När coronapandemin pausade säsongen 2019/20 i mars var Chicago Blackhawks sju poäng och fyra placeringar från en slutspelsplats. De var inte matematiskt borträknade från slutspelshockey, men det hade krävts ett smärre mirakel för att de skulle klara av att klättra hela vägen upp till den åttonde och sista slutspelsplatsen i Western Conference.
Det miraklet blev på sätt och vis verklighet när NHL beslöt att 24 lag skulle ges chansen att tävla om Stanley Cup i stället för de 16 som normalt sett spelar slutspel. För Chicago Blackhawks, som hade sålt av spelare snarare än att förstärka inför trade deadline i februari, blev det en möjlighet man utnyttjade på bästa sätt.
Högst sensationellt fick de Edmonton Oilers, med Connor McDavid och Leon Draisaitl i spetsen, på fall i en play in-serie som var över redan efter fyra matcher. Blackhawks följde upp det med att spela oväntat jämnt mot storfavoriten Vegas Golden Knights innan man slutligen besegrades med 4–1 i matcher.
Det är svårt att kalla det för nederlag med tanke på att få, om någon, utanför Chicago kunde föreställa sig att den här splittrade upplagan av Blackhawks var kapabelt till en sådan framgång efter den hiskeligt ojämna grundserie de bjöd på.
Blackhawks anno 2019/20 var en märklig mix av äldre, men till stor del fortfarande effektiva veteraner och rookies med en ljus framtid. Klubben befinner sig i en slags "generationsväxling on the fly" och det blir nu viktigt för general managern Stan Bowman att inte avvika från planen att fortsätta på inslagen väg.
Efter en sådan här oväntad framgång är det lätt att inbilla sig att man är närmare toppen än vad som egentligen är fallet.
Dominik Kubalik.Foto: Jerome Miron/USA Today Sports
UTROPSTECKEN
Chicago Blackhawks har varit duktiga på att hitta spelare i Europa som man har plockat över till Nordamerika och gjort till NHL-spelare. Den senaste i raden är Dominik Kubalik, giftig 25-årig tjeck som vann poängligan i Schweiz för Ambri-Piotta förra säsongen. Nu var han en av tre finalister till Calder Trophy som årets rookie efter att ha skjutit 30 mål i grundserien. Kubalik var chanslös i Calder-konkurrensen med succébackarna Cale Makar och Quinn Hughes, men han symboliserar ändå det som Blackhawks gör bra just nu och det som skänker hopp inför framtiden. Med den knepiga lönetakssituation lagen i NHL står inför är det ett måste för ett lag som Blackhawks att göra den här sortens fynd för att hålla laget flytande till generationsskiftet är fullbordat. Inför nästa säsong har man värvat ännu en poängkung från schweiziska ligan i Pius Suter. Återstår att se om han kan bli lika produktiv som Kubalik.
MINUSTECKEN
Alex DeBrincat och Dylan Strome fann fenomenal kemi när de återförenades i Chicago 2018/19. Radarparet, som hade firat stora framgångar tillsammans med Erie Otters i juniorligan OHL, hade varsin pangsäsong där DeBrincat stannade på 41 mål och 76 poäng medan Strome gjorde 51 poäng på 58 matcher efter att ha värvats från Arizona Coyotes. Under 2019/20 nådde de inte alls samma nivåer och lyckades inte alls övertyga. DeBrincat nådde inte 20-målsplatån och Strome stannade på 38 poäng. Att unga spelare drabbas av mellansäsonger är inte ovanligt, men för Blackhawks var tajmingen usel. Den här säsongen hade laget inte mycket mer än ovan nämnde Kubalik att falla tillbaka på bakom storstjärnorna Patrick Kane och Jonathan Toews. Det gjorde lagets offensiv sårbar. Ska Blackhawks ta ytterligare steg och bli att räkna med igen är det här två spelare som måste kliva fram bättre.
Adam Boqvist.Foto: Gary A. Vasquez-USA TODAY Sports
SVENSKARNA
Adam Boqvist spelade som sistaårsjunior till sig en ordinarie plats i Chicago Blackhawks laguppställning och bjöd på gott och blandat. Den spelskicklige backen, vald som åttonde spelare vid draften 2018, besitter en enorm potential. Kan han slipa till sitt defensiva spel, bli jämnare, större och starkare har han alla chanser i världen att bli nästa svenska backstjärna i NHL. Det blir spännande att följa hans framsteg nästa säsong.
Lucas Carlsson fick göra sex NHL-matcher under grundserien och en i slutspelet. Han har positionerat sig bra och är en av de unga backar som står på kö för att etablera sig i NHL. Konkurrensen är hård, men Carlssons fina spel i AHL gör att han snabbt blivit populär i organisationen.
