BODIN: Tio tänkbara genombrottsmän i SHL 2022

Sommarvärmen har just slagit till på allvar och ändå sitter man här och funderar på hur SHL-säsongen kommer att arta sig. Vi kan kalla det för yrkesskada... En återkommande grej jag brukar göra varje sommar är att försöka luska ut vilka spelare som tar nästa kliv och får större genombrott i SHL. Genombrott är inte bara mål eller poäng, utan kan lika mycket handla i en mer framträdande roll och hur man hanterar den. Vissa av spelarna här har goda möjligheter att placera sig högt i respektive lags poängliga, andra kan det handla mer om att slå personbästa med bred marginal, eller att svälja mer istid och göra det mesta av den. Här är spelarna jag har zoomat in: {{ PAYWALL LIMIT }} , b, Rögle BK Jag fortsätter att slå på den här trumman. Johannesson var för mig en genombrottskandidat redan i fjol, men då valde Rögle som bekant att låna in en viss Moritz Seider som visade sig vara hela ligans bästa back. Johannesson fick se sin istid sjunka med i snitt tre minuter per match och nötte ofta bänk hela matcher innan en utlåning till Kristianstad gav efterlängtad speltid i december och januari. Nu har Rögle tappat en del nyckelpjäser på sin blålinje inför kommande säsong och det vore väl – ursäkta min franska – själva fan om inte Johannesson åtminstone fick en möjlighet att visa vad han går för i SHL. Spelsinnet, tålamodet och skridskoskickligheten gör honom, i min bok, till en av ligans mest intressanta backar. Rögles förmåga att utveckla spelare att ta nästa steg är väldokumenterad vid det här laget. Med rätt förtroende tror jag att Johannesson blir nästa talang att få ett lyft i Ängelholm. Samuel Johannesson. Foto: Mathias Bergeld/Bildbyrån , b, Linköping Lite under radarn gjorde Max Lindroth en fin säsong för Linköping i fjol. Poängen kanske inte trillade in i den takt han skulle vara kapabel till att producera, men powerplay-tiden var också väldigt begränsad. 24-åringen, som får klassas som en late-bloomer, har sakta men säkert tagit steg mot att bli en vass SHL-back. Kan han gå från sina 16 minuter till närmare 20 är jag säker på att vi kommer att kunna tala om honom i helt andra ordalag än vad som varit aktuellt hittills. Det skulle framför allt vara kul att se Lindroth få ännu större utrymme att använda sitt fina skott. Det blev bara tre mål förra säsongen. Här finns det utrymme för mer. Ryktades vara på väg till Djurgården, men skrev i stället på ett nytt kontrakt med LHC. Jag tror inte att det hade hänt om inte "Cluben" verkligen gett honom skenet av att de tror på honom och tänker satsa på honom. Max Lindroth. Foto: Peter Holgersson/Bildbyrån , b, Växjö Lakers Visst, Häman Aktell är fortfarande en smula opolerad, men det är just det som gör potentialen så spännande. En storvuxen, lite elak och fysisk back med helt okej skills som gör att man inte bör avfärda honom som en renodlad defensivspecialist. Det är en kombination av färdigheter och tillgångar som rätt få unga SHL-backar kan skryta med. På grund av skadorna han dragits med tidigt i karriären ligger han lite efter den ordinarie utvecklingskurvan, men efter att ha fått ett lyft i Björklöven känns det som att han tog ytterligare ett stort kliv under Växjös guldsäsong. Det märktes inte minst på vårkanten. Hans speltid ökade i slutspelet och med det kom även belöningen för Växjö. Häman Aktell blev inte bara osannolik övertidshjälte i den andra finalmatchen mot Rögle, han visade över lag upp ett moget och starkt backspel. Fortsätter han på inslagen väg kommer han att få en mer framträdande roll i Växjö nästa säsong. Därefter tar jag det inte alls för omöjligt att det kan bli tal om både landslagsspel och NHL-kontrakt. Hardy Häman Aktell. Foto: Bildbyrån/Jonas lJungdahl , fw, Djurgårdens IF Lagkamraten Sebastian Strandberg stack ut hakan inför förra säsongen och trodde att Linus Andersson skulle skjuta 20 mål i SHL som rookie. Han landade i slutändan på tio fullträffar, vilket ändå får ses som ett fullt godkänt facit med tanke på roll och