KRIF.Skärmdump
Södra
Klara lag: Tyringe, Borås, KRIF
På gränsen: Tranås, Hanhals, Kalmar
I Tyringe var man förmodligen på det klara med att det kunde sluta med kval när man klev in i säsongen och även om Borås hade siktet betydligt högre ställt kan det knappast vara en käftsmäll att man nu kommer få slåss för Hockeyettan-existensen med tanke på hur säsongen har sett ut. För KRIF och Tranås (om det nu blir de som rasar ner) är det desto värre. Det här är rena skräcken.
KRIF byggde förvisso ett ungt lag, men hade kvaliteter för att nå en Alletta. Ju längre säsongen har gått har det dock visat sig att årets upplaga är påtagligt bräcklig. Backsidan som skulle vara en stark lagdel är istället ett stort aber och vid deadline panikvärvade man poängbröderna Linus och Pontus Wernerson Libäck som ännu inte frälst laget. Läget är krisartat i Blekinge.
Hanhals och Kalmar skulle med en exceptionellt usel avslutning av serien kunna ramla ner i negativt kval om Tranås träffar en formtopp. Men tranorna har problem med corona, en sviktande form och måste rada upp segrar när de väl kan spela igen för att reda ut situationen. Någonstans ser det ut som en övermäktig uppgift och ett inte helt otroligt scenario är att Tranås får följa med KRIF ner i avgrunden. Det är de två på papperet klart främsta lagen i det här kvalet, men det behöver inte betyda så mycket när pucken släpps och existensen i tredjeligan står på spel.
Borås har stora problem med försvarsspelet och det återstår att se om de två sena värvningarna av kanadensarna Dalton Thrower och Shawn Boutin kan råda bot på det. Förmodligen inte. Borås har visat upp så pass påtagliga brister under säsongen att känslan är att de kommer leva farligt i ett kval.
Däremot talar ganska mycket för Tyringe. Inte enbart för att man tidigt såg vart det barkade och agerade därefter med en lång rad av transatlantvärvningar som stärkt upp laget. Tyringe är dessutom en klubb med stor vana av kvalspel och som har klarat av det förr. Man vet vad som väntar. Medan andra kommer stå där med gummiben har skåningarna en rutin i föreningen som inte bör underskattas. Det kan betyda mycket när allt ställs på sin spets.
Medan det är troligt att Borås rasar är sannolikheten alltså betydligt större att Tyringe klarar sig kvar och att västgötarna därmed får ta någon av ”storheterna” med sig ner i division 2.
Wings.Skärmdump
Östra
Klara lag: Sollentuna, Hammarby, Segeltorp, Wings
Fyra jämndåliga, eller jämnbra lag om man så vill. Det ser ut som att kvalet från den östra serien har potential att bli oerhört tätt och tight med fyra lag där det inte skiljer särskilt mycket emellan dem. Men trots det är det ändå två gäng som står ut som betydligt mer troliga att ordna saken än de övriga.
Först och främst Segeltorp som en bit in i serien presterade så pass bra att man var uppe och nosade på en play-in-plats. Sedan blev det lite turbulent när tränaren Joakim Gustafsson klev av och så var det med det. Segeltorp hittade inte riktigt flytet igen efter det, men i grund och botten är det ett lag som kan spela riktigt bra ishockey och som har betydligt fler offensivt hotande spelare än vad exempelvis Hammarby och Sollentuna har. Dessutom vilar inga större tyngder på axlarna, det är inte hela världen om man skulle åka ur.
Lite mer press är det förstås på Wings. Inför den här säsongen fick man låna en skvadron spelare från Väsby och målen var högt ställda. Arlanda-gänget skulle till Allettan. Men efter en skaplig start på grundserien fallerade allt fullständigt och eländet har i stort sett pågått sedan dess. Att det blir negativt kvalspel är en missräkning modell större. Men, det finns ett stort trumfkort som talar ganska mycket för att flygplatslaget ändå klarar sig kvar. Utöver att man har ett starkare lag på papperet än sina motståndare. Då talar jag förstås om Edvin Olofsson, AIK-målvakten som man fått möjligheten att dubbelregistrera under våren och som gjort det lysande i klubben. I de matcher där Olofsson varit närvarande har Wings presterat och gjort resultat. Nu har han inte spelat på slutet, men kommer han till spel i kvalet är det snudd på en garanti för att Wings ska lyckas.
Sollentuna och Hammarby till division 2 alltså. Det är det mest troliga. Sollentuna har inte räckt till på hela säsongen och Bajen har väl egentligen inte gett sig själva chansen att hitta någon stabilitet. Det har varit spelare in och spelare ut och en enda cirkus som mynnat ut i det allra mesta utom goda resultat. Möjligheterna finns förstås att klara sig kvar, men i slutändan kanske det är nyttigt för de här båda föreningarna att ta ett kliv ner och hämta ny kraft.
Grums.Skärmdump
Västra
Klara lag: Kumla, Köping, Malung, Grums
När Eskilstuna Linden vann med 5-3 hemma mot Köping på onsdagskvällen förseglade det ödet för så väl Köping som Kumla. De två gängen är klara för negativt kvalspel trots att det finns hockey kvar att spela.
