"Han satt på sin plats och stirrade på benskydden under två timmar"

Tomas Jonsson var med om att vinna Stanley Cup två gånger, VM en gång och OS en gång. Lägg därtill att han fick vara med om att vinna Modos första SM-guld någonsin 1979. Säsongen 1994/95 fick han dessutom ta emot Guldpucken som ett bevis på att han denna säsong var Sveriges bästa hockeyspelare. . – Ett minne som poppade upp då du hörde av dig är från landslaget 1994. Vi spelade Izvestija-turneringen. På den tiden kom vi hem från turneringen dagen före julafton eftersom det inte gick så många flyg till och från Moskva då. – Vi skulle möta Finland sista dagen. Jag har ingen aning om vad det gällde, med de hade chartrat ett flygplan hem till Helsingfors. Det skulle gå en viss tid och då behövde spelarna vara på flygplatsen i god tid innan. – Matchen gick till ”sudden”. Vi såg hur de finska killarna började bli oroliga för att missa sin flight för det där. I första bytet (20 sekunder in i sudden) slog jag ett av mina berömda indianpass, vilket gjorde att en finsk spelare () kom fri och gjorde mål. Så mycket tack och klappar jag då fick av finska spelare har jag aldrig vare sig tidigare eller senare fått (skratt). När Tomas Jonsson plockar ut sin drömfemma blev det med spelare och ledare från hans tid i New York Islanders. – I år, 2020, är det 40 år sedan Islanders vann sin första Stanley Cup och vann 19 raka slutspelsserier. Totalt 16 spelare var med om att vinna alla fyra titlarna. Däribland två svenskar ( och ). MÅLVAKT ”Han var bra i grundserien, men när det vankades slutspel blev han superbra (skratt). Han kallade sig själv för 'Money Goalie' och ville tjäna så mycket pengar som möjligt. Billy var enorm i slutspelen, kunde vinna matcher själv och göra otroliga räddningar. Som person, matchdag två timmar innan nedsläpp satt han upp beskydden mot varandra. Sedan satt han på sin plats och stirrade på benskydden under två timmar. Det var ingen som tordes gå fram och prata med honom. Efter matcherna hade han lätt till skratt och sådana grejer, men jag fick lära mig väldigt tidigt att inte prata med Billy på matchdagen.” Billy Smith under en ceremoni på Long Island i vintras. Foto: Gregory Fisher/Icon Sportswire BACKAR ”Han kunde dominera matcherna fysiskt och tekniskt samtidigt som han hade ett bra skott. Han hade allt, var riktigt bra, gjorde mycket poäng och spelade mycket. Som kapten kanske han inte sa så mycket i omklädningsrummet, men visade ute på banan var skåpet skulle stå. Dessutom var han en riktig tuffing med sina tacklingar, men han slogs aldrig. Det behövde han inte heller göra eftersom folk hade en sådan respekt för honom. Han kunde köra över folk, men även slå fina djupa passningar. Potvin var en av Islanders förstarundor och var den som ledningen byggde laget runt.” ”Den bästa defensiva back jag spelat med och den mest underskattade backen i historien. Kenny har betytt jättemycket för Islanders. Han var ingen märkvärdig skridskoåkare, hade nästan inget skott, men det var ingen som kom förbi honom. Dessutom hade han alltid ett bra förstapass. Han spelade alltid i kritiska situationerna och i slutet av matcherna. I början både spelade jag och bodde ihop med honom. Han sa inte så mycket utan flinade mest. Han var med i det amerikanska OS-laget som vann i Lake Placid 1980. , kaptenen för OS-laget slutade efter guldet. Han sa efter turneringen, då han tittat igenom alla matcher: 'Den jag såg mest var Kenny Morrow. Han gjorde inte ett misstag'. Kenny vann OS i februari och sedan kom han direkt in i Islanders och vann Stanley Cup. Totalt vann han fyra titlar med Islanders.” Ken Morrow, nu scout för New York Islanders, under ett besök i Örebro 2018. Foto: Bildbyrån/Johan Bernström CENTER ”Vilken ledare och spelare! Han var stark som en oxe och duktig på allt. Han var också rankad som tvåa efter (Wayne) Gretzky och viktig för hela Islanders organisation. Bara man ungefär visste var på banan han var så kunde slå pucken ditåt. Han tog ändå alltid emot puckarna utan att gnälla och spelade på. Det var aldrig att man fick höra 'vilken jävla skitpass'. En enormt bra spelare och var väldigt stor borta i NHL” FORWARDS ”En riktig målgörare. Två, tre man, kunde hänga på honom, men han tog ändå skott och gjorde mål, helt enormt. Han och Trottier tillsammans var ett riktigt radarpar i samma nivå som (Jari) Kurri och Gretzky. Bossy hade dålig rygg mot slutet, men gjorde tio säsonger. Under nio av de säsongerna gjorde han över 50 mål. Det är helt enormt. Jag kommer ihåg en match hemma mot Toronto. Vi hade ganska många skador på forwards. Coachen, Al Arbour, satte uppe mig som vänsterforward med Trottier och Bossy. Första bytet, 1-0 Islanders. Mål Jonsson – passning Trottier (skratt). Det glömmer jag aldrig. Det blev tre, fyra matcher med just Trottier och Bossy.” Mike Bossy och Bryan Trottier. Foto: Bildbyrån ”Han var en stor pjäs och duktig hockeyspelare. När han var på isen vågade inte någon vara ful mot någon annan. Man kan väl säga att han var en spelande polis. Första cupen Islanders vann mötte de Boston som hade väldigt många slagskämpar. Då stod han upp, tog dem en efter en och visade vägen. Han var framför allt en bra spelare som var med i Kanadas lag i Canada Cup (1981). En respektfull man. Det här är stora delar av de som låg bakom Islanders framgångar under åren de var bra.” COACH ”Han var hård och rättvis. Om man inte presterade var han på oss. Dessutom var han duktig på att säga rätt saker i rätt tid. Annars är den coach som betytt mest för mig personligen Tommy Sandlin. Det var han som fick mig att börja tänka och träna hockey.”

"Han satt på sin plats och stirrade på benskydden under två timmar"

Månadsvis

Årsvis

Senaste Nytt

Färjestad gör klart med OS-forward

HA-profilen klar för tredjeligan

Stannar - trots SHL-förfrågningarna

"Jag vill vara i världens bästa liga"

Får chansen i AIK: "Stor utvecklingspotential"