Tor Immo lämnade Sverige för spel utomlands med något helt annat i tankarna än vad som har utspelat sig under hösten. I Bratislava hittade han sitt nya hem, sina nya vänner och framförallt sin nya klubb, Bratislava Capitals. Han var nöjd med att ta steget ut i Europa och att efter pandemin äntligen få chansen att ge sig i väg på ett utlandsäventyr. Desktop ad in article Mobile ad in article
Mycket kom däremot att ändras under hösten. 13 matcher in på säsongen ställde Bratislava upp för tekning. Immo gjorde sig redo i vanlig ordning innan han såg sin vän och kedjekamrat, Boris Sádecký, kollapsa på isen.
– Han bara ramlade ihop på isen och jag var på isen. Jag trodde han hade fått en slashing eller någonting. Det händer ju rätt ofta att folk hugger lite efter tekningar, men han tappade luften och medvetandet, tror jag. Det var det som hände och sedan kom läkare och ambulanser som jobbade med honom. Sen såg vi inte så mycket mer då de satte upp skynken och täckte för. De ville inte att folk skulle filma eller se. Han föll bara ihop och blev medvetslös, sa han om situationen till Hockeysverige.se för drygt två veckor sedan.
Sádecký kollapsade på isen och i efterhand har det kommit fram att han dog på grund av ett hjärtfel. När Hockeysverige.se pratade med Immo för drygt två veckor sedan var de första rapporterna att läget var stabilt, men bara några dagar senare meddelade klubben att den 24-årige slovaken tragiskt gått bort. Desktop ad in article Mobile ad in article
Samma vecka, bara två dagar senare meddelade klubben nästa tragedi. Klubbens vice president, general manager och lite allt i allo Dušan Pašek tog då sitt liv. Pašek var bara 36 år gammal och det var klubbpresidenten i Bratislava Capitals som fick meddela nyheten.
– Det är en enorm förlust för den slovakiska sporten och för alla som kände Dušan. Han hade hela sitt liv framför sig och stora planer på att hjälpa slovakisk hockey. Han var min bästa vän och hans död slog mig djupt. Jag vill framföra mina kondoleanser till hans närmaste familj, sa klubbpresidenten Ivo Durkovic till lagets Facebook-sida då.
“DET ÄR HELT SJUKT DET SOM HAR HÄNT”
Hur bisarrt, osannolikt, otänkbart och omöjligt allting låter var det den här beskrivningen som stämde när Hockeysverige.se återigen kontaktade den 25-årige svensken från Köping.
– Det är typ det som hände om jag skulle beskriva det kortfattat. Och allting hände inom en vecka, säger han och fortsätter berätta enskilt om general managern:
– Han var spindeln i nätet och drev egentligen hela föreningen, vi vet inte så mycket om vad det är som har hänt och det är fortfarande en utredning hos polisen. Det har inte kommit så där jättemycket uppgifter om vad som har hänt eller hur de har gått tillväga och allt sådant där. Desktop ad in article Mobile ad in article
Tillsammans med laget har Immo under den senaste veckan försökt att bearbeta och ta sig igenom allting som har hänt, trots att det är nästintill omöjligt.
– Det är okej ändå. Det är en skum situation och det finns inte så mycket mer just nu att göra än att sörja och gå vidare, säger en tagen Immo som pausar för att sedan fortsätta:
– Det är helt sjukt det som har hänt.
Efter de två tragedierna har klubben nu kommit fram till beslutet att ställa in säsongen för laget. Det var inte ett beslut som möttes med strid från spelarna, utan samtliga inblandade var överens.
– Det var ägaren, men jag tror vi spelare hade kommit fram till samma beslut. Att gå in i det omklädningsrummet, se och veta om. Nej… det hade varit tufft. Sen att hitta någon som kan driva klubben och som känner stan. Det hade varit helt omöjligt så det var det enda rätta. I det stora hela förstår man att det smartaste är att ställa in säsongen, återhämta sig och komma tillbaka nästa år. Istället för att försöka göra något halvdant för att man ska försöka hissa flaggan i topp. Alla skulle bara åka runt, må lite halvdåligt och tänka lite olika. Att bara spela av säsongen gör inte någon nytta för någon, utan då är det bättre att man får komma i väg. Att gå in i det där omklädningsrummet och veta om allting som har hänt hade blivit tufft för alla.
“DÄR FINNER MAN GANSKA MYCKET STÖD”
Klubben har ställt in säsongen och skickade under fredagen in sin ansökan för att få den godkänd av ligan ICEHL. Detta innebär att den tajta gruppen, som har bildats i Bratislava, nu kommer separeras och gå skilda vägar.
– De sa att alla är fria att leta ny klubb och att man kan skriva på var som helst egentligen. De ska hjälpa de killarna som behöver hjälp med att hitta klubbar. Vi får fortfarande kliva på is här, har tillgång till is så länge som vi vill och så länge som man är kvar här. Innan vi hittar ett nytt lag kommer vi att få träna ihop med assisterande tränaren och målvaktstränaren. Sen får man se om man hittar något nytt Desktop ad in article Mobile ad in article
Har du blivit erbjuden att prata med någon om allting som har hänt?
– Jag har min flickvän här och sen har jag pratat sjukt mycket med lagkamraterna. De frågade om man ville ha någon hjälp av psykolog, men att jag ska prata engelska med en slovak, som kanske inte är på samma nivå på engelskan som vi är hemma, känns långsökt. jag har pratat mycket med familjen hemma och gått igenom det på det sättet. Sen hjälper det ganska mycket att ha tjejen här nere, säger Immo och fortsätter:
– Vi var en ganska tajt grupp. Framförallt alla importer, då vi hade tio stycken som alla hamna i samma sits. Vi har pratat mycket med varandra och så där. Där finner man ganska mycket stöd. Desktop ad in article Mobile ad in article
De nyfunna vännerna har varit ett stöd, likt familjen hemma i Sverige som Immo har fått stort stöd av. Däremot blir det ingen hemresa, inte ännu i alla fall. När beslutet togs att säsongen skulle spenderas i Slovakien flyttade inte bra svensken själv, utan även allt han hade med sig.
– Jag kommer nog stanna kvar här tills att jag hittar något nytt. Tanken är att stanna kvar utomlands så jag hoppas att det löser sig fort istället för att behöva flytta hem hela livet för att sedan åka i väg till något ställe två dagar efter. Det är klart att det är skönt att träffa familj och vänner, men det finns andra alternativ som FaceTime nu för tiden så det har löst sig ganska bra ändå.
“VI HAR VARANDRA”
Dagen innan Boris Sádecký dog spelade Capitals ytterligare en match i ligan. Den matchen kommer även att bli klubbens sista, den här säsongen.
– Vi spelade på tisdagen, sen fick vi beskedet om att han hade gått bort på onsdagen och sen hände det här självmordet på fredagen. Vi skulle inte ha spelat den matchen, vilket är lätt att säga nu i efterhand, men man slets mellan alla tankarna. De sa att läget var stabilt och att testerna var bra, men det var som jag sa också vi har ingen aning om vad det är för tester som de har gjort. De kanske har gjort några reflextester, men det säger ingenting om hjärnstatus och hjärtstatus. De var ändå lite positiva, men sen kom beskedet på onsdagen. Det var svårt att spela den där matchen och att fullt fokusera på hockey när du har en lagkamrat som ligger på intensivavdelningen, säger han. Desktop ad in article Mobile ad in article
Likt lagen, som Immo har spelat med hemma i Sverige, blir man bra vän med sina lagkamrater. Det är långa resor tillsammans, mean spenderar hela dagar tillsammans och man blir som en familj. Nu var han däremot inte Sverige och allt det som precis nämnts blev allt starkare under utlandsäventyret.
– Det blir nästan ännu mer när man är här. Man har inga andra. Man har sina flickvänner, men det är ingen som har familjen här. Vi har varandra och alla har bott runt samma område vid ishallen. Efter det här har vi kommit varandra ännu närmare. Man pratar mycket och man umgås ju varje dag med folk från laget. Desktop ad in article Mobile ad in article
Hur nära stod du Boris Sádecký?
– Han hade de i laget som han stod närmare, men vi spelade i samma “line” så det är klart att vi har pratat och så där. Sen hade vi spelare han stod närmare och som han har spelat med från. tidigare säsonger, men det är klart att vi var vänner.
“MAN TROR NÄSTAN INTE ATT DET ÄR SANT”
Innan telefonlinjen mellan Stockholm och Bratislava bryts hinner Immo tänka igenom allting han just berättat. Allting är förmodligen så pass stort att det blir svårt att sammanfatta, men svensken öppnar då upp och berättar igen.
– Man tror nästan inte att det är sant när man berättar om det. Bara den första händelsen är helt sjuk och något man aldrig trodde att man skulle få uppleva. Man har hört att folk dör inom sport, men det händer liksom inte runt en själv, utan det är historier människor berättar från någon som känner någon, säger Immo och pausar innan han fortsätter:
– Det här är helt sjukt. Desktop ad in article Mobile ad in article
Vet du om händelserna var direkt kopplade?
– Man vet egentligen ingenting. Det är bara en hemsk tragedi, svarar han och fortsätter:
– Det är tufft för klubben att handskas med och de behöver jobba fast det är jobbigt. Det är mycket att handskas med. Kontrakten tickar på tills att man hittar något nytt och det var ägaren klar med. De vill göra rätt för sig på alla sätt och de har fixat allt de kan göra på ett så proffsigt sätt som möjligt, trots att tiderna är tuffa.
Det som väntar nu är fortsatt bearbetning. Hösten i Slovakien börjar gå mot sitt slut och innan han avslutar samtalet instämmer han om att det fortsatt kommer ta tid innan allting som har hänt blir tydligt för han själv.
– Det är svårt att greppa hela situationen och det kommer ta tid innan man fattar allting, säger han lugnt innan samtalet avslutas. Desktop ad in article Mobile ad in article
