"Det var som jag grävde och grävde men kom ingenstans"
Intervju

"Det var som jag grävde och grävde men kom ingenstans"

Publicerad 16 augusti 2021 15:00 | Senast redigerad 18 augusti 2021 18:01
Hon hade svårt att få fotfäste i Linköping och valde ett miljöombyte.
Nu är backtalangen Malou Berggren i Leksand för en nystart.
– Det kändes efter den säsongen att jag behövde något nytt och fräscht, säger Berggen till hockeysverige.se.

LEKSAND (Hockeysverige.se)

Malou Berggren har spelat två junior-VM. Hon var bland annat med i den nu historiska turneringen 2018 då Sverige vann ett silver i Ryssland. Senaste tre säsongerna har Berggren spelat för Linköping där hon fått sparsamt med speltid. Inför säsongen 2021/22 valde hon då i stället spel för Leksand där hon hoppas på en större roll.

När hockeysverige.se träffar Malou Berggren vid Leksands Strand (tidigare Orsanbadet) hörs det direkt på dialekten att hon varken är östgöte eller dalkulla.

– Jag är från Skellefte, född och uppvuxen där. Brorsan (Sixten) började med hockey. Även om han inte spelar längre så spelade han upp till tonåren. Mamma och pappa tyckte att det var något jag också kunde testa på. Då blev det att jag också fick snöra på mig grillorna, säger Malou Berggren med ett leende och fortsätter:
– Jag kan ha varit fem, sex år då när man fick börja spela i Björnligan och gå på Tre Kronors hockeyskola.

Desktop ad in article Mobile ad in article

Hur fungerade det som tjej att spela hockey i Skellefteå?
– Det var jätteroligt. Tindra Holm, som är ett år äldre än jag och från Skellefteå spelade också. Vi var länge ensamma tjejer i våra lag.
– Vi båda spelade inte ihop till en början. När vi kom upp i åldrarna fick vi spela lite grann tillsammans. Då Skellefteå AIK fick ett damlag spelade vi ett år ihop där.

Kommande säsong kommer Malou Berggrens kompis Tindra Holm spela för Long Island University.

– Det blir jättekul och spännande för henne. Vi har inte spelat ihop under senaste tre säsongerna, men vi umgås då vi är hemma och på somrarna tränar vi ihop.

Malou Berggren.

Malou Berggren.Foto: Ronnie Rönnkvist

SKELLEFTEÅSPELARNA VAR FÖREBILDER  

Däremot är inte Berggren själv så lockad av att åka över till USA eller Kanada för att prova på collegehockeyn.

– Det har lockat till och från måste jag säga, men just nu tycker jag SDHL är en så fantastisk och utvecklande miljö. Jag trivs väldigt bra i Sverige så inte just nu, men jag vet inte hur det blir i framtiden.

Hade du några förebilder inom hockeyn då du växte upp?
– Jag vet inte riktigt… Såklart brorsan. Som liten var jag på Maria Rooths hockeyläger under många år, så det är främst hon på damsidan.
– Sedan tyckte jag alltid det var häftigt med herrarna i Skellefteå AIK. Jag var mycket på matcher, kollade på Jocke LindströmAdam Larsson och hela gänget.

Desktop ad in article Mobile ad in article

Efter spel inom pojkhockeyn i Skellefteå tog Malou Berggren en sväng söder ut. Där blev det spel i ettan med Troja under fem matcher.

– Jag lärde känna Linnea Johansson och Thea Johansson på ett Maria Rooth-läger. Det här var i samband med att jag spelade med grabbarna samtidigt som dam och tjej-hockeyn tog mer plats.
– Jag tror det här var första året efter Troja startat med damhockey. Då lyssnade dom med mig om jag ville vara med på några matcher. Mamma har alltid varit med och stöttat mig i allt det jag gör och det var säkert hon som fick mig dit ner också.
– Efter det, när jag gick i årskurs nio, blev det en säsong i damlaget med Skellefteå. Sedan blev det flytt till gymnasiet i Linköping.

PLÅGADES AV HJÄRNSKAKNING  

Under säsongen 2017/18 gav dessutom dåvarande Förbundskaptenen, Ylva Martinsen, Malou Berggren chansen att spela U18-VM i Ryssland. Där var även hennes rumskompisar på Leksands Strand, Nathalie Lidman och Jennifer Carlsson, med.

– Det var helt fantastiskt. Jag minns så väl att det var ett läger tidigt på säsongen som Ylva Martinsen, före detta förbundskaptenen, hade. Hon hade genomgång och berättade hur säsongen skulle se ut för U18-landslaget. Jag tänkte ”Om två år kanske jag också får möjligheten att vara med”. Jag tyckte verkligen att det var skithäftigt.
– På något vänster blev det att jag fick chansen redan det året, vilket var helt fantastiskt och en rolig upplevelse.

Jennifer Carlsson, Malou Berggren och Nathalie Lidman.

Jennifer Carlsson, Malou Berggren och Nathalie Lidman.Foto: Ronnie Rönnkvist

Det blev två junior-VM för 18-åringen från Skellefteå.

– Tredje året missade jag tyvärr JVM eftersom jag hade hjärnskakning, vilket var mitt sista år som jag hade kunnat vara med.