istid. Men det finns utan tvekan mer än tio mål att hämta här. Andersson, som sköt 22 mål för Vita Hästen i Hockeyallsvenskan 19/20, har ett skott som håller högsta SHL-klass. Får han mer speltid och mer powerplay-förtroende kommer det att ge utdelning. Anderssons utmaning är att visa att han förtjänar det på en konsekvent basis och att han kan vara en spelare som kan bidra på flera sätt än bara med sitt skott. Det finns utan tvekan möjligheter för Linus Andersson att ta större utrymme i Djurgården kommande säsong. Speciellt om Alexander Holtz inte återvänder från New Jersey Devils. Då är manegen krattad för snipern från Arvidsjaur. Linus Andersson. Foto: Bildbyrån/Andreas L Eriksson , fw, Skellefteå AIK Att komma från två säsonger av juniorhockey i Kanada till SHL var en stor omställning för Rickard Hugg. Om första säsongen i Skellefteå var trevande och mer av ett läroår kunde man under förra säsongen se klara tendenser till en positiv utvecklingen. Speltiden gick upp med nästan fyra minuter i snitt per match och målskörden fick sig också en rejäl skjuts uppåt. I takt med att Hugg blir ännu tryggare och bekvämare med spelet i SHL tror jag att vi kommer att få se en fortsatt fin utveckling. Frågetecknet kring honom, och den stora anledningen till att han aldrig blev draftad av någon NHL-klubb, har varit skridskoåkningen, men där tycker jag att man har kunnat se tydliga framsteg. Han kommer aldrig att bli något fartfenomen, men tillräckligt snabb för att det inte ska ligga honom i fatet. Hugg är en ansvarsfull tvåvägsspelare som visade offensiv touch under juniortiden. Jag räknar kallt med att hans produktion kommer att fortsätta öka ju större förtroende han får. I ett Skellefteå som tappar kuggar som Jesper Frödén, Pär Lindholm och Andreas Wingerli kommer det att finns gott utrymme för Hugg att roffa åt sig speltid. Det blir upp till honom att bevisa att han är kapabel att knipa åt sig en topp sex-roll under Robert Ohlssons ledning. Rickard Hugg. Foto: Bildbyrån/Simon Eliasson , fw, Brynäs IF Han har anklagats för att vara en endimensionell offensiv spelare. Det må så vara. Noel Gunler har något som 99 procent av alla andra hockeyspelare saknar; en naturlig fallenhet för att göra mål. Som sistaårsjunior sköt han totalt nio mål på 39 matcher med Luleå och Brynäs. Tittar man på gjorda mål per spelad timme i lika styrka höll han samma tempo som toppspelare som Emil Pettersson och Daniel Zaar. Brynäs sitter på en oslipad diamant. Kan man bortse från de uppenbara brister som ynglingen har i sitt spel och fokusera på hans styrkor skulle Gunler säkert kunna skjuta 15 mål i SHL. Om inte fler. Tyvärr har SHL-lagen någon slags övertygelse om att alla spelare måste vara kompletta tvåvägsspelare för att få förtroende. Förhoppningsvis kan nye tränaren Mikko Manner ge Gunler verktygen och förtroendet för att lyckas fullt ut. Han har ändå ett fint "track record" i att hjälpa talanger som Aleksi Heponiemi, Rasmus Kupari och Jesse Puljujärvi mot högre höjder i respektive karriär. Noel Gunler. Foto: Maxim Thore/Bildbyrån , fw, Frölunda HC Det är lite att bege sig ut på tunn is när man haussar juniorer i SHL. Det tenderar emellanåt nästan att bli omänskliga krav på väldigt unga spelare, vilket inte minst Lucas Raymond och Alexander Holtz blev bevis för under fjolåret. Till skillnad från dessa stortalanger, som varit i ropet sedan de var 15 år gamla, har Theodor Niederbach fått segla lite mer under radarn. En knäskada gäckade honom tidigt i junioråren och gjorde att han inte fick det där extra rampljuset som många med liknande talang får. I efterhand har det visat sig vara bra för 19-åringen. Motgången har gett Niederbach perspektiv och lärt honom vikten av tålamod. När det nu börjat lossna för honom har det här gett honom en extra skjuts i karriären. Han valdes i andra rundan av Detroit Red Wings i draften i höstas, gjorde ett fint JVM för Juniorkronorna och fick sina SHL-chanser av Frölunda. Dessutom gjorde han en stark lånesejour för Modo hemma i