– Robin är träningsvillig och sugen, så just nu är han också med och kör. Sedan får vi se hur det blir där. Vi måste avvakta lite i nuläget.
Det var Timrås sportchef, Kimmo Kapanens ord till Sundsvalls tidning för två veckor sedan, då klubben startat försäsongsträningen - och fått med Robin Alvarez. Detta trots att han nu står utan ett kontrakt.
För Hockeysverige.se berättar den snart 36-årige forwarden om sina tankar inför framtiden - och den gångna säsongen, som blev ett ordentligt lyft från året dessförinnan.
– Jo, men jag är ganska rastlös. Jag är van vid att dagarna börjar med att man tränar, svettas och gör något. Jag tog lite ledigt efter att vi åkte ur i kvartsfinalen, sen blev det nog inte mer än en, en och en halv vecka innan jag smått började dra igång med träning, säger Robin Alvarez och berättar om de senaste veckorna:
– Förrförra veckan var jag med Timrå och tränade, förra veckan var jag nere i Malmö och denna veckan kör jag själv. Desktop ad in article Mobile ad in article
Den gångna säsongen blev Malmöfödde forwardens andra i Timrå och hans nionde i SHL, men trots detta, och att han nu snart är närmre 40-strecket menar han att det fortfarande finns en hel del kvar i kroppen.
– Jag känner mig bra tränad och är sjukt motiverad. Jag vet inte riktigt vad det beror på. Jag spelade många år i Allsvenskan med Malmö med förhoppningar om att gå upp. Det var ”nästa säsong går vi upp, nej, nästa säsong går vi upp”. Jag var kvar där rätt länge. Nu har jag kommit upp i SHL. Jag är inte en sådan som varit här sedan jag var 17. Då kan jag tänka mig att man inte är lika motiverad och vill testa något nytt. Jag känner att det är jäkligt kul att spela och kroppen känns bra. Peppar, peppar har jag hållit mig borta från skador relativt bra, så jag känner mig fräsch.
Det låg bakom lyftet: “Hade mer i oss”
Den gångna säsongen tog slut efter ett uttåg i kvartsfinalen. Ett rejält steg upp från var säsongen innan slutade. Med lyckade förstärkningar tog man sig från kval ena säsongen till kvartsfinal nästa. Blanda andra klev Anton Lander in, axlade kaptensrollen och blev lagets näst bästa poängplockare bakom Jonathan Dahlén.
Alvarez menar att det främst var en viktig del som gjorde laget framgångsrikt.
– Det var ett stort steg framåt, för hela laget, men även för mig själv. Det var kul i år att spela. Vi hade ett högre mål, fick in många bra spelare och framförallt många bra personligheter. Det gjorde väldigt mycket. Vi fick väldigt bra lagsammanhållning. Vi hängde inte bara i hallen, utan på sommaren var vi ute och spelade golf och under säsongen var vi ute och käkade middagar. Det var en stor del av att det var så pass kul och att vi gjorde en så pass bra säsong, vi var så tajta som grupp och lag.
I slutändan menar han att det egentligen fanns ännu mer att få ut från truppen.
– Vi hade det inte i egna händer och var glada bara vi kom topp sex, sen lyckades vi komma femma och fick möta Örebro. Det var det laget vi kände att vi verkligen kunde slå ut, men det är små marginaler och vi förlorade matcher som vi kanske inte borde förlora. Vi ikapp och tog det till match sju, men tyvärr var vi för dåliga där. Andra perioden var alldeles för dålig där. Det är klart det är en jättebesvikelse när det väl händer, men när man tar ett steg tillbaka var det i det stora hela en mer än godkänd säsong, säger han och fortsätter:
– Frågar du mig så känner jag att vi egentligen hade mer i oss. Vi hade så pass skickliga spelare. Sen var det en tung skada på Axel Rindell. Jag gillar honom, han betyder mycket för vårt lag. Men jag tycker inte att vi fick ut det som vi hade i oss.
Självkritisk: "Året innan var det under all kritik"
För Alvarez egna del blev det, precis som säsongen innan 17 poäng i grundserien, men nu några fler från egen klubba. Något som vi har varit vana av att se tidigare i hans karriär, kanske speciellt från tiden i Skellefteå och Frölunda.