Vad har den internationella hockeyn gett dig?
– Framför allt vänner och minnen för livet. Det har varit jätterolig och det är såklart alltid väldigt häftigt att få sätta på sig landslagströjan och representera sitt land. Även alla platser vi fått besöka, alla idrottsupplevelser… Det har varit helt fantastiskt.

Desktop ad in article Mobile ad in article

Hjärnskakningen inför junior-VM 2020 var inte hennes första.

– Jag drog på mig min första hjärnskakning under junior-VM i Japan (2019). Sedan blev jag inte riktigt kvitt den och hade lite strul. November året därpå drog jag på mig en hjärnskakning till, vilket var just innan vi skulle i väg på JVM igen.

Har du några sviter av det idag?
– Nej, som tur var inte. Jag hade väldigt långvariga besvär och totalt var jag borta till och från under ett och ett halvt år eftersom jag inte blev av med hjärnspökena. Idag känner jag ingenting, vilket jag är tacksam över.

TUFF START I LHC  

När Malou Berggren skulle välja Hockeygymnasium inför säsongen 2018/19 föll valet på Linköping.

– Jag var och besökte Linköping. Tidigare hade jag haft att göra med "Madde" Östling och Kim Martin Hasson i U18-landslaget. Jag kände direkt att det var ett trevligt ställe och en bra förening.
– Valet då var mellan Skellefteå AIK och Linköping. Jag pratade mycket med mamma och vi sa att skulle det inte fungera så kunde jag alltid vända hem. Hade jag valt Skellefteå hade det varit svårt att ångra sig och så vidare. Jag trivdes jättebra i Linköping.

Desktop ad in article Mobile ad in article

En som givetvis påverkade hennes val av gymnasium var vännen Linnéa Johansson.

– Vi pratade ihop oss lite grann. Klart att hon också var bidragande till att vi båda hamnade där.
– Linköping är en jättefin stad med bra människor så jag tyckte, som sagt var, att jag trivdes jättebra där.

Hockeymässigt?
– Hockeymässigt… Jag fick kanske inte den starten jag velat. Första säsongen fick jag inte så mycket speltid. Jag kunde inte heller vänta mig så mycket mer då jag kom dit som 15-åring. Klart att det ändå var tufft.
– Sedan drog jag på mig två hjärnskakningar som jag hade långvariga problem med. Hockeymässigt blev det inte riktigt vad jag hade tänkt mig i Linköping.
– Senaste säsongen fick jag som en revansch. Äntligen fick jag vara hel en hel säsong, fick spela och hade en bra sommarträning bakom mig.

Malou Berggren.

Malou Berggren i LHC-tröjan.Foto: Maxim Thore/Bildbyrån

Kan du känna att du borde fått mer speltid i Linköping?
– Det är svårt för mig att uttala mig om det. Klart att man alltid vill spela så mycket som möjligt…

Är du besviken över att du inte fick mer speltid?
– Ja, självklart. Alla tre säsonger jag var i Linköping var det ett högpresterande lag. På något sätt ska man alltid förtjäna sin speltid.
– Klart att jag hade önskat att få spela mer. Jag kämpade på och gjorde mitt, men ibland räcker det inte till.

Desktop ad in article Mobile ad in article

TRIVS I LEKSAND  

Ny klubbadress för 18-åringen från Skellefteå blev alltså Leksand.

– Jag ville prova på något nytt. Även om jag fick en bättre säsong, även om det inte var perfekt, var jag ändå någonstans på rätt väg. Det kändes efter den säsongen att jag behövde något nytt och fräscht.
– Som jag var inne på, den starten jag fick i Linköping… Det var som jag grävde och grävde men kom ingenstans. Det var egentligen vad som gjorde att jag ville byta klubb.
– Varför Leksand? Det var egentligen också en koppling till U18-landslaget och att jag där hade haft att göra med Alexander Bröms. Jag har ett jättestort förtroende för honom och tycker att han gjorde det väldigt bra under säsongen jag fick ha honom i U18-landslaget.
– Han har en väldigt tydlig struktur, vet vad han vill, men ställer också höga krav på sin omgivning, vilket jag tycker är jätteviktigt för att kunna utvecklas. Det var vad som tog mig till Leksand.

Hur ska det bli att bo i Leksand som är betydligt mindre än exempelvis Linköping?
– Hittills har det känts jättebra. När man är ute och går så är alla jag möter så himla trevliga. Dom hälsar och ler så det känns jättemysigt att vara här.
– Klart att det är en lite skillnad att först bo i Linköping, som är en liten större stad, och sedan komma till lilla mysiga Leksand. Det kommer inte bli några problem alls och det är mycket hockey här i stan, vilket jag tycker är jättetrevligt.

Malou Berggren.

Malou Berggren.Foto: Ronnie Rönnkvist

Har du hunnit se dig omkring något?
– Jag har varit runt lite grann. Det är svårt att veta vart man ska fara, men vi har varit ner till Borlänge en sväng häromveckan. Sedan har vi varit till Tällberg, Rättvik och lite så där.
– Min brors flickvän är från Skattungsbyn, vilket ligger nära Mora. Hon har tipsat mig om några ställen här omkring så jag får ta en sväng någon dag.

Desktop ad in article Mobile ad in article

När kommer du göra ditt första mål i SDHL?
– Det borde ha kommit för ett tag sedan (skratt). Förhoppningsvis den här säsongen. Vi får hoppas i premiären. Jag får sikta in mig ordentligt, avslutar Malou Berggren med ett leende.