Örnsköldsvik. Att kliva in i SHL och leverera redan nu är ingen enkel sak. Men i ett på sina håll rätt trubbigt Frölunda har den unge ångermanlänningen kvalitéer i form av en avancerad hockeyhjärna som gör att han står ut. Det faktum att Lucas Raymond lämnar Göteborg för att försöka slå sig in i NHL borde också öppna för mer av en chans. Nu vågar jag hävda att han är den mest talangfulla juniorforwarden Frölunda har i organisationen. En tänkbar förstacenter i ett svenskt JVM-lag. Theodor Niederbach. Foto: Michael Erichsen/Bildbyrån , fw, Timrå IK Att snacka genombrott kring en spelare som mäktat med totalt 124 poäng i Hockeyallsvenskan de senaste två säsongerna är förmätet. Men sanningen är ju att Albin Lundin aldrig lämnade något vidare avtryck i SHL under sin tid i Djurgården och Skellefteå. Nu kommer han in under helt andra förutsättningar än då och borde åtminstone bli andracenter i ett Timrå som satsar på kontinuitet i jakten på SHL-etablering. Lundin är en smart spelare som är duktig på att hitta rätt ytor på isen. Det får ofta hans mål att se rätt enkla ut, men snarare skulle jag säga att det är en talang att kunna placera sig rätt. Det är en kvalité som borde göra honom gångbar även i SHL. Men framför allt tror jag att självförtroendet han har byggt upp under de här två senaste åren kommer att vara honom till gagn. Vid det här laget bör det inte finnas några tvivel om att han håller på den här nivån. Den stora utmaningen blir att han sannolikt måste greja det här genombrottet utan Jonathan Dahlén vid sin sida. Det kan dock fungera som ett utmärkt tillfälle att tysta de som påstått att hans egen framgång varit ett resultat av att centra Hockeyallsvenskans bästa spelare. Albin Lundin. Foto: Pär Olert/Bildbyrån , fw, Rögle BK Alla som följde Rögles framfart genom vårens SM-slutspel förstår säkert varför Adam Edström är given här. Innan han dessvärre tvingades avbryta finalserien mot Växjö på grund av skada var den värmländske powerforwarden mer eller mindre ostoppbar. Kombinationen av storlek, kraft och förvånansvärd bra rörlighet gjorde att motståndarna i framför allt Frölunda och Skellefteå hade fullt sjå att freda sina mål när ynglingen var på isen. Efter två säsonger i Ängelholm där framstegen varit påtagliga är det givetvis otroligt spännande att se var han kan ta sitt spel härnäst. Rögle har fått en hel del stora luckor i lagbygget, men har tidigare visat att klubbens förmåga att utveckla sina yngre spelare är en inneboende styrka som gör att man inte kan räkna ut dem. Edström känns som en spelare som, likt Simon Ryfors, kan ta ett rätt ordentligt skutt uppåt i laghierarkin. Adam Edström. Foto: Petter Arvidson/Bildbyrån , fw, Malmö Redhawks Det är inte bara ungtuppar som får genombrott. Det finns även late-bloomers som passerat 25-årsstrecket med lite marginal som gör avtryck i ett lite senare skede. Kalle Östman har definitivt chansen att bli den sortens spelare. Efter en trevande första SHL-säsong i Djurgården tog han i fjol sitt spel till en högre nivå och visade att han har mer i sig än att bara vara en brunkande fjärdecenter. Den smarte centern från Borlänge femdubblade sin poängskörd och var efter Sebastian Strandberg och Rhett Rakhshani Djurgårdens mest produktiva spelare per spelad timme i lika styrka under grundserien. Östman snittade bara 13.25 minut per match i Djurgården senaste säsongen. I ett Malmö svältfött på offensiva vapen bör 27-åringen ha alla möjligheter att höja den siffran. Kunde han göra 25 poäng med dryga 13 minuters speltid bör han åtminstone replikera den siffran i ett lite trubbigare Malmö. Men jag tror nog allt att han har vad som krävs för att sätta personbästa. Kalle Östman. Foto: Maxim Thore/Bildbyrån Källor: &

BODIN: Tio tänkbara genombrottsmän i SHL 2022

Månadsvis

Årsvis

Senaste Nytt

Nära sista spetsen: "Vi har inget dåligt kapital"

NHL:s svenska All Star-lag - 1990 till 1999

Klar för AIK: "Jag kommer hit för att vinna"

Färjestad gör klart med OS-forward

HA-profilen klar för tredjeligan