I Göteborgsklubben var han lagets bästa spelare i lika styrka, men efter flytten till Timrå har det inte riktigt lossnat.
– Personligen var det egentligen lite samma sak. Jag fick en roll och försökte göra det så bra som möjligt. Jag spelade mycket i en tredje, fjärde kedja, med vetskapen om att jag kan spela i vilken kedja som helst, så länge jag spelar mitt spel. Sen vet jag om att jag inte är en spelare som gör 40 pinnar, men jag kan göra ett jobb som alla kedjor behöver. Desktop ad in article Mobile ad in article
Är du nöjd med ditt spel?
– Det var mer åt det håll som jag vill spela. När man kommer till kritan måste jag väl ändå jämföra med året innan och det var inte alls bra. Det var under all kritik, för mig själv och för laget. Det var tufft, det var en helt ny situation för mig. Både jag och laget studsade ju verkligen tillbaka och jag fick väl lite revansch. Jag fick visa för Timråpubliken att det är den här spelaren som ni egentligen värvat, och inte det de såg året innan.
– Sen kan man alltid trycka på att man vill göra mer mål. Jag gjorde sju i år, det är för lite såklart. Jag vill göra mer. Samtidigt fick jag en roll där jag ska spela mycket i tredje och fjärde kedjan. Huvudtränaren (Ante Karlsson) såg på det som att första och andra var de som skulle producera. Då blir det också svårare att producera, så sånt får man också väga in. Jag känner ändå att jag går in i nästa säsong med bra självförtroende.
Framtiden: “Förs diskussioner på olika håll”
Men var spelar Robin Alvarez sin hockey nästa säsong? Själv vill han inte avslöja för mycket, men menar att han är väldigt motiverad.
– Jag kan inte säga så mycket. Jag är jäkligt motiverad inför nästa säsong och det förs diskussioner på olika håll. Det är egentligen det jag kan säga.
Vad känner du är viktigt nu när du ska göra det här valet?
– Man tänker ju lite annorlunda nu än vad man gjorde för ett par år sedan. Då var det mycket att man ville fokusera på vad man skulle få för roll. Nu är jag 35 år gammal. Jag vill fortfarande utvecklas, absolut, men det är inte så att jag vill ta mig vidare till NHL. Det inser till och med jag. Jag vill utveckla små detaljer i mitt spel, men jag tänker inte lika mycket på just utvecklingspotentialen i en klubb. Jag får väga in familjen, allt sånt ska passa.
Just en roll i en första- eller andra kedja känner han däremot inte är nödvändigt.
– Egentligen inte. Det spelar ingen roll. Jag vill alltid spela mitt spel. Gör jag det i en första, andra, tredje eller fjärde kedja spelar ingen roll. Jag vill alltid göra mål såklart. Både i Frölunda och Skellefteå var det helt annorlunda. Där byggde de ihop många kedjor så att de var jämnbra, så att alla ska göra mål och spela likadant. Där ska alla vara med och bidra och producera offensivt. Så var det inte i Timrå i år. Det var ett annat upplägg, vilket funkade bra uppenbarligen.
– Det är inget jag vill säga att jag är besviken på. Det är tränaren som bestämmer. Det är bara att göra det så bra som möjligt. Han sa det till mig också, ”jag vet att du är en bra offensiv spelare, därför vill jag ha dig i powerplay”. Så då spelade jag powerplay. Det är klart jag köpte den rollen och fick försöka göra mål där då.
Målet: “Vinna sista matchen på en säsong”
Känner du att du behöver en ny utmaning för att tagga igång?
– Nej, jag känner faktiskt inte det. Jag gillar att träna och gillar att träna för att vara bra när säsongen drar igång. Där är jag väldigt motiverad i det. Så snarare är det att under säsongens gång får jobba med sig själv för att tagga igång sig själv. För alla spelare handlar det om att motivera sig själv mentalt. Det har jag inte haft något problem med, absolut inte. Desktop ad in article Mobile ad in article
Var hoppas du att du är om ett år?
– Då önskar jag att jag har vunnit sista matchen på säsongen. Det fick jag i och för sig göra förra säsongen efter ett negativt kval, det var en annan grej, mycket lättnad. Att vinna sista matchen på en säsong, det önskar jag, avslutar Alvarez.
