BODIN: NHL:s tio värsta kontrakt 2020

Det nya kollektivavtalet kom som en stor lättnad för de flesta som följer NHL-hockeyn. Det innebär att vi har sex NHL-säsonger av frid mellan ligan och spelarfackföreningen NHLPA att se fram emot. Men för många NHL-klubbar kommer det här att bli en prövande tid. Nu mer än någonsin tidigare kommer klubbar som delat ut förhastade och alldeles för stora kontrakt till fel spelare att få bita i det sura äpplet. De ekonomiska förluster som den pågående pandemin för med sig har gjort att NHL och NHLPA beslutat att låta lönetaket ligga kvar på samma nivå (81,5 miljoner dollar) under de närmaste två säsongerna. För lag som redan låg tajt mot lönetaket och hade räknat med en höjning på två-tre miljoner dollar innan pandemin slog till blir det riktigt problematiskt. Det kan faktiskt bli så pass illa att man kommer att tvingas släppa en del ganska högprofilerade och producerande spelare utan att få speciellt mycket i utbyte, enbart för att man inte kommer att ha plats att behålla dem. Redan nu viskas det exempelvis om att Vancouver Canucks av exakt den orsaken. Det kan bli konsekvensen av general managern s satsning på free agent-veteraner såsom , , och . I dag kommer jag att ranka de tio värsta kontrakten i NHL. Det jag tar hänsyn till när jag gör en sådan ranking är i första hand lön kontra prestation här och nu. Det finns kontrakt i NHL som säkerligen kommer att se riktigt illa ut om några år, men i stället för att sia om vilka kontrakt det är har jag försökt förhålla mig till hur det ser ut idag. Viktigt att påpeka är att en sådan här lista inte ska ses som personliga påhopp på spelarna som listas här. Det är framför allt klubbarna som har begått misstaget i det att de erbjudit för mycket pengar och för många kontraktsår till spelare i en ålder – oftast efter de fyllt 30 år – där de generellt sett blir mindre produktiva och användbara. Så här ser min lista ut: 10) , b, San Jose Sharks Lönetaksträff: 8 miljoner dollar Antal säsonger kvar: fem (2024/25) Låt mig vara tydlig med en sak: inför den här säsongen hade Burns levt upp till varenda öre i det här kontraktet. Men när San Jose Sharks störtdök den gångna säsongen var den före detta Norris Trophy-vinnaren en del av problemet snarare än en del av lösningen. Hans produktion sjönk från 83 till 45 poäng, men framför allt tog hans försvarsspel ytterligare ett stort steg i fel riktning. Burns har aldrig varit någon defensiv gigant, men tidigare har hans offensiva karisma bidragit till att sminka över de brister som tidigare funnits där. Den här säsongen fanns inte den karisman där på samma sätt som tidigare och det exponerade kanadensaren. Om det här var Brent Burns första stora steg mot en mer mänsklig nivå i sitt spel är det egentligen inget konstigt med det. Det är väldigt få 35-åringar som klarar av att bibehålla en superstjärnenivå i sitt spel. Och det är det som är så problematiskt med ett kontrakt värt åtta miljoner dollar per säsong till det att spelaren i fråga fyller 40 år. Extra problematiskt är det givetvis att San Jose Sharks som lag har väldigt mycket pengar uppbundna i den här sortens kontrakt. Vare sig det är , , , eller Burns så kommer vägen tillbaka till anständighet att bli lång om det inte sker en kollektiv uppryckning nästa säsong. Brent Burns. Foto: USA Today Sports 9) , fw, Buffalo Sabres Lönetaksträff: 9 miljoner dollar Antal säsonger kvar: sju år (2026/27) När det här kontraktet blev officiellt fick man bita sig lite i tungan. Nog för att Jeff Skinner kom från en 40-målssäsong och hade funnit fantastisk kemi med . Men bakom sig har 28-åringen också en ojämn och skadedrabbad karriär som pendlat mellan höga berg och djupa dalar. Att ge honom en årslön och kontraktslängd värdig en riktig superstjärna kändes otroligt naivt. Och redan under det första kontraktsåret besannades farhågorna som fanns på förhand. När Skinner inte längre matchades med Eichel – en plats som nöp – störtdök kanadensarens produktion. 