LAG FÖR LAG: Så var 2021 i Hockeyettan Södra

Halmstad – ”Skam och baksmälla” Resultat våren: Seriesegrare i södra vårserien, utslagna med 0-2 i matcher i play-in mot Visby/Roma. Resultat hösten: Nia i Hockeyettan södra, femma i södra vårserien vid årsskiftet. Omdöme: Succésäsongen 19/20 där Halmstad skrällartat tog sig hela vägen till en Hockeyettan-final skapade en själv- och förväntansbild som inte riktigt rimmade med verkligheten. Hela året 2021 blev någon form av ganska tungt uppvaknande. Halmstad gjorde förvisso en bra vårserie (efter att ha bommat Allettan under hösten), men när det vankades slutspel blev Hammers brutalt avslöjade. Visby/Roma gav hallänningarna en lektion i slutspelshockey och mosade dem fullständigt med en aggressiv och fysisk hockey som Halmstad inte klarade av att stå emot. Slutspelet och säsongen var över innan det roliga knappt ens hade börjat. Inför hösten valde Hammers att bygga om lite i truppen. Man tyckte inte att spetsspelarna hade levererat tillräckligt säsongen innan och sökte nya spelare som kunde avgöra. Det blev dock problem när man inte fick tag i den spets man förmodligen hade tänkt sig och grundserien var, bortsett från några enstaka starka matcher, en stor besvikelse. Annars kommer hösten förmodligen mest bli ihågkommen för hur klubbens ordförande drog ner byxorna på hela föreningen. I en läckt ljudfil publicerad av hörs han som en av de ivriga förespråkarna för den pågående bojkotten orera uppjagat om att det inte finns på kartan att Halmstad ska spela borta mot Karlskrona förrän de skrivit på Hockeyettans avtal. Vad som hände när det var dags för matchen och en Allettan-plats stod på spel? Hammers bytte fot förstås. Det blev till att ta fram skämskudden. Hanhals – ”En omstart” Resultat våren: Trea i södra vårserien. Resultat hösten: Tia i Hockeyettan södra, sexa i södra vårserien vid årsskiftet. Omdöme: Våren blev något av en pers. Kungsbacka-gänget gjorde inte en dålig vårserie, men med tanke på vilka storheter man hade att tampas med och att det negativa kvalet skickade fler lag än vanligt ur Hockeyettan blev det ändå svettigt. Med andan i halsen kunde laget ändå undvika det där skrämmande kvalet och gå på semester med hedern i behåll. Till hösten rekryterades rutinerade som både tränare och sportchef och hans uppdrag blev egentligen att bygga upp Hanhals från noll. I den oerhört tuffa söderserien tvingades föreningen satsa ungt och att det skulle bli en jumboplacering under grundserien var inga konstigheter. Med tanke på truppens sammansättning i jämförelse med vad motståndarna kunde ställa på isen var det precis vad alla räknade med. Men Hanhals visade glimtvis att man kan bli ett lag att räkna med. Visst hade man förtvivlat svårt att göra mål och visst kom också några riktiga genomklappningar med storförluster som följd. Men mellan de lite svagare insatserna besegrade man trots allt ändå både Karlskrona hemma och seriesegrande Kalmar på bortaplan. Hanhals befinner sig på en utvecklingsresa uppåt kan inte förväntas göra några storartade resultat. Mot den bakgrunden är det gångna året ändå godkänt. HC Dalen – ”Bevisade tvivlarna fel” Resultat våren: Tvåa i Allettan södra, utslagna med 0-2 i matcher i åttondelsfinalen mot Mariestad. Resultat hösten: Femma i Hockeyettan södra, fyra i Allettan södra vid årsskiftet. Omdöme: Gänget som aldrig slutade överraska. När den lilla klubben från Norrahammar klev in i Allettan säsongen 20/21 var det många som ville påskina att de lyckats ta sig dit på grund av att de lirade i den dokumenterat svaga västra serien. Men i Allettan södra skulle det vara stopp. HC Dalen bevisade motsatsen. Boostade av rutinerade pjäser som , och seglade laget hela vägen till en andraplats vilket är att betrakta som en stor, stor framgång. Att bensinen sen inte räckte mot slutspelskickliga Mariestad i åttondelsfinalen kunde tränaren och sportchefen förmodligen leva med. Men framgången fortsatte även under hösten. Trots en