har gjort ett starkt avtryck i flera svenska klubbar. Mest förknippar dom flesta honom med Leksand där han nästa säsong kommer vara assisterande tränare till . Ett speciellt minne han plockar fram ur sin fick är från ett möte med Mora. – Vi spelade en träningsmatch i Mora och hade som tränare. Jag och ”Jensa” (Nielsen) spelade ihop. Vår kedja var rätt dåliga i första perioden. I första pausen mellan första och andra perioden säger han till ”Jensa” att han blir bänkad. – När det är fem minuter kvar innan vi ska ut på isen går Torgny ut ur omklädningsrummet. Då börjar ”Jensa” dressa av och hänger upp sin utrustning och duschar för att sedan åka hem. – Det går tre, fyra byten. Då hör jag Torgny, som står längst fram, säga på sin gotländska ”Jense nu ska du in”. Vi sitter där på bänken och tittar oss omkring och tänker ”åh herregud han är ju inte här”. Då vänder sig Torgny om och frågar vart ”Jensa” är. ”Han är inte här utan han har nog åkt hem” ha ha… – Det blev ett jäkla liv. ”Jensa” har berättat att Torgny ringt till honom och sagt att han hade alternativet att komma och be om ursäkt. Annars var det bara att packa grejerna. Han kom dagen efter och bad om ursäkt till laget. Här tar Mikael Karlberg ut sin Drömfemma: MÅLVAKT ”Det var rätt lätt att välja. Vi har gått i skolan tillsammans och även spelat både hockey, fotboll, tennis och egentligen gjort allt ihop. Han är en av mina bästa och äldsta kompisar. Laget vi hade i ”Sura”, 71:orna, var väldigt bra. Det var mycket tack var Tommy. Vi vann serien i Västmanland åtta, nio år på raken. Vi spelade först tillsammans i ”Sura”. Sedan flyttade vi till hockeygymnasiet i Västerås hop. Dessutom spelade vi ihop i Köping. Det hette Division 1 då och var serien under elitserien. När vi var 19, 20 år gick vi till Västerås som då spelade i elitserien. Hela tiden var han jättebra och det är inget konstigt att han fick den karriär han hade. Det förstod man tidigt.” Tommy Salo. Foto: Bildbyrån/Andreas Hillergren BACKAR ”Jag och ”Sigge” blev tidigt väldigt bra vänner. Dessutom bodde jag med honom på våra bortamatcher och vi hade väldigt mycket kul ihop. ”Sigge” var en fantastisk bra skridskoåkare, läste spelet bra och hade en förmåga att steppa upp då det var match. Framförallt i viktiga matcher. Han vågade alltid spela ut och oavsett vilken typ av match så var han bra. Sedan var han i slutet av sin karriär då vi spelade tillsammans. När vi tog oss tillbaka till elitserien var han kapten och betydde mycket för det laget då. ”När vi tog klivet till Fribourg flyttade Thomas också dit. Vi bodde grannar 200 meter från ishallen och umgicks flitigt med våra familjer. Dörrarna var i stort sett alltid öppna mellan oss. Jakob, hans son, är i Leksand nu och ska spela i J20 den här vintern. Vi hade väldigt kul ihop och kom till Fribourg som inte hade gått till slutspel på många år. Jag och Thomas fick kemi direkt och hade ett powerplay där vi låg på 30 procent under första säsong. Det var två otroligt roliga år och Thomas var en av dom bästa backarna i den ligan” Foto: Bildbyrån FORWARDS ”Vi sattes ihop från dag ett i Fribourg. Det var kemi där också och jag tror att vi gjorde över 200 poäng ihop under våra två säsonger. Jukka var ganska liten (178/90), snabb, fyrkantig och lite rysk i stilen. Dessutom hade han ett väldigt bra skott. Jag försökte ofta hitta honom i skottlägen.” ”När jag var 21 år flyttade jag från Västerås upp till Umeå och spelade under två år. Då hamnade jag i samma kedja som Patrik. Han var min stora barndomsidol så det var jäkligt häftigt att hamna i samma kedja och sitta bredvid honom i omklädningsrummet. Det var hans sista säsong samtidigt som jag var på väg uppåt. Att få spela med honom var som en dröm. Patrik hade jätteproblem med ryggen under den säsongen. Vissa resor när vi åkte buss kunde han inte sitta ner. Jag minns speciellt en match då vi mötte Leksand borta. Då stod han hela resan ner. Sedan gick han ut, jobbade stenhårt och gjorde allt han kunde för laget samtidigt som vi andra såg hur han led. På bussresan hem till Umeå stod han hela vägen igen. Han hade en vinnarskalle som jag nästan aldrig stött på innan. När vi spelade två mål på träningarna, på något vis vann hans lag jämt. Det var inte alltid så att det gick schysst till, men han såg till att det var hans lag som vann. Det var en rätt bra skola att gå i när jag kom upp som ung kille” ””Jensa” är den mest självklara att vara med på den här listan. Han är fortfarande en av mina bästa vänner. Vi har jättebra kontakt och spelar både padel och golf tillsammans. ”Jensa” är en stor anledning till att jag vann poängligan i elitserien (2002/03). Det vill jag tacka honom jättemycket för. Från match ett då vi spelade tillsammans kände jag ”skönt att spela med någon som tänker likadant som jag”. Känslan att ställa upp i powerplay med ”Jensa” bredvid sig var väldigt rolig. Vi hade inga förutbestämda varianter. Vi sa att ”vi tar det dom ger oss”. Jag spelade back då och stod dom högt gick vi lågt. Pressade dom på mig så höll jag i pucken lite och sedan fick han tillbaka den. Under en match visste vi att vi skulle skapa chanser ihop på ren kemi och att vi kände varandra så bra.” Foto: Bildbyrån COACH ”Jag har haft många bra tränare som betytt mycket för mig. Det fick till slut bli Jarmo Tolvanen. Han sa till mig redan under möte ett, kanske att ”Jensa” även var med, ”Jag har sett er spela och vet viken typ av spelare ni är. Jag kommer låta er spela på det sättet ni vill även om det inte är exakt den hockeyn jag står för, men jag vet att ni är bra i den. Jag kommer också kräva vissa saker av er för att ni ska få dom här fria tyglarna” Han hade känsla för det där. Jag behövde inte byta i powerplay om jag själv inte ville. Han sa att jag kunde spela så länge jag orkade och om jag ville. Det är direktiv man gillar att få.” Jarmo Tolvanen. Foto: Bildbyrån/Niklas Larsson * *