14 mål och 23 poäng på 59 matcher gjorde honom till en av säsongens största besvikelser i NHL. Det är inte orimligt att tro att Skinner kan studsa tillbaka och göra runt 30 mål både en och ett par gånger till. Men hans produktion kommer aldrig att leva upp till den lön Buffalo ger honom. Det vågar jag fastslå redan nu. Risken är stor att det här är ett kontrakt som fortsätter att stiga på den här sortens listor framöver. Jeff Skinner. Foto: Timothy T. Ludwig-USA TODAY Sports 8) , fw, Dallas Stars Lönetaksträff: 9,5 miljoner dollar Antal säsonger kvar: fem (2024/25) Jag får en känsla av att problemen som Dallas Stars lagkapten upplevt de två senaste säsongerna flugit lite under radarn. Visst, att Benns produktion inte varit sig lik kan till viss del förklaras med att laget spelat en mer defensiv hockey de senaste åren, men det är inte hela sanningen. Den tidigare så effektiva powerforwarden, som var hela NHL:s poängkung 2015, har tappat ett steg eller två i skridskoåkningen och är inte alls lika effektiv i anfallszonen som en gång var fallet. Benn har vid snart 31 års ålder spelat över 800 NHL-matcher och genomgått ett par omfattande operationer. Den fysiska, oömma spelstil som har gjort honom framgångsrik sliter också på kroppen. Det är därför man nästan aldrig ser spelare av hans typ hålla lågan uppe efter de passerat 30-strecket. Det är i de flesta fall helt enkelt fysiskt omöjligt att fortsätta ånga på med samma frekvens. Att inte mer fokus lagts på att Jamie Benn tappat i effektivitet i så rask takt tror jag beror på att Dallas Stars ändå fortsatt vara ett slutspelslag. Men sanningen är att lagets status den här säsongen var mer en effekt av att de yngre killarna började ta över och skapade en bredd Stars inte haft tidigare. , och har betytt mer för laget än man kan tro. Jag är uppriktigt oroad för Benns framtid som NHL-spelare och hur det massiva kontrakt han sitter på kommer att påverka Dallas Stars. Jamie Benn. Foto: Christopher Hanewinckel-USA TODAY Sports 7) , mv, Los Angeles Kings Lönetaksträff: 5,8 miljoner dollar Antal säsonger kvar: tre (2022/23) Jonathan Quicks 2019/20 var en förbättring jämfört med Jonathan Quicks 2020/21. Men det går ändå inte att blunda för att den nu 34-årige målvakten inte är i närheten av samma spelare som när Kings vann sina Stanley Cup-titlar 2012 och 2014. Veteranen har länge levt högt på sin atletiska förmåga, men när man gör det och samtidigt har en kroppshydda på runt 100 pannor finns risken att kroppen kommer att ta en hel del stryk i processen. Quick har dessutom stått väldigt många matcher per säsong, sällan färre än 60, vilket har bidragit till slitaget. Med tre säsonger kvar på kontraktet står Kings inför en jobbig omställningsperiod mellan stolparna. Mycket av lagets hopp är nu knutet till att ska vara mogen att ta en större arbetsbörda i NHL. 25-åringen har två år kvar på sitt kontrakt på under en miljon dollar per säsong. Kan han avlösa Quick oftare blir det enklare för Kings att svälja Quicks kontrakt. Men det är onekligen att vanskligt att förlägga så mycket av sitt hopp på en målvakt med blott 19 NHL-matcher på sin resumé. Jonathan Quick. Foto: Bildbyrån 6) , fw, Vancouver Canucks Lönetaksträff: 6 miljoner dollar Antal säsonger kvar: två (2021/22) Nej, det blev inte bra det här. När Vancouver Canucks sajnade Loui Eriksson till ett sexårskontrakt värt 36 miljoner dollar sommaren 2016 var det med förhoppningen att han skulle finna lite av den där kemin han hade haft med tvillingarna Sedin i Tre Kronor. Experimentet blev kortvarigt och sedan det gick i stöpet har Canucks haft svårt att finna en vettig roll åt svensken. Produktionen är inte längre i närheten av vad den var och även om Eriksson fortfarande är en gångbar defensiv spelare som med fördel kan matchas i boxplay är det inte i där man vill sätta en spelare som är betald att vara en topp sex-forward. Ett utköp känns nästan oundvikligt då Erikssons kontrakt blir ännu svårare att trejda nu när lönetaket kommer att ligga stilla de närmaste åren. Canucks har fler jobbiga veterankontrakt att brottas med samtidigt som riskerar att gå ut på öppna marknaden i