Alexander Nylander fick äntligen spela regelbundet i NHL efter att ha varit en AHL-spelare under större delen av sin tid i Buffalo Sabres organisation. Han fick sina chanser som topp sex-forward, men har ännu inte tagit klivet fullt ut och vunnit coachen Jeremy Collitons förtroende i en så pass framskjuten roll. Har ett år kvar på kontraktet och ytterligare en chans att visa att han är en spelare att satsa vidare på.
Anton Wedin gjorde en sagolik resa från Timrå till NHL-kontrakt med Chicago i fjol och NHL-debuterade under säsongen. Men mer NHL-spel än så blir det inte den här gången. Wedin återvände till Sverige för spel i HV71 innan NHL-säsongen återupptogs efter coronapausen.
KONTRAKTSLÄGET
Mycket av snacket kring Chicago Blackhawks just nu berör deras målvaktssituation. Corey Crawford, som varit organisationen trogen i 15 år sitter på ett utgående kontrakt och kan bli unrestricted free agent 9 oktober. Crawford har aviserat att han vill stanna, men ska inte ha varit nöjd med vad klubben erbjudit. Hittills. Vid 35 års ålder och en lite oroväckande skadehistorik med flera hjärnskakningar kanske det är läge för klubben att börja titta i en annan riktning, men samtidigt har Crawford en väldigt tung ställning i laget och skulle bli saknad på flera plan än bra på isen.
Bland lagets restricted free agents märks i första hand Calder Trophy-finalisten Dominik Kubalik, som har ett bra förhandlingsläge efter sin 30-målssäsong. Malcolm Subban, Dylan Strome, Drake Caggiula och Slater Koekkoek är övriga spelare som ska ha nya kontrakt. Där blir Stromes förhandling mest intressant att följa eftersom han efter sitt genombrott 2018/19 var en besvikelse under den gångna säsongen.
FRAMTIDEN
Veteraner och tonåringar.
Hårddraget var det så Chicago Blackhawks såg ut under säsongen 2019/20. Truppen utgjordes av en blandning av 30-plussare och spelare under 25. Mixen symboliserar rätt bra var laget befinner sig. Klubbledningen har klamrat sig fast vid kärnan av veteraner som ledde dem till tre Stanley Cup-segrar mellan 2010 och 2015 och försökt få till en generationsväxling med spelare som på sikt kan ta över.
Problemet med den åldrande kärnan är bara att det egentligen bara är Patrick Kane och Jonathan Toews som fortfarande håller en hög nivå. Corey Crawford har varit hårt skadedrabbad, Duncan Keith har hunnit bli 37 och är ingen toppback längre, slitne Brent Seabrook sitter, sett till prestation kontra lön, på ett av NHL:s mest problematiska kontrakt medan Brandon Saad tycks ha passerat sin peak redan vid 27 års ålder. Samtidigt är inte ungtuppar som Adam Boqvist och Kirby Dach riktigt redo att ta stora roller ännu medan Alex DeBrincat och Dylan Strome visat prov på ojämna prestationer.
Det här illustrerar problemen som Blackhawks har just nu. Även om klubben har både tung erfarenhet och många spännande unga spelare är cirkeln inte sluten. General managern Stan Bowman måste fortsätta bygga vidare på att göra truppen mer konkurrenskraftig, inte minst på backsidan som är i tunnaste laget.
Riskerna med att ta sig till slutspel på sättet som Chicago Blackhawks gjorde i år är att det kan få en lagledning att tro man befinner sig längre fram än man egentligen gör. På så sätt kan en ytlig framgång som denna bli en förbannelse om den får till följd att börjar jaga högprofilerade veteraner på free agent-marknaden eller offrar delar av sitt yngre kapital i form av draftval och prospects för att försöka vinna här och nu.
Blackhawks har via sina draftval och europeiska fynd fått en bra start på sin generationsväxling. Det bästa man kan göra just nu är att ha tålamod med den processen och inte falla för frestelsen att satsa för hårt.
Så sitt still i båten, Stan!
Jonathan Toews och Alexander Nylander.Foto: Nick Turchiaro-USA TODAY Sports
INTERNA POÄNGLIGAN 2019/20
(matcher, mål, assist, poäng, utvisningsminuter, plus- och minus – grundserie/slutspel)
MÅLVAKTSSTATISTIK 2019/20
(matcher, G.A.A., räddningsprocent – grundserie/play in och slutspel)
| 1. | Robin Lehner * | 33 | 3.01 | .918 | | | - | ||
| 2. | Corey Crawford | 40 | 2.77 | .917 | | | 9 | 3.31 | .907 |
| 3. | Malcolm Subban | 1 | 0.00 | .000 | | | - |