flytt tillbaka till den svåra söderserien klarade HC Dalen att hävda sig och när så väl KRIF som Mörrum körde i diket i grundseriens sista omgång kom smålänningarna tuffande och säkrade Allettan-spel ytterligare en gång. En Alletta som man sedan inlett överraskande starkt. HC Dalen 2021 var gänget som det var lätt att räkna ut, men som gång efter annan bevisade tvivlarna fel. Tyvärr kom det också att handla om bojkottsgate där HC Dalen var en av klubbarna som sällade sig till den mindre smickrande samling av aktörer som vägrade åka till Karlskrona för att spela. Tilltaget och den minst sagt märkliga kommunikationen och svansföringen kring detta solkade ett annars synnerligen imponerande år. Kalmar – ”Nytt, fräscht och framgångsrikt” Resultat våren: Tvåa i södra vårserien. Resultat hösten: Seriesegrare i Hockeyettan södra, sjua i Allettan södra vid årsskiftet. Omdöme: Vi stryker ett streck över våren. Kalmar stretade på i vårserien, men var egentligen aldrig särskilt nära att utmana Halmstad om seriesegern och gick sedermera på tidig semester. Efter det startade den rensning som skulle göra Kalmar till ett av ligans riktigt stora succélag under hösten. Sportchefen rekryterades, han värvade ett i stort sett helt nytt lag, satte en ny tränare (tidigare Väsby-coachen ) att coacha det och föreningen flyttade några matcher in i grundserien in i en ny, fräsch hemmaarena. Det hade kunnat bli en startsträcka modell längre, men alla pusselbitar föll på plats snabbt och Kalmar spelade en underhållande anfallshockey som räckte hela vägen till serieseger i den södra Hockeyettan. Målvakten höll vid ett tillfälle fyra raka nollor, hans kollega fick en flygande start i seniorhockeyn och Kalmar gjorde stora resultat trots att skade- och sjukdomslistan i stort sett hela tiden var ganska gedigen. Det märkliga var ändå den påtagliga känslan att det finns betydligt mycket mer att ta av i Kalmar HC. Det blåser medvind och hösten 2021 kan mycket väl ha varit startskottet för något riktigt stort. Karlskrona – Kaos, underskattning och pånyttfödelse” Resultat våren: Nia i Allettan södra. Resultat hösten: Trea i Hockeyettan södra, trea i Allettan södra vid årsskiftet. Omdöme: Klubben hade hög svansföring och en övertro på sin egen förmåga. När Karlskrona förvisades tillbaka till Hockeyettan underskattade föreningen nivån och svarade för ett ganska ordentligt magplask när ineffektiviteten var påtaglig och laget lyckades missa slutspel helt och hållet. Att med Karlskronas resurser komma näst sist i en Alletta var genant. Ett stort misslyckande. Men efter vårens svaga resultat gjorde man om och gjorde rätt inför hösten. Unge tränaren fick förnyat förtroende och truppen byggdes med mer fokus på karaktär än stjärnglans. Det ska dock sägas att det började skakigt. Många matcher förlorades och det var inte förrän efter några krismöten efter en usel insats i Halmstad som det hela vände. Men när det väl kuggade i, då började det göra det ordentligt för Karlskrona som undan för undan började visa sin potential. Detta trots att motståndarna försökte göra sitt bästa för att jävlas genom att vägra komma till Karlskrona och spela matcher i det så uppmärksammade bojkottsgate. Lagets sportsliga resultat har kommit i skuggan av den skrivbordskamp med uppskruvat tonläge som eskalerat vecka för vecka efter att KHK vägrat skriva på ligaorganisationens tv-avtal. Efter underskattning kom således kaos, men sportsligt är hösten för Karlskrona något av en pånyttfödelse. KRIF – ”En trögstartad storsatsning” Resultat våren: Femma i södra vårserien, klarade sig kvar via kvalspel. Resultat hösten: Sexa i Hockeyettan södra, etta i södra vårserien vid årsskiftet. Omdöme: När föreningens existens i Hockeyettan hängde på en skör tråd klev trotjänarna fram och räddade laget. I kvalets sista match, borta mot Tyringe, spelade och avgörande roller och såg till att KRIF fick stanna kvar i tredjedivisionen. Det är ganska talande. De två kulturbärarna