10. Luke Hughes, back, USA
Lillebror till Jack och Quinn Hughes - och nog är Luke på samma talangnivå som sina äldre bröder. Valdes som fyra i draften av storebror Jacks New Jersey Devils och kommer från en magisk säsong i collegeligan NCAA. Från sin backplats gjorde 18-åringen 39 poäng på 41 matcher och vann backarnas poängliga. Snacka om hyfsad rookiesäsong…
Spelade även VM med USA i våras. Senior-VM alltså. Är lätt en av turneringens bästa backar nu, trots att han är underårig.
9. Roby Järventie, forward, Finland
Kanske något av en doldis. Tingades i andrarundan av draften 2020 och har inte varit någon storstjärna hemma i Finland, till skillnad från de allra största juniorstjärnor de fått fram på senare år. Spelade JVM även 2021 och gjorde då inte en enda poäng. Sedan dess har det dock hänt en del för den här forwarden.
Spelade i AHL för Belleville Senators den senaste säsongen, Klart godkända, eller till och med bra, siffror.
8. Simon Edvinsson, back, Sverige
Det är väl en smaksak om man håller Jesper Wallstedt eller Simon Edvinsson som Sveriges största stjärna i JVM. Wallstedt är den viktigaste spelaren, men stjärnstatusen hos Edvinsson är i mitt tycke högre. Man behöver inte vara patriotisk för att hålla honom som en avJVM:s bästa backar. Så pass bra var han i SHL den gångna säsongen.
Sverige har fått fram massvis med backtalanger de senaste åren, men Edvinsson är definitivt en av de främsta i den kategorin. Jag ser framför mig att han kommer dominera i JVM.
7. Joakim Kemell, forward, Finland
Till skillnad från Roby Järventie är det här en finsk stjärnjunior som verkligen blivit ett stort namn i den inhemska ligan. En bit in på säsongen ledde han till och med hela Liigas poängliga - som 17-åring. Gjorde otroliga elva mål på de inledande 15 matcherna, och med sex assist utöver det ledde han poängligan. Då snackades det om att han skulle kunna utmana Shane Wright om att gå som etta i draften. Därefter körde Kemell in i väggen, och gjorde mer beskedliga 4+2 på de avslutande 24 matcherna. Dominerade dock i U18-VM med sex mål på fem matcher.
Är född 2004 och draftades alltså först i somras, som 16:e spelare. Kan spela JVM två gånger till men har en stjärnglans runt sig som gör att jag har med honom på listan redan nu.
6. Logan Cooley, forward, USA
Eftersom varken Juraj Slafkovsky eller Simon Nemec spelar JVM är Logan Cooley den största stjärnan från sommarens draft som finns med. Cooley valdes som trea och hamnade då i Arizona Coyotes. En grymt talangfull center med en otrolig puckbehandling och ett fint spelsinne är vad Coyotes får.
Eftersom USA drabbats av flera tunga avbräck lär Cooley, född 2004, få en framskjuten roll i laget redan i år. I U18-VM gjorde han tio poäng på sex matcher (fem färre än Jonathan Lekkerimäki) och var med det näst bäst i USA:s lag. Nu får vi se hur han står sig på U20-nivå.
5. Topi Niemelä, back, Finland
Känslan är att Toronto gjorde ett fynd när de tingade Niemelä i tredjerundan (!) av draften 2020. Backen från Uleåborg var en av toppbackarna redan i JVM 2021. Han stod då för åtta poäng på sju matcher när Finland vann brons och prisades också som JVM:s bästa back.
Den senaste säsongen gjorde Niemelä 32 poäng och slog då Sami Vatanens backjuniorpoängrekord i den finska högstaligan. Det säger en del om vilken kapacitet den här killen har. På förhand känns han som turneringens bäste back.
4. Thomas Bordeleau, forward, USA
Thomas Bordeleau får nog ses som en doldis för den breda massan. Han är dock en av få spelare i turneringen som spelat i NHL. Bordeleau spelade åtta matcher för San Jose Sharks förra säsongen och stod på dessa för fem poäng. Spelade också två matcher i AHL - med tre poäng som facit. Merparten av säsongen tillbringades dock på college - och även där öste Bordeleau in poäng. Det blev 37 poäng på 37 matcher. 20-åringen spelade även VM för USA och gjorde där två mål.
Är en intressant spelartyp som är en närmast renodlad playmaker trots att han är ytterforward. Är inte heller speciellt stor till växten utan lever på sitt enorma spelsinne.
3. Mason McTavish, forward, Kanada
Mason McTavish spelade nio matcher i NHL förra säsongen och gjorde på dessa 2+1. I övrigt imponerade han i juniorligan OHL, med 47 poäng på 29 matcher som resultat. Gjorde dessutom fenomenala 16+13 på 19 matcher i slutspelet när hans Hamilton Bulldogs vann Memorial Cup. Spelade även OS för Kanada.
Gick så tidigt som trea i draften 2001, och är lagkapten för detta kanadensiska lag - trots att han är underårig och kan spela även vinterns JVM. Sevärd spelare som kommer kunna bli ett av JVM:s stora utropstecken. Var så säkra.
2. Kent Johnson, forward, Kanada
Inget hinder, ingen ny utmaning, tycks bekomma Kent Johnson det minsta. Kolla bara in hans otroliga förra säsong:
I college: 37 poäng på 32 matcher.
I OS: Fem poäng på fem matcher.
I VM: Sju poäng på tio matcher.
I NHL: Tre poäng på nio matcher.
Kent Johnson togs alltså ut till både OS och VM och var i båda turneringarna en av Kanadas mer framstående spelare. Gjorde det också helt okej i de nio NHL-matcher han fick spela med Columbus.
Jag är lite förvånad över att Johnson är med i JVM. Jag trodde han var “överkvalificerad” och att Columbus ville låta honom ladda upp för NHL-säsongen. Men jag är otroligt glad att vi får se den här skicklige centern i JVM.
Valdes som femma i draften 2021.
1.Connor Bedard, forward, Kanada
Connor Bedard är född 2005 och kan alltså, i teorin, spela JVM 2022, 2023, 2024 och 2025. Han var uttagen redan i vinterns trupp och blev då den blott sjunde 16-åringen någonsin att tas ut i Kanadas JVM-lag. De övriga? Hyfsade namn som Wayne Gretzky, Eric Lindros, Jay Bouwmeester, Jason Spezza, Sidney Crosby och Connor McDavid. Väl i JVM sköt Bedard fyra mål i 11-2-segern mot Österrike och blev den yngsta fyramålsskytten någonsin.
Och det är ju inte så att Bedard blivit sämre sedan i vintras heller. Den nu 17-årige fixstjärnan hade en tiomatchersperiod i WHL där han gjorde 14+12, exempelvis.
Bedard är den största talangen hockeyvärlden sett sedan Connor McDavid, och en spelare som är spektakulär nästan varje gång han är på isen. Jag tror han kommer vara turneringens mest framstående spelare, trots att han är tre år yngre än fler av sina motståndare.
Ett unikum som gjorde 51+49 på 62 matcher i WHL och sex mål på fyra matcher i vårens U18-VM.





