Oliver Eriksson åker inlines från Kiruna till Ystad för att samla in pengar till Börje Salmings ALS-stiftelse. Nu har han nått drygt halvvägs på sin resa.
– Nu har jag inga tankar på att ge upp. Det här ska genomföras, slår 29-åringen fast.
RÄTTVIK (Hockeysverige.se)
Oliver Erikssons resa från Kiruna till Ystad på inlines rullar vidare. Syftet med resan är att samla in pengar till Börje Salmings ALS-stiftelse, vilket ni kunnat läsa om tidigare på hockeysverige.se.
I morgon går starten för Oliver Eriksson – från Kiruna till Ystad på inlines
Stig Salming: “Långsökt för mig att ens tänka tanken”
Oliver Eriksson åker inlines från Kiruna till Ystad – för Börje Salmings ALS-stiftelse
Nu har 29-åringen från Avesta nått drygt halvvägs på sin resa och hockeysverige.se mötte upp honom i Rättvik för att lyssna hur resan går. Sliten, svullna fötter, men samtidigt nästintill oförskämt fräsch med tanke på att ha åkt på inlines genom halva Sverige.
– Kroppen mår helt okej. Det går upp och ner. Idag känner jag mig hyfsat pigg i benen, men senaste två dagarna har jag varit väldigt trött i dem, säger Oliver Eriksson då vi slagit oss ner på en restaurang i Rättvik för en hamburgerlunch tillsammans med hans lillebror Malte som kör följebilen.
– Fötterna är absolut värst. Där har jag tryckskador och någon blåsa som gått sönder, vilket gör att det gör ont när man stoppar i foten in skon. När jag väl kommit i gång med åkningen brukar det släppa.
– Efter maten kommer det göra ont igen, men efter någon kilometer brukar det, som sagt var, släppa.
Vilken har varit den tuffaste sträckan hittills?
– Jokkmokk – Arvidsjaur. 15 och en halv mil. Fruktansvärt mycket uppför. Då tvivlade jag faktiskt ett tag på om det här kommer vara möjligt att genomföra. Den har var varit absolut tuffast.
Påhejad av “Stigge”: “Betytt mycket för mig”
Hur har det fungerat med trafiken utefter vägarna?
– Relativt bra. E45… Jag tycker att trafikanterna har visat en bra respekt. Klart att det finns någon ibland som inte gillar att jag åker på vägen, men i det stora hela har folk hållit ut bra.
– Det är mycket mer positivt än negativt. Många som tutar, vinkar, filmar och är glada. På Riks 70 mellan Mora och Rättvik har det varit lite tuffare. Tajtare och mer trafik, men jag hoppas att det blir bättre.
Har tankarna kommit att ge upp?
– Det skulle vara under dag tre då det smögs sig på lite grann, men nu har jag inga tankar på att ge upp. Det här ska genomföras.
I Vikarbyn stod bland andra Hans Jax, Curt Lundmark, Janne Grossmann, Lena Rönnkvist, Kristina Lanfjärd och inte minst Stig Salming och skrek fram Oliver Eriksson.
– Att folk står efter vägen och hejar så där är underbart. Det är kul att så många bryr sig om det jag gör och tycker det är både kul och viktigt.
– När det står folk efter vägen, klappar händerna och skriker får jag mer energi. Inte minst när jag såg det där gänget. Framför allt ”Stigge” som har betytt mycket för mig i det här projektet och stöttat mig hela vägen. Det är superfint.
Det har blivit mycket media kring projektet med TV4, lokaltidningar och så vidare, hur är den känslan?
– Kul såklart. Projektet blir större och når ut till fler. Sedan är jag kanske inte den mest bekväma med att synas i TV, men jag tycker att jag skött det rätt så bra, säger Oliver Eriksson med ett leende.
“Om jag så ska åka till tolv på natten…”
Idag åker han från Falun till Avesta. Där kommer han få en vilodag innan resan går vidare. En vilodag den tidigare hockeymålvakten ser fram mycket emot.
– Jag kan inte sluta tänka på den (skratt). Det ser jag fram emot väldigt mycket för det kommer behövas en vilodag.
Kommer det vara några problem att ta dig ner till Ystad?
– Ja, absolut kommer det vara problem, men ner ska jag på ett eller annat sätt. Jag måste dessutom hålla tidsschemat. Om jag så ska åka till tolv på natten så ska jag ta mig ner.
Från Kiruna i norr till Ystad i söder, det är väl bara nerför?
– (Skratt) Ja, folk säger det. Skulle jag åkt Ystad till Kiruna hade det varit mycket jobbigare mentalt, så jag tycker att jag valde rätt även om det långt ifrån bara är nedför.