med lång och trogen tjänst i föreningen var några av få som kom undan med godkänt betyg i den KRIF-trupp som snarast kan beskrivas som ett haveri. Men efter att ha blivit räddade snudd på av gonggongen fick tränaren nytt förtroende och under årets gång utökades hans ansvar dessutom till det som sportchef. Vårens usla resultat skulle inte upprepas och det initierades en storsatsning där spetsspelare som , och värvades. Det talades stort om att lira med en sprudlande offensiv och under försäsongen var det precis så det såg ut. När allvaret i grundserien väl tog vid hände dock något. KRIF hade väldigt svårt att få till sitt spel, spetsarna levererade inte och i slutändan missade man Allettan. Det vore lögn att påstå att det såg lika illa ut som under våren, men uppryckningen var försumbar. Allt som allt måste 2021 således betraktas som ett ganska förlorat år för den lilla Blekinge-klubben. Men det slutade i alla fall positivt. KRIF inledde vårserien vasst och kanske har man lyckats skaka av sig det jobbiga året och kan lyfta blicken in i 2022. Mörrum – ”Inte ens John Henrion räckte” Resultat våren: Sexa i Allettan södra, utslagna med 0-2 i matcher i åttondelsfinalen mot Vimmerby. Resultat hösten: Sjua i Hockeyettan södra, sjua i södra vårserien vid årsskiftet. Omdöme: Efter en säsong 20/21 som inte kan betraktas som något annat än ett gigantiskt kliv framåt skulle Mörrum bygga vidare på sin framgång under hösten. tog över ett gäng laxar som alltid tror mycket om sig själva, men sällan når några som helst resultat och med sitt inkännande ledarskap lyckades han få Mörrum att skrinna en lång bit i rätt riktning. Spel i Allettan var en framgång och väl där gjorde Goiset ungefär vad man kunde förvänta sig innan Vimmerby blev för svåra i täta matcher i slutspelet. Men det är inte helt lätt att upprepa en framgång. Mörrum var framgångsrika när de slog ur underläge. När de värvade storstjärnan och började sikta mot Allettan på allvar blev det en helt annan femma. Faktum är att spetsspelarna i Mörrum faktiskt levererade under 2021, men att laget inte nådde några framgångar ändå. Under hösten drabbades man förvisso av en hel del jobbiga skador och spelaravhopp, man bojkottade bort tre poäng som hade kunnat räcka till Allettan och darrade i försvaret. Summa summarum tog laxarna ett på papperet spännande lag till trots ett ordentligt kliv bakåt under hösten och inledde vårserien på ett synnerligen skakigt sätt. Thomas Engman, som både fått åta sig rollen som sportchef och förlängt kontraktet som huvudtränare, har säkert nycklarna, men med 2021 i ryggen står han och Mörrum inför stora utmaningar inför det nya år som väntar. Nybro – ”Sagan om Super-Janne!” Resultat våren: Seriesegrare Allettan södra, tvåa i kvalserien till Hockeyallsvenskan. Resultat hösten: Fyra i Hockeyettan södra, etta i Allettan södra vid årsskiftet. Omdöme: Hade det inte varit för ett olägligt coronaavbrott hade det mycket väl kunnat vara Nybro som snodde den allsvenska platsen framför näsan på Troja/Ljungby, för vikingarna hade flow. Efter en hackig höst 2020 klev Nybro fram som ett riktigt storlag i Allettan våren 2021. Det storsatsande laget vann den tuffa söderserien, gick fram som en ångvält i slutspelet och inledde kvalserien med att tokkvadda Mariestad med 9-1 hemma i Liljas Arena. Där och då såg Vikings smått oslagbara ut, men det nämnda covidavbrottet fick laget att svalna och när kvalserien väl återstartade snubblade man på mållinjen. Lika mycket som 2021 har varit ett år av riktigt starka sportsliga resultat för Nybro har det varit sagan om Super-Janne. Finländaren som klev fram som en fruktad målspruta under våren och trots oerhört fin statistik valde att stanna kvar i Nybro för säsongen 21/22. En nyckelbensskada på försäsongen höll honom tyvärr borta hela hösten men när han väl gjorde comeback small det från hans klubba tre matcher i rad. Pang-pang-pang från en av Hockeyettans allra bästa spelare. Sportsligt har säsongen sett ut ungefär likadant som den föregående, med en höst där offensiven inte riktigt klickat i och där Allettan-platsen aldrig var i fara, men där det fanns mer att önska av spelet. När väl Allettan drog igång spände emellertid Nybro musklerna och vann sex raka fighter, även om året avslutades med ett minst sagt överraskande 0-1-nederlag hemma mot Hanviken. Tranås – ”Eländet som aldrig tog slut” Resultat våren: Fyra i södra vårserien, klarade sig kvar via kvalspel. Resultat hösten: Åtta i Hockeyettan södra, tvåa i södra vårserien vid årsskiftet. Omdöme: 2021 var året hela föreningen bara vill glömma, dra ett stort svart streck över och utradera ur historieskrivningen. Allt som har kunnat gå fel har gått fel och klubbens starke man har varit så less på situationen att han till och med smakat på formuleringen att ägna sig åt något annat. Det vill inte säga lite för en herre med så mycket driv och eld i sig. Men det är förståeligt. Nu klarade sig Tranås förvisso kvar i Hockeyettan med ett nödrop (och efter att ha skiftat tränaren mot hyrtränarna och sent), via seger i kvalets absolut sista omgång, men hela våren handlade om ett spel som inte ville stämma, nyförvärv som inte levererade och skador som kom i parti och minut. Laget som skulle till kvalserien uppåt hamnade i kvalserien nedåt, men kunde tillslut ändå pusta ut. Nu kunde det väl ändå bara bli bättre? Tji fick Tranås. För sommaren och hösten kom och det blev ännu värre. En lång, lång rad av skador förstörde hela försäsongen och det fortsatte likadant under hösten. Finska spetsvärvningar tvingades ställa in hela säsongen, två spelare (först lagkaptenen , sen backen ) tvingades kasta in handduken med hjärtfel och skade- och sjukdomsbilden gjorde att hela grundserien blev en enda lång räcka av kortsiktiga lån. Samtidigt levererade näppeligen de spetsvärvningar som ändå spelade. Det var svårt att inte tycka synd om Tranås året 2021. Men nå väl, det var i alla fall året då hemmasonen tillslut kom tillbaka. Alltid något. Vimmerby – ”En vår definierad av ett domarmisstag” Resultat våren: Trea i Allettan södra, utslagna med 1-2 i matcher i kvartsfinalen mot Troja/Ljungby. Resultat hösten: Tvåa i Hockeyettan södra, nia i Allettan södra vid årsskiftet. Omdöme: Våren i Vimmerby kom att definieras av ett domarmisstag. Smålänningarna gjorde en stark Alletta, först och främst lutad mot en stabil defensiv som gav dem edgen i de målsnåla matcherna och var precis som vanligt en giftig utmanare i slutspelet...fram till att allt skulle avgöras. I kvitteringsjakten (underläge 3-4) hemma i den tredje och helt avgörande kvartsfinalen mot Troja/Ljungby skickades forwarden av isen med ett matchstraff för slashing med dryga sex minuter kvar av matchen. Ett domslut som kom att diskuteras väldeliga efteråt. Det var nämligen helt felaktigt. Kanske en kompensation för ett märkligt abuse-straff på Troja-kaptenen Trucken Karlsson minuterna tidigare, men lika väl felaktigt. Konsekvensen blev påtaglig, misstaget var oåterkalleligt och Vimmerbys säsong var över. Året 2021 blev också året då det skiftades på tränarplats i Vimmerby. Efter tre säsonger av fina resultat och stark defensiv under lämnades stafettpinnen över till . Ett byte som innebar en aningen mer offensiv kostym för klubben, men med samma vind i seglen. Vimmerby var ett av de lag som imponerade mest under höstens grundserie och var snubblande nära att rent av vinna den södra serien. Men när Allettan väl drog igång blev det omedelbart tuffare. Vimmerby hade svårt att få igång spelet och tvingades fira nyår utanför slutspelsplats. Förstås en missräkning med tanke på det fina spel som visades upp under hösten.

LAG FÖR LAG: Så var 2021 i Hockeyettan Södra

Månadsvis

Årsvis

Senaste Nytt

Nära sista spetsen: "Vi har inget dåligt kapital"

NHL:s svenska All Star-lag - 1990 till 1999

Klar för AIK: "Jag kommer hit för att vinna"

Färjestad gör klart med OS-forward

HA-profilen klar för tredjeligan