höst medan och ska ha sina nya kontrakt inom det närmaste året. Illavarslande för en klubb som sett ut att trenda i rätt riktning den här säsongen. Loui Eriksson. Foto: Joel Marklund/Bildbyrån 5) , fw, Buffalo Sabres Lönetaksträff: 6 miljoner dollar Antal säsonger kvar: tre (2022/23) Free agent-marknaden 2016 fortsätter att bita klubbarna i ändan. Det var då många av alla dessa mardrömskontrakt som nu sätter klubbarna i en rävsax skrevs. Kyle Okposos sjuårskontrakt med Buffalo Sabres värt 42 miljoner dollar till exempel. Okposo hade varit en relativt produktiv spelare intill under sin tid med New York Islanders. I Buffalo har han inte fått chansen att spela med nån Tavares-typ utan fallit längre och längre ned i hierarkin i takt med att de offensiva bidragen blivit färre och färre. Att skadehistoriken innehåller flera hjärnskakningar stillar inte nerverna heller. Under delar av förra säsongen bildade Okposo en riktigt bra checking line med och , men till det brukar man hitta spelare som tjänar en sjättedel av vad amerikanen gör. Att det här ska fortgå i ytterligare tre säsonger är svårt att föreställa sig. Ett utköp känns inte uteslutet. Kontrakten som Sabres skrivit med spelare som Jeff Skinner och Kyle Okposo ger otäcka vibbar från det som inträffade när nuvarande ägarna, familjen Pegula, köpte klubben och ödslade pengar på free agents som och . Det är en duo man kommer att betala ut årliga lönecheckar till under många år framöver trots att de sedan länge avlägsnats från laguppställningen. Kyle Okposo Foto: All Over Press 4) , mv, San Jose Sharks Lönetaksträff: 5,75 miljoner dollar Antal säsonger kvar: fyra (2023/24) Det finns många anledningar att inte skriva långa kontrakt med målvakter. Florida Panthers håller antagligen andan gällande , som man skrev ett sjuårskontrakt värt 70 miljoner dollar med förra sommaren. Han kom inte med på den här listan, men om saker och ting fortsätter att utvecklas som de har gjort under hans första år i klubben ser Panthers ut att ha "en Bryzgalov" på halsen. Med det åsyftas hans landsman som 2011 skrev ett nioårskontrakt med Philadelphia Flyers värt 51 miljoner dollar. Två mediokra år senare köptes han ut från kontraktet. Anledningen att jag inte tagit med Bobrovskij här är att jag tror att det finns goda möjligheter för honom att finna sitt spel igen. Lika säker på att Martin Jones finner sitt spel är jag däremot inte. När han svek under säsongen 2018/19 var känslan ändå att det bara var ett hack i skivan. Men när samma sak utspelade sig ett andra år var det betydligt mer oroande. Vid 30 års ålder och drygt 300 NHL-matcher i bagaget borde inte Jones vara slutkörd och några allvarligare skador har det, åtminstone inte offentligt, varit tal om. Det här säger en del om målvakternas flyktiga natur. Om hur snabbt det kan svänga fram och tillbaka mellan högt och lågt. Det är en så pass komplex position att det för en lekman är svårt att avgöra vad det är som kan förändras så snabbt från en stund till en annan. Det kanske är för tidigt att ge upp hoppet på Martin Jones. Kanske kan den där extra tiden han får nu att bygga upp kroppen och sin mentala styrka kommer att göra honom gott inför 2020/21. Men just nu ser sexårskontraktet han skrev 2017 riktigt hemskt ut ut för ett San Jose Sharks som på grund av sin lönetakssituation nästan helt saknar möjligheter att förstärka laget inför nästa säsong. Martin Jones. Foto: Neville E. Guard-USA TODAY Sports 3) , fw, Detroit Red Wings Lönetaksträff: 4,25 miljoner dollar Antal säsonger kvar: tre (2022/23) Att Detroit Red Wings var NHL:s överlägset sämsta lag under 2019/20 hade många förklaringar. En av de mest uppenbara var att deras veteraner underpresterade så extremt mycket. , , , , , ... Listan på spelare över 30 som floppade i år kan göras ännu längre. Men den som fallit allra djupast är Justin Abdelkader. På 49 matcher gjorde amerikanen obegripliga tre assist. Det är svårt att greppa hur det ens är möjligt. Men varningsklockorna borde ha ringt redan innan dåvarande general managern Ken Holland skrev det märkliga