Vid junior-VM 1987 i Tjeckoslovakien var slutade Sverige på en bronsplats, men var mycket nära att vinna guld, men det återkommer jag till.
Turneringen som sådan var egentligen en ganska slätstruken historia för svensk del även om laget spelade en ganska bra hockey. Förlust i premiären mot Tjeckoslovakien med 4–3. Bo Svanberg för övrigt tvåmålsskytt. Det följdes upp med vinst med 15–0 mot Polen, 8–0 mot Schweiz, 5–0 mot Finland, 3–3 mot Sovjet, förlust 4–3 mot Kanada och vinst mot USA med 8–0.
Stor svensk stjärna i turneringen var Ulf Dahlén som vann turneringens poängliga med sju mål och totalt 15 poäng på sju matcher. Dahlén kom dessutom med i All Star team. En av svenska målvakterna, Johan Borg från Vallentuna, vann målvaktsligan efter att inte släppt in något mål under sina tre matcher i turneringen. Dock kom den andra målvakten, Södertäljes Sam Lindståhl, med i All Star team. Calle Johansson utsågs till bästa back.
Men det dom flesta minns turneringen för en skandal som utspelade sin i matchen mellan Sovjet och Kanada som spelades i Piestany. Till saken bör först tilläggas att det redan innan matchen mellan USA och Kanada var stökigt och slagsmål mellan dom båda lagen innan matchen. Samtliga spelare var inblandade och det delades ut ett antal matchstraff.
Desktop ad in article Mobile ad in article
LÅTSADES SKJUTA MED KULSPRUTA
Åter till matchen mellan Sovjet och Kanada. Efter att Theo Fleury gjort matchens första mål åkte han förbi ryssarnas bänk och låtsades med klubban avfyra skott från en kulspruta mot spelarna i båset, vilket givetvis resulterade i upprörda känslor. I andra perioden när Kanada ledde med 4–2 högg Pavel Kostijkin ner Fleury vilket startade ett bråk där alla spelare på planen slogs med varandra. Norske domaren Hansen tappade kontrollen helt och lämnade isen när bråket urartade.
Slagsmålet kom att bli ihågkommit under namnet “Punch-Up in Piestany”.
– Den matchen blir man påmind om ibland. Egentligen var händelsen något som hände ganska ofta hemma i Kanada så vi såg inte något konstigt i att det var en fajt. Det hade varit en hel del snack mellan oss spelare under matchen och till slut blev det bråk. Men att båda lagen skulle diskvalificeras blev en ganska stor överraskning för oss och antagligen även för spelarna i Sovjet. Det kändes väldigt överdrivet att det skulle behöva gå så långt som att båda lagen uteslöts ur turneringen, berättar Theo Fleury för hockeysverige.se.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Hur var relationen mellan er spelare i Kanada och ryssarna efter matchen?
– Vi bodde inte på samma ställe så vi träffade inte varandra mer innan vi åkte hem. Just den här händelsen gjorde att det kändes extra bra då vi året efter blev juniorvärldsmästare i Moskva (där Fleury för övrigt kom med i turneringens All-Star Team tillsammans med Jimmy Waite, Greg Hawgood, Teppo Numminen, Alexander Mogilny och Petr Hrbek) och vann över Sovjet med 3–2.
“INTE NÅGOT KONSTIGT FÖR OSS HEMMA I KANADA”
Glen Wesley till hockeysverige.se:
– Vi ledde med 4–2 i andra perioden. Ett par slagsmål bröt ut och sedan hoppade en av ryska spelarna in från bänken och då rensades båda bänkarna från spelare. Alla åkte ut på isen för att slåss.
– Sedan bestämde någon att man skulle släcka ner belysningen i hallen och det gjorde att vi slutade slåss och åkte av isen. Senare kom IIHF och sa att både vi och ryssarna hade diskvalificerats från turneringen. Jag tycker att det var onödigt eftersom det här inte var något konstigt för oss hemma i Kanada. Givetvis påminns jag ofta om den här turneringen.
Efterspelet blev mycket speciellt eftersom bråket resulterade i att samtliga spelare förutom reservmålvakterna slogs med varandra. Även coacherna pucklade på varandra. Slagsmålet fortsatte i 20 minuter innan arenan släcktes ner och matchen avbröts. Båda lagen diskvalificerades. Röster höjdes för att Sovjets och Kanadas resultat skulle strykas helt. Hade så skett skulle sluttabellen fått följande resultat: 1. Sverige 2. Finland 3. USA. Sverige hade med andra ord då blivit världsmästare, men nu fick lagen räkna sina resultat mot Sovjet och Kanada, vilket innebar att Finland blev världsmästare.
SVERIGE NÄRA PÅ ATT VINNA GULD
Håkan Åhlund minns tillbaka på turneringen:
– Turneringen spelades i Tjeckoslovakien. Det var den berömda turneringen när man fick släcka ner lyset i hallen för att avbryta ett stort bråk i matchen mellan Sovjet och Kanada.
– Vi var på plats och såg den matchen.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Kanada såg ut att gå mot en klar seger. Då inträffade något som senare betecknades som den värsta skandalen i ishockeyhistorien.
– Från ingenting till att släcka ner hela hallen. Det tog säkert en timme innan man överhuvudtaget tog ett beslut och det var ren och skär kalabalik där ute på isen, skrattar Håkan Åhlund.
– Det mynnade ut i att det blev finnarna som vann junior-VM och att vi fick brons. Det var ett smolk i bägaren ändå eftersom vi tyckte att vi skulle vara med där framme och nosa på den ädlaste medaljen. Det var en match som ställde till det för oss, när vi förlorade mot Tjeckoslovakien med 3–4
Hur minns du själva turneringen?
– Efteråt har jag förstått att vi hade ett väldigt bra lag. Klart att det var mycket snack om att vi inte hade vunnit junior-VM sedan 1981. Jag minns att vi spöade USA med 8–0 och att det var väldigt många bra spelare med i andra lagen också och som sedermera blev stora stjärnor i NHL (Bland andra: Alexander Mogilnij, Sergei Fjodorov, Brendan Shanahan, Darren Turcotte, Theo Fleury, Valerij Zelepukin och Janne Ojanen). Det var en jätterolig turnering att vara med och spela i.
Håkan Åhlund spelade i junior-VM, men även i junior-EM, i samma kedja som Bo Svanberg.
– Bosse var en oerhört smart, modern center och var oerhört duktig på att spela pucken och hitta lägena. Vi förstod varandra ganska tidigt.
– Vi följdes åt under hela juniorlandslagstiden. Sedan lockade jag även med honom till Malmö. Vi fungerade bra även utanför isen och har fortfarande en bra kontakt.
Desktop ad in article Mobile ad in article
