även utan denna pandemi, begränsade möjligheter till intäkter då deras huvudsakliga verksamhet ligger på is (hihi). Intäktskällorna den här tiden på året består ofta av olika arrangemang såsom sommarfester, bilbingo, sommarhockeyskolor samt diverse arrangemang som kan vara riktigt lukrativa när klubbnamnet på stadens stolthet står som initiativtagare. En klubbs spelarbudget som sattes i ett tidigt skede, när vi inte alls visste omfattningen av det här elaka viruset, var förmodligen högre initialt än vad det hade varit om budgeten satts i dag. Hur mycket höjd har de allsvenska klubbarna för att exempelvis tvingas spela sina försäsongsmatcher utan publik? Vissa klubbar kommer säkerligen klara en försäsong utan publik, men ganska snart måste man få publik till sina arenor annars riskerar kassan att sina relativt snabbt. Desktop ad in article Mobile ad in article 25 AUGUSTI – ETT KRITISKT DATUM Jag är orolig över vad som händer när vi kommer till den 25 augusti, då många klubbar har sina första löneutbetalningar till sina spelare. Hur ser ekonomin ut hos klubbarna med uteblivna intäkter på sina planerade arrangemang under sommaren, eventuella träningsmatcher som ekar folktomma och sponsormarknadens verklighet som inte alls matchar det klubbarna först estimerat? Tyvärr är jag inte helt övertygad om att alla klubbar kommer att reda ut det ekonomiska stålbad som kanske redan nu knackar på porten hos flera klubbar eller eventuellt ligger och lurar runt hörnet. Jag hoppas verkligen jag har fel när jag tror att ett gäng av ligans klubbar, under hösten, kommer tvingas kasta ut kortet som det står ”force majeure” på. Vid det här laget vet vi givetvis vad begreppet ”force majeure” betyder och om man tvingas använda sig av det gör man det för klubbens överlevnad. I det läget skulle det innebära att spelarkontrakten annulleras där spelarna antingen får söka nya uppdragsgivare eller inleda en omförhandling med klubben. Om jag var ishockeyspelare med kontrakt i ett allsvenskt lag hade jag varit orolig med tanke på detta. Ponera att du sitter på ett kontrakt med, låt säga, 20 000-30 000 kronor i månaden gånger åtta, vilket inte är helt ovanligt i Hockeyallsvenskan. Du kanske precis har flyttat till den nya staden och klubben, ett nytt boende är precis löst och din sambo kanske har sökt och kommit in på någon eftergymnasial utbildning. Om detta blir verklighet är det inte bara en tuff verklighet för våra klubbar. Då kommer det även att bli ett riktigt tufft slag för många spelare i landets andradivision i hockey. Desktop ad in article Mobile ad in article

ENGLUND: Om jag var spelare i allsvenskan hade jag varit orolig

Månadsvis

Årsvis

Senaste Nytt

Stannar - trots SHL-förfrågningarna

"Jag vill vara i världens bästa liga"

Får chansen i AIK: "Stor utvecklingspotential"

VM-guldvinnaren väljer Brynäs: "Rätt steg"

Ikonen återvänder: "Enormt hjärta för Leksand"