sjuårskontraktet 2015. Då hade Abdelkader vid 28-29 års ålder sina enda vassa säsonger med 23 respektive 19 mål efter att ha haft en utdelning på 14,9 respektive 12,3 procent av skotten. Då inte sällan i sällskap med spelare som och . Efter det har han halkat ned på för sig mer normala nivåer. Utförsbacken har varit brant de senaste åren och i det här skedet av karriären är det svårt att ens föreställa sig att 33-åringen kan ha en framtid i NHL. Det enda Steve Yzerman, general managern, kan hoppas på är att det inte kan bli sämre. Att trejda kontraktet kommer att vara omöjligt. Justin Abdelkader. Foto: USA Today Sports 2) , fw, Calgary Flames Lönetaksträff: 6 miljoner dollar Antal säsonger kvar: tre (2022/23) Det finns två tydliga saker som står ut med den här listan: 1) powerforwards åldras inte väl och man ska därför akta sig för att ge dem långa kontrakt som sträcker sig döe långt efter 30-årsstrecket. 2) Lägg de stora kontrakten på stjärnspelare, inte på spelare ur mellanskiktet. Edmonton Oilers gjorde under Peter Chiarellis ledning det oförsvarliga misstaget att trejda bort mot och sedan ersätta Hall med Milan Lucic – med samma lön. Vad Chiarelli i själva verket gjorde var alltså att försöka ersätta en stjärnspelare med en mellanskiktsspelare. Första säsongen gick det så pass bra för Oilers att ingen reagerade på det stora misstaget, men med några år i bakspegeln kan vi konstatera att det var ett beslut som bidrog till att sumpa ett par bra -år. Nu lyckades Oilers bli kvitt Lucic kontrakt i förra sommarens trejd med Calgary Flames, där gick i motsatt riktning. Lucic har spelat bättre hockey med Flames än han gjorde under sina två sista säsonger med Oilers, men är långt ifrån den urkraft han var i sin ungdom när han bland annat hjälpte Boston Bruins till Stanley Cup 2011. Också långt ifrån en spelare som ska tjäna sex miljoner dollar i ytterligare tre säsonger. Det är svårt att se något annat scenario än att Calgary tvingas köpa ut Lucic ur kontraktet inom en överskådlig framtid. I dag är han för långsam för att göra avtryck i NHL likt han en gång gjorde. Milan Lucic. Foto: Jayne Kamin-Oncea-USA TODAY Sports 1) , b, Chicago Blackhawks Lönetaksträff: 6,875 miljoner dollar Antal säsonger kvar på kontraktet: fyra (2023/24) Lojalitet är knepigt. Å enda sidan uppskattar jag general managers som premierar sina trotjänare med välbetalda kontrakt baserat på vad de har gjort för klubben. Det finns något vackert i det. Men nio av tio gånger är det ett dåligt beslut ur ett affärsmässigt och sportsligt perspektiv. Brent Seabrook är det bästa exemplet på det i hela NHL. Ingen kan förneka att kanadensaren var en av de ledande spelarna som bidrog till att Chicago Blackhawks vann tre Stanley Cup mellan 2010 och 2015. Men ingen kan heller förneka att general managern Stan Bowmans beslut att skriva ett åttaårskontrakt värt 55 miljoner dollar med en då 30-årig Seabrook 2015 var överilat. För att inte säga urbota dumt. Den lojalitet Bowman visade gentemot Seabrook går att beundra, men då får man ta konsekvenserna också. 2020 är de att Chicago Blackhawks sitter med fyra år och 27,5 miljoner dollar kvar på ett kontrakt till en back som står på gränsen till att inte vara NHL-mässig längre. Jag vet ärligt talat inte hur Bowman och Blackhawks ska ta sig till för att lösa den här situationen utan att den skadar klubbens välbehövliga generationsskifte. Eller hur man ska göra det utan att Seabrooks arv som spelare skadas. För tyvärr är det lätt att glömma bort vilken försvarsbjässe han en gång i tiden var när man ser den röra som han i dag lämnar efter sig. Brent Seabrook. Foto: Jeff Curry-USA TODAY Sports Senare i veckan kommer det en uppföljningslista på Hockeysverige Plus med de mest lagvänliga kontrakten i NHL just nu.

BODIN: NHL:s tio värsta kontrakt 2020

Månadsvis

Årsvis

Senaste Nytt

Nära sista spetsen: "Vi har inget dåligt kapital"

NHL:s svenska All Star-lag - 1990 till 1999

Klar för AIK: "Jag kommer hit för att vinna"

Färjestad gör klart med OS-forward

HA-profilen klar för tredjeligan