LEKSAND (Hockeysverige.se)
Den 19:e mars 1989. Plats Leksands Isstadion. Djurgården leder finalserien mot Leksand med 2-1 i matcher. Om Djurgården skulle vinna betydde det SM-guld. I Djurgårdens trupp fanns nuvarande Leksandstränaren, Charles ”Challe” Berglund.
– Den matchen minns jag både som något bra och något dåligt. Grejen var att jag under matchen innan i Globen åkte på en tackling av Jonas Bergqvist så jag fick hjärnskakning, låg avsvimmad och åkte ut på bår, berättar ”Challe” Berglund då hockeysverige.se träffar honom för en intervju på läktaren i Tegera Arena.
– Jag, Kenta Nilsson och Peter Wallén satt på läktaren i ena hörnet, så när vi avgjorde och blev svenska mästare satt jag där uppe. Klart det var glädje och roligt, men jag hade hellre varit med nere på isen. Det fick jag uppleva andra gånger i stället.
Hur såg du på Leksand som klubb vid den tiden?
– Ungefär på samma sätt som man såg på Brynäs. Det var dom två föreningar som många brydde sig om runt om landet.
– Min teori om det är att dom som inte bodde i Gävle eller Leksand började heja på Brynäs eller Leksand. Det var under en tid med (Stig) ”Stigge” Salming, Tord Lundström och killarna i Brynäs. Sedan hade Leksand Mats Åhlberg, Danne Söderström, ”Abrisarna” och dom här.
– Varför jag dragit den slutsatsen är för när jag tränade MoDo och var ute med laget i landet var det väldigt många MoDo-iter. Där tror jag att det var av samma anledning, att dom som inte hade något lag att hålla på började heja på MoDo som hade haft Peter Forsberg, Markus Näslund och alla dom här spelarna.
– Om man vänder det till Premier League är det många som håller på Manchester United och Liverpool i dessa dagar. Vad kommer det ifrån? Jo, att dom lagen varit framgångsrika. När du ska börja heja på ett lag och inte har något eget är det lättare att börja hålla på ett lag som gått bra.
– Så har jag sett på Leksand också. Att det finns ett stort engagemang runtomkring för Leksand runt om i landet. Desktop ad in article Mobile ad in article
Du spelade med många leksingar i landslaget, Jonas Bergqvist, Tomas Jonsson, Niklas Eriksson, Thomas Forslund, Per-Erik Eklund och så vidare, försökte dom få över dig till Leksand som spelare?
– Nej.
Hade du gått till Leksand som spelare om frågan kommit upp?
– Nej. Jag spelade bara för Djurgården i Elitserien förutom två säsonger då jag åkte till Schweiz för att spela med Kloten. Jag hade det så bra i Djurgården så det fanns ingen anledning för mig att byta.
– I slutet av min karriär var det mer klubbyten bland spelarna, men i början då jag kom upp var man i en klubb. Sedan spelade man där så länge man kunde.
“Det var ingenting jag skulle vilja göra framöver”
2004 klev ”Challe” Berglund in i Väsbys bås, vilket kom att bli hans första uppdrag som seniorcoach.
– När jag slutade spela var jag trött på hockey. Framför allt på träningarna. Omklädningsrummet var helt okej.
– Jag och två andra kompisar tränade Väsbys 94:or där sonen (Emil Berglund) spelade. Dåvarande sportchefen, Olle Jansson som tyvärr gick bort för några år sedan, var på mig och jag sa alltid nej. Sedan skulle Väsby ha en ny tränare inför säsongen 2004/05. Då hjälpte jag till lite med det. Bland annat pratade jag med Arto Blomsten och höll även på med ”Robban” Nordmark.
– Sedan fick jag något ryck och ringde till Olle, ”Bull” som han kallades. ”Jag tar det här jobbet själv i stället”. Han skällde ut mig. ”Bull” var så, att han skällde lika mycket som han berömde.
– ”Din jävla idiot, det här har jag sagt i flera år”.
– ”Ja, men nu kan jag tycka att det är roligt”.
”Challe” Berglund fortsatte som tränare lite till och från fram till och med 2014.
– Jag skulle vara headcoach i Djurgården. Mats Bäcklin och Tony Zabel assisterande. När det blev respass 2012 började vi säsongen efter i HockeyAllsvenskan. Janne Järlefelt fick sparken som sportchef. Då sa man till mig att jag även skulle vara sportchef.
– Det gick dåligt i början och jag kunde inte engagera mig riktigt som huvudtränare. Jag sa då till huvudstyrelsen att dom måste välja om jag skulle vara huvudtränare eller sportchef. Vi hade Tony och Mats så jag sa ”Är det inte bättre att dom två kör laget så tar jag sportchefsrollen”. Då blev det så i slutet av oktober eller början av november, att jag bara var sportchef. Desktop ad in article Mobile ad in article
Hur trivdes du i den rollen?
– Både bra och dåligt. Det var kul att vara i omklädningsrummet och jag kunde såklart hänga där då också. När grabbarna åkte till bortamatcher åkte jag och kollade Almtunas matcher, till Scaniarinken eller Västerås för att se övriga lag och framför allt spelare. Det var roligt.
– Sedan var det en väldig press utifrån. Första matchen andra säsongen, vi mötte Troja och det stod 0-2 efter sju minuter. Då lämnade jag TV-hyttorna på Hovet för att gå till kortsidan eftersom jag var rätt mobil under matcherna.
– Då kom det en lirare med stora biceps, tatueringar och grejer. Han skrek till mig att vi var helt jävla värdelösa. Då kände jag ”vad är det här för något?”.
– Sedan stod jag där på isen efter sista matchen för säsongen, mot Västerås, och vi hade gått upp. Då tyckte jag att det var jäkligt kul, säger ”Challe” Berglund samtidigt som han spricker upp i ett leende innan han fortsätter:
– Det är en del av charmen med den här sporten, eller sport överhuvudtaget, glappet mellan besvikelse och glädje.
– Sportchefsjobbet var spännande och intressant, men ingenting jag skulle vilja göra framöver.
Så hittade Challe Berglund tillbaka till hockeyn: “Då var det lite panik”
Du hade uppehåll fram till 2022, vad var det som triggade i gång hos dig då HV71 hörde av sig?
– Jag var med och startade ett bemanningsföretag 2014. Det var också därför jag sade upp mig från Djurgården, vilket jag hade gjort oavsett hur det gått. Nu fick jag avsluta med att Djurgården gått upp igen.
– Bemanningsföretaget i Stockholm jag var delägare i körde jag fram till sista januari 2018. Jag jobbade samtidigt med Radiosporten och körde sedan ett tag enbart med det, vilket var jättekul. Efter det hörde Kanal 75 av sig, ATG:s mediabolag, när spelmarknaden blev avreglerad. ATG började då ha sportspel. Det blev färre och färre uppdrag där av ekonomiska skäl.
– Jag hade tråkigt och för mycket tid över. Ibland kan man tycka det är skönt, men över tid blir det tråkigt.
Då fick ”Challe” Berglund ett SMS av Kent ”Nubben” Norberg som är sportchef i HV71.
– Efter att HV71 hade förlorat mot Skellefteå kom ett SMS där det stod ”Är du sugen på hockey igen?” Då svarade jag ”ja”. Då satt jag uppe i Sälen tillsammans med honom jag hade haft bemanningsföretaget med och våra fruar.
– ”Nubben” och Eva hade också varit med oss där uppe, men åkt hem eftersom HV71 hade match mot Skellefteå och torskat med 7-2. Då var det lite panik. Efter att jag svarat ”Nubben” tänkte jag ”vad svarade jag nu egentligen?” Det tog tio, elva dagar innan det hände någonting, men jag ville ha lite action igen.
Hade du chansen att vara kvar i HV71 den här säsongen också?
– Jag trodde det, men uppenbarligen inte. Desktop ad in article Mobile ad in article
I stället kom OS-guldvinnaren från 1994 och världsmästaren från 1991 in i Leksands IF.
– Jag spelade padel varje onsdag med en massa föredettingar i fotboll, innebandy och hockey. (Marcus) ”Mackan” Isaksson, som är spelar agent, var där. Han har ett antal spelare här i Leksand.
– Han frågade om jag skulle tillbaka till HV71. Jag svarade att jag inte hade hört något. Då sa ”Mackan” att det fanns en ledig plats i Leksand efter att (Pär) Styf flyttat hem. Då ringde jag ”Tjomme” (Thomas Johansson).
Vad var hans första kommentar kring att du ringde om det lediga jobbet?
– Vi diskuterade saker och ting fram och tillbaka. Sedan hade vi några samtal. Efter det pratade jag med Björn (Hellkvist), men även (Mikael) ”Challe” Karlberg på telefon eftersom ”Tjomme” ville involvera dom två också, och nu sitter jag här.
Och har blivit Mas.
– (Skratt) Ja.
“Vi hade märkt ett tag att Björn var sliten”
Hur har första tiden varit i båset för Leksand?
– I HV71 hade jag en fri roll. Första sprang jag mellan Fredrik Stillman och Tommy Samuelsson. När dom fick gå sprang jag mellan Pelle Gustafsson och Johan Lindbom. Sedan höll jag på med spelarna, peppade och så vidare.
– Här har jag hela tiden haft backarna så det har inte varit lika mycket spring. Sedan Björn blev sjuk har det varit mer spring mellan mig och ”Challe”. Förut hade Björn översikten.
– Vi har fortsatt haft samma roller och skött det här tillsammans jag och ”Challe”.
(När den här intervjun gjordes var ingenting klart med David Printz som assisterande tränare)
Att Björn Hellkvist skulle behöva kliva åt sidan ett tag kom inte som någon stor överraskning för ”Challe” Berglund.
– Vi hade märkt ett tag att han var sliten. Det blev väldigt tydligt då vi var i Malmö. Han sprang ut efter att han mått dåligt. Jag sa till honom ”gå in och lägg dig”. Det är inget konstigt och kan hända att man behöver göra även om man inte har Parkinson.
– Han kom tillbaka och hade blött näsblod. Man märkte att det gick neråt. Hur långt ner det skulle gå visste vi inte. Det har varit tufft för honom.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Hur har du trivts socialt med att bo i Leksand?
– Det har inte varit några problem. Jag hyr ett hus uppe i det som heter Skogsbo som ligger en bit ovanför vårdcentralen här i Leksand. 55 kvm, kanonfint, nyrenoverat på insidan.
– Under försäsongen åkte jag hem under helgerna eftersom vi var lediga då. Min fru och jag har vuxna barn. Idag (läs i onsdags) åker jag hem. Sedan kommer min fru upp då vi har dubbelmöten med Luleå och Färjestad.
– Jag tycker att det har rullat på bra. Hon jobbar måndag till torsdag och har då möjligheten att åka upp över helgerna. Vi har varit tillsammans sedan 1987 och då behöver man inte hänga på varandra hela tiden. Dessutom har vi somrarna tillsammans när säsongen är slut.
Hinner du att se er son, Emil, i Djurgården?
– Ja, men det blir på TV.
Nyckeln bakom Leksands lyft: “Bättre utfall på vårt spel”
Leksand har haft en svajig inledning av SHL, men laget har imponerad senaste tiden och vann fyra raka matcher innan landslagsuppehållet.
– Förutsättningarna för det här laget att prestera var inte optimala när säsongen inleddes. Max Véronneau på väg tillbaka, (Matt) Caito borta, Justin Kloos, Martin Karlsson…
– Dessutom allt det här som var med styrelsestrulet. Det påverkade inte mig och inte så många i laget heller. Några påverkade det ändå. Jag vet att det ringde folk med påtryckningar på att man skulle rösta på den och den fram och tillbaka. Hur mycket det påverkade vet jag inte, men det var saker som inte var okej.
– Utifrån allt strul som varit har grabbarna gjort det förbaskat bra. Vi har, tycker vi själva, även presterat väldigt bra i stort sett hela tiden, men vi har inte fått alla bitar att falla på plats. Utifrån den spelidé Björn, jag, ”Challe” och (Alexander) Millner, målvaktstränaren, satt har vi jobbat utefter hela tiden.