Men båda gängen borde kunna gå in i kvalet, som om inget oförutsett händer drar igång nästa vecka, med en ganska god känsla. I jämförelse med sina kommande motståndare har man ingredienser i spelet som talar för några lyckade matcher med kniven mot strupen.
Köping är sorglösa i sitt spel. De borde ha haft blytyngder på sina axlar i matchen mot Linden i och med att förlust innebar kvalspel, men man gick ut och lirade. Det var snarare att man blottade sig mot en mer kontrollerad motståndare än att man var tagna av stundens allvar som var orsaken till nederlaget. Köping har ett trixigt lag och en ganska tydlig offensiv spets. Det är ungdomligt och naivt så det förslår, men samtidigt kanske det talar för att man inte blir så nervösa och tagna av stundens allvar. Köping kommer med rätt flow kunna lira sig kvar i Hockeyettan.
Kumla har en av Hockeyettans vassaste kedjor i Victor Wänghult, Oliver Arle Östergren och Daniel Lindberg. Det räckte inte för att ta laget särskilt långt i seriespelet, men i ett kval när det bara är de ”sämsta” lagen kvar är det just den typen av spets som ofta blir helt avgörande. Där har Kumla något som de andra saknar och som kommer att kunna avgöra många matcher i powerplay. Det lovar väldigt gott. Samtidigt är Jonathan Stålberg en målvakt som kan spika igen när det gäller.
Grums har några säsonger med avancemang till Allettan i ryggen, men den här vintern har bara varit en enda lång bedrövelse för värmlänningarna. Laget drabbades av ett omfattande coronautbrott i grundserien och har väl egentligen inte varit sig själva sedan dess. Spetsforwarden Pelle Hedlund lämnade för allsvenskan i januari, Johan Mörnsjö har inte spelat många matcher efter jul och i vårserien har laget fallit ihop som ett korthus. Man har inte ens varit nära. Det har blivit mängder av förluster och framförallt har Grums haft enorma svårigheter att göra mål. Dessvärre för gängets del har det heller inte synts särskilt många ljuspunkter den senaste tiden. Man lever i allra högsta grad farligt inför kvalet.
Farligt skulle jag väl också vilja påstå att Malung lever. Den lilla dalaföreningen gick in i säsongen med en påfallande anonym trupp och i det stora hela är det inte tillräckligt många som har lyft sig tillräckligt mycket för att laget ska bli att räkna med. De har sprattlat till då och då och gjort bra matcher, men inte tillräckligt konsekvent för att det ska se ut som de har vad som krävs för att lyckas i en tight kvalserie när det är kniven mot strupen varje match. Spetsen saknas.
Mycket talar för att det är Grums och Malung som kommer bli tvungna att kliva av Hockeyettan när kvalet är avslutat.
SK Lejon.Skärmdump
Norra
Klara lag: SK Lejon, Örnsköldsvik, Kiruna AIF
Tre lag ska kvala, ett lag ska bort och det är egentligen bara ett enda lag i det här sammanhanget som har ett tryck att tala om på axlarna. Det är naturligtvis Kiruna AIF. Örnsköldsvik vill vara ett Hockeyettan-lag att räkna med men utan vare sig ekonomi eller fans skulle det förmodligen inte göra så stor skillnad om det blev division 2. SK Lejon har ambitioner om att på sikt bli en förening som det talas om i toppen av Hockeyettan, men har i ärlighetens namn inte gjort så mycket mer än att existera i ganska många år och föreningen skulle knappast slås i spillror av en degradering.
Men Kiruna AIF däremot, vad händer om laget skulle åka ur? Efter att föreningen återuppstod har det egentligen bara varit en enda lång klang- och jubelföreställning med 30 raka segrar på vägen till Hockeyettan, ideliga segrar mot rivalen Kiruna IF och playoff-spel på våren. Fram till den här säsongen. För ärligt talat, det har funnits en del fina namn i laguppställningen men det AIF presterat rent sportsligt kan inte beskrivas som något annat än snudd på uselt. Och vad händer om laget skulle rasa ur Hockeyettan? Ekonomin tycks inte vara särskilt stabil och Kiruna-kännare jag talat med varnar för att det skulle kunna bli som att sticka hål på en ballong. Att allt skulle kunna säcka ihop. Kiruna-gänget har inte bara det på papperet starkaste laget, man är det gäng som har överlägset mest att förlora också. Det är klart det innebär en ganska påtaglig mental utmaning.
Men med det sagt tror jag nog ändå att Kiruna klarar sig kvar i Hockeyettan. Man tar sig samman och löser det under ledning av Janne Karlsson som tagit över huvudansvaret som tränare. Efter det är det hugget som stucket vilka av Örnsköldsvik och SK Lejon som tvingas lämna. Ö-vik blandar och ger, i sina bästa stunder spelar de riktigt bra hockey men dalarna är också påtagligt djupa. SK Lejon har också sina toppar även om det så klart tär att vara ett bottenlag hela säsongen. Någonstans är ändå känslan att den lilla Skellefteå-klubben löser det. De tycks ha nio liv.