– När Björn försvann vann vi fyra raka. Ja, men det har inget med det att göra utan det var att vi fick ett bättre utfall på vårt spel. Växjö hemma som vi förlorade med 2-1 spelade vi jättebra. Skellefteå hemma som vi torskade med 2-1 spelade vi också jättebra, men fick inte till anfallsspelet riktigt och gjorde inte mål.
– Den här ligan är så pass jämn att du behöver ha ett bra utfall. Nu fick vi det. Kanske lite väl bra som exempelvis mot Luleå borta. Vissa matcher får man ett negativt utfall fast man är värd mer. Det vi har jobbat utefter är också något vi bara jobbat vidare med. Desktop ad in article Mobile ad in article
Fyra raka vinster måste ha gett en del självförtroende till laget, märks det av i omklädningsrummet?
– Vi torskade första matchen här hemma mot Örebro. Där ledde vi med 3-2 med 13 minuter kvar, men torskade 5-3. Sista målet i tom kasse. Vi tappade det helt där.
– Sedan åkte vi ner till Göteborg. Vi gjorde en ganska bra prestation där också, men torskade. Då hade ”Challe” Karlberg ett snack i omklädningsrummet där han tryckte på vilken bra grupp det här är. Jag hade inget att jämföra med, men för mig var det viktigt att få höra det även om jag kanske hade den känslan själv.
– Att han tryckte på det jämfört med vad han känt förut kändes bra och min känsla var att det här är något vi ska jobba vidare med.
– Man brukar säga ”Då får någon annan kliva fram”. Det var precis vad som hände. Vi har flera spelare som verkligen fått ta ansvar i brist på att andra inte varit med. Det har gjort att vi fått en bra konkurrenssituation. När vi åkte upp till Luleå och Skellefteå på den här Norrlandsturnén var det första gången vi hade en spelare på läktaren som inte fick byta om. Innan har vi fått ”klippa och klistra”.
Vad personifierar den här gruppen?
– Mycket glädje, vilket jag tror är jätteviktigt. Nu har vi avverkat en positiv period. Innan det hade vi en väldigt negativ period. Har du inte glädje i gruppen och det är lite smågnäll hit och dit bygger du inte heller någon bra grupp.
– En annan grej jag tycker är bra med den här gruppen är att nog alla känner en delaktighet i allt vi gör. Det här tror jag är viktigt. Vi behöver alla med på resan. Ena gången är det den ena som är viktig. Nästa gång är det en annan som är det.
“Då utvecklades mitt ledarskap mycket”
En tidigare spelare du haft har uttryckt att ”Challe” Berglund i sitt ledarskap är en glad skit med mycket hockeykunnande. Vad vill du tillföra med ditt ledarskap?
– Det var ganska bra sammanfattat. Mitt ledarskap utvecklades mycket då jag hade bemanningsföretaget. Om du åker ut till ett lager, vilket vi hade, där det står en massa folk och jobbar, det är entreprenad, ska ske på tid, hit och dit…
– Sedan har du personal som kommer från en väldig massa olika länder. Dessutom olika religioner. Då får du lära dig att hantera varje individ utifrån vem dom är och har för bakgrund.
– Det här tror jag har varit nyttigt. Tidigare i mitt ledarskap kunde jag vara mycket ”Så här ska det vara”.
Hinner du med en sväng till travbanorna i Borlänge och Rättvik när du nu håller till mitt emellan de båda banorna?
– Jag har varit på Romme en gång. Jag är lite bekväm så det blir att jag sitter och tittar på ATG-live. Travet hinner jag absolut med. För mig är det en avkoppling.
– Du frågade tidigare om det sociala. Jag älskar att sitta själv, lyssna på musik och höja volymen. På kvällarna slår jag gärna på en hockeymatch på TV:n. Sedan har jag travet på datorn.
Är du eller Björn Nord mest musikintresserad?
– Björne är outstanding. Förr i tiden när man spelade CD-skivor kunde Björne få i uppgift av mig att sätta upp mixade CD:n som han själv brände.
– Det är modernt med vinyl igen, men jag sålde alla mina vinyler för en billig peng till en kille på söder som hade en sådan butik. Jag frågade om han ville ha alla mina CD:skivor också. ”Nej, nej…”, så dom fick jag åka till sopstationen med, avslutar ”Challe” Berglund. Desktop ad in article Mobile